Min bror 37år lever med sin mamma

Det kanske känns så nu, och det kanske inte skulle gå så bra i början. Men han måste ju lära sig att klara sig själv. Han kan inte bo hos mamma hela livet.

Jag tycker att din mamma ska prata med din bror om saken. Din bror har blivit för bekväm och tycker antagligen att det är skitsoft att bo hemma, få maten lagad osv.

Vadå du orkar inte ha han där?

Varför bor du hemma när du är 18 plus då?
Han har väl lika stor rätt som dig att parasitera föräldrarna?

Är du ett sladdbarn som inte känner dig älskad eller varför kräver du att DU ska få ha din moder för dig själv?


Som sagt, skit i han och lev ditt eget liv. Är du 18+ så kan jag inte fatta att du bor kvar hemma, samtidigt som du skyller på honom. Du är ju likadan, vuxen och boende hemma

Har din bror någonsin haft ångot jobb då?

Har du frågat honom vad han tänker göra om mamma skulle dö? en sån fråga kanske får honom att tänka till.

Man går ju inte ut gymnasiet förrän man är 19.
Men du kanske är nåt bondeslödder från nån liten håla där majoriteten inte ens har börjat på gymnasiet och istället jobbar på det lokala stålverket?

Hahahaha!
Åh, herregud, vilken trådstart.
Jag vet folk som bott hemma tills de var 22-23 iallafall, men detta?!

I Italien kanske, där är de ju lite "efter" på den fronten och bor hemma hos mor tills de flyttar in hos sin flickvän, men i Sverige är detta väldigt ovanligt, som tur är.

Är din bror väldigt barnslig? Skolkade han mycket? Vad säger er mor om detta?!

Eller kanske skräcken? Det är ganska lätt att dölja en psykossjukdom genom att isolera sig på rummet.

Helvete. Har upplevt det där.
Datan var i mitt rum. Store bror var inne varje natt o chattta. Tror Mirc eller va fan det hette var inne då. Nått jävla chattprogram. Gick inte o somna. Hade en viktigt tid i gymnasiet då. Så jag ställde ultimatum till far.

Min fosterbror bodde hemma tills han var 33, av rena bekvämlighetsskäl. Första gången han flyttade hemifrån (21) så var hans mamma där och städade och tvättade tills han skaffade en tjej. När det tog slut mellan dem så bodde han hemma tills han träffade en ny tjej som kunde "ta hand om honom". Vad är det med dessa inkompetenta lata jävlar? Och ännu värre - vad är det med deras föräldrar? Sparka ut honom för faan! Över 30 så borde man kunna stå på sina egna ben...

Han mår ju i varje fall inte bra av detta, och behöver hjälp skulle ja tro och att din mamma måste sluta vara så snäll! skadar honom bara mer, precis som min mamma. Börja prata allihopa om det tillsammans eller du direkt till honom, vad tycker dina andra syskon om hela grejen?

Om nu TS bror upplever att sättet han lever sitt liv på gör honom lycklig så är det väl fritt fram för honom att fortsätta eftersom han har möjligheten till det? Dock förutsätter ju det att hans mor inte har några problem med det.

Gillar han datorer ? han kunde bli representant för en datorbutik..

Damn, jag är ju ganska lat, men har en latare bror (hemma utan ett arbete sedan minst ett år).. men detta?

Grejen är dock tror jag att sådana här svackor lätt kan självförstärkas. Om man inte jobbar så blir det ännu svårare att hitta jobb (vem fan vill ha nån med flera år borta på sitt cv?). Samma på tjejfronten misstänker jag. Det kallas "framgång föder framgång" har jag hört.