Har du sett ett stjärnfall någon gång?

Har ni sett ett stjärnfall?

Det ser ut ungefär som när man skjuter upp en nyårsraket på kvällen, ett eldspår, men rörelsen är motsatt riktad och sker högt uppe i atmosfären.

Rymden är inte helt tom. Det far omkring en massa små partiklar, grus, järnklumpar och isbitar och liknanade som brinner upp i atmosfären. Man har beräknat att det varje dag faller in 30.000 ton materia mot jorden från rymden.

Är det mycket, tycker ni? Skulle det öka jordens massa katastrofalt på kort tid?

Nej, inte alls. Jämfört med jordens totala massa är det så lite att det inte påverkar jorden alls. Kan det vara sant?

Du säger först hur det är och sen ifrågasätter du det? Jag hänger inte med..

Men ja, jag har sett två stjärnfall hittills i mitt liv.

ja fast det gick så fort att jag inte han se det.

Har sett mer än 20 faktiskt, riktigt fint

Jag har väl sett drygt 10st, har faktiskt inte räknat. Många var i min ungdom, då jag inte längre tenderar att ligga på rygg i gräset och betrakta nattens underverk... Något som jag faktiskt borde göra lite oftare tycker jag, nu när jag tänker efter.

Sett hundratals... Räcker med att man en stjärnklar natt sätter sig ned och njuter av himlavalvet. Vips. Snarare regel än undantag att man ser något.

Man ser nått då och då, ingen direkt ovanlighet tycker jag.
Nått att hålla utkik i tidningar efter e meteorer, mäktig syn.

Sett 2-3 stycken. Det är en liten syn, men den känns mäktig. Även sett sattelliter röra sig över natthimlen, ser ut som en stjärna som rör sig sidledes .. snacka om hastigheter. Går från horisont till horisont på 15 sekunder.

Har även hört att jordens vikt ökar med xx ton varje år tack vare grus och shit som kommer in från rymden.

Tråden måste ju ha ett diskussionsunderlag.

Hur mycket av jordens massa i form av de yttre lagren atmosfär försvinner ut i rymden bland annat under påverkan av solvinden? Det kanske jämnar ut sig i det långa loppet...

Det finns en vecka i Augusti då det är fullt med stjärnfall (eftersom jorden varje år går igenom något stoftmoln), och då kan man se hundratals om man har lust. Bara lägga sig ned på marken (ute på landet) och kolla upp.

Satt och lekte med min kamera (Canon EOS 1000D) en stjärnklar natt. Satte kameran på stativ och körde med väldigt låg iso och lång slutartid, 30 sekunder. Fick en del häftiga foton. Det som överraskade mig var hur långt stjärnorna rör sig (eller hur snabbt jorden snurrar rättare sagt) på stjärnhimmelen.

På bara 30 sekunder såg man hur stjärnorna blev streck istället för punkter.

Nästa steg är är att skaffa bättre stativ och köra på bulb men då måste man i princip ha en extern avtryckare med spärr. Då kan man köra flera minuters slutartid.

Lyckades inte fånga upp några stjärnfall då men det borde kunna funka.