Samtalsterapi utan att skiten journalförs?

Förstår inte ens frågeställningen. Är utbildad samtalsterapeut med många års klinisk erfarenhet och har aldrig fört journal för extern tillgång. Har du gått i det offentligas regi kan det se annorlunda ut - då tas notan av skattebetalarna och systemet vill ha lite koll.

Tror inte särskilt många i det här landet skulle känna sig bekväma med en präst utan att det skulle kännas som att de försöker sälja in ett budskap.

Skulle hellre ha han är terapeuter jag haft.

Om man driver en totalentreprenadfirma tillsammans med sin familj och ha goda kontakter är det sällan man behöver anlita hantverkare för att fixa saker i bostaden.

Jag har samma erfarenhet. Både av att inte blivit tagen på allvar när jag blev fysiskt sjuk, för att det påstods bero på ångest så jag blev felbehandlad och fick kroniska men.

Men framförallt är det så mycket jag skulle velat ta upp med psykologen men inte vågat pga journalföringen. Även om man litar på personen framför sig, kan ju 50 personer efteråt gå in och ta del av dessa känsliga uppgifter. Så man måste konstant censurera sina tankar och så hoppa över att berätta dåliga saker man gjort. Jag tror definitivt att det finns en marknad, jag hade absolut vänt mig till en sådan klinik framför landstinget.

Det är väl bara att du går till en privat psykolog då vilket det finns hur många som helst av

Som psykolog eller psykoterapeut är man skyldig att journalföra. För att bli psykolog ska man både ha en psykologexamen och ha genomfört ett års praktisk tjänstgöring. För att bli psykoterapeut ska man ha gått en psykoterapiutbildning.

Terapeut kan däremot vem som helst kalla sig. Sådana kan man stöta på lite varstans, liksom coacher. Frågan är dock hur bra det är att ta emot folk om man inte har adekvat utbildning för det. Människor kan reagera starkt i samband med terapi och det gäller att " kunna ta hand om" dessa reaktioner. Annars kan man skada mer än man hjälper.