Citat:
Ursprungligen postat av
Panchrea
TIPS offers final and irrevocable settlement of instant payments in euro and Swedish kronor.
Sedan feb 2024 tydligen!
Men jag frstr inte om det r mjligt fr en privat person att anvnda det?
Ja, jag hade sjlv missat den nyheten frrn jag tittade nrmare p min egen lnk. S den ndvndiga (IT-)infrastrukturen r uppenbarligen ntligen p plats frn Riksbankens sida, men det tycks drja innan de olika bankerna faktiskt brjar anvnda sig av den.
S som det r tnkt att fungera fr privatpersoner (och redan fungerar i eurozonen, fortfarande inte p alla banker men p de allra flesta) r att du gr en vanlig verfring eller en bankgirobetalning och s r pengarna alltid framme p ngra sekunder, vare sig du verfr till samma bank eller inte och oavsett tid p dygnet och ret. (Mjligtvis kommer det krvas att man klickar i en ruta fr att verfringen ska ske i realtid, men detta har enligt min erfarenhet, frn att ha bott i Tyskland och d anvnt olika tyska banker, inte spelat ngon roll i praktiken, dvs. det har inte tagits ut ngon extra avgift eller s fr en realtidsverfring.)
Bakom kulisserna utfrs verfringen i centralbankspengar med hjlp av Riksbankens
RTGS-system, som bankerna redan anvnt i decennier fr sina egna transaktioner sinsemellan (t.o.m.
i u-lnder har centralbanken i regel ett RTGS-system p plats). M.a.o. r sjlva pongen med TIPS just att detta RTGS-system (i Riksbankens fall RIX, i ECB:s fall TARGET2, tydligen p senare tid omdpt till T2), frn att som tidigare ha varit tillgngligt enbart fr bankerna sjlva, "ppnas" fr privatpersoner och andra bankkunder.
Ngot jag dock har noterat r att de svenska bankerna de senaste ren har blivit ngot snabbare n tidigare p att behandla verfringar mellan olika banker (men s hr i t.ex. juletid r det fortfarande helt hopplst, dvs. r det rd dag s hnder absolut ingenting). Jag minns att nr jag bodde i Tyskland (bland annat d vid tiden fr att TIPS lanserades) var det till en brjan vissa banker som faktiskt brjade erbjuda realtidsverfringar till sina kunder och vissa som drjde lnge med det.
Ironiskt nog verkade det vara de psttt baktstrvande kooperativa Volksbanken-Raiffeisenbankerna och de kommunala sparkassorna som var frst p banan, och olika privata internetbanker "i teknisk framkant" som var sist; framfr allt tnker jag p DKB som jag liksom mnga utlnningar hade den frsta tiden eftersom det r lttast att ppna ett konto dr om man inte redan har en adress i Tyskland. Det r lite grann en parallell till hur det p de flesta teknikomrden efterblivna (jmfrt med Sverige) Tyskland, i och med att det r del av eurozonen i just det hr fallet legat mnga r fre Sverige, och fortfarande gr det.
Och i Sverige bromsas nu troligen "utrullningen" av TIPS-systemet till bankkunderna av att de privata bankerna vill fortstta gynna sitt eget bde oplitliga och i grunden underlgsna (eftersom verfringarna sker i affrsbankspengar och inte i centralbankspengar) Swish-system, framfr TIPS-systemet dr tminstone ECB (hur Riksbanken kommer skta det hela fr vi vl se) har tagit ut en mycket lg (mikroskopisk, vill jag minnas) avgift fr varje transaktion som bankerna inte frvntas eller mjligtvis inte fr lgga ver p sina kunder. Nr det gller Swish tycks bankerna tminstone av fretagskunder vara fria att ta ut vilka avgifter de vill, utan att Riksbanken lgger sig i detta.
Detta r frsts bara ytterligare ett exempel p hur privat gande faktiskt kan
hindra framsteg istllet fr att enligt vad teorin (ls: neoliberala dogmer) hvdar alltid gynna sdana. (Marknadsliberaler skulle med viss rtt kunna invnda att finansiella innovationer saboteras av att vi har en sedan lnge existerande kartellbildning i banksektorn, men av ngon anledning finns oftast inget intresse frn deras sida fr att faktiskt anvnda det argumentet nr det gller just bankerna, i det hr fallet bde i Sverige och i mnga andra delar av vrlden.)