Solipsism - allt är en illusion - samlingstråd

Det jag menade var att allting kanske upprätthålls på grund av tron att det fungerar. Vad skulle hända om människan blev intelligent nog att förstå sig på universums uppkomst? Universums ursprungliga syfte kanske är att glömma av sig och finna sig själv igen, som en rolig lek, påhittad av alla!

Jag kan hålla med om att det är bättre att förstå vad livet är, men inte alltid bättre att veta allt som händer och hänt bland nära och kära. Jag tror dock att vi förstår varandras ståndpunkt ganska bra och att de är snarlika.
Kul att du tog det på rätt sätt! Jag hade velat veta om jag använder eller stavar ord lite galet

Om det nu skulle visa sig att man är det enda som existerar och resten är en 'simulerad' värld, undra hur man skulle ta till sig det. Och om så är fallet, borde man kunna kontrollera denna värld och ändra och böja på vad som sker etc.

Men jag tror våran sinnen aldrig kommer att förstå den sanna sanningen pga av att vi inte kan tänka outside the box. Allt måste ju vara logiskt på något slags plan...


Jo, det ser ut som vi förstår varandra bra , på tal om att märka ord etc. beror ju lite på hur man presenterar felet med, men oavsett tar iaf jag till mig det.

Den här tanken har jag ofta tänkt på,du är inte ensam

Det du beskriver är ju solipsism, ja. Men du borde testa att ställa en motfråga:
Spelar det någon roll om det är en fantasivärld eller verkligheten?

Om det nu är en fantasivärld, så är det ju något man själv har skapat, vilket borde betyda att jag på något sätt kan ändra 'reglerna', så svar ja.

Inte om någon/något annan skapat fantasivärlden och håller dig fången i den.

Fast då anser iaf inte jag att jag är det ända existerande, eller varelse vid medvetande^^

Som jag ser det så vore det ganska enkelt att förstå. Saken är väl den att man inte skulle behöva ta hänsyn till andra på samma sätt, att man inte behöver bry sig om att andra blir sårade eftersom de egentligen inte är individer.

Du skulle vara det enda med ett eget medvetande i den "världen" du lever i. Att de andra existerar är inte mycket att diskutera, men naturen av deras existens är ju en annan fråga.

Det var inte det jag menade, jag menade snarare att eftersom den här "fantasivärlden" (om det nu är det) är det enda du känner till, så har det till sist blivit din verklighet.

Men hur skulle du gå tillväga för att ändra reglerna för din egen existens då?

Jo det kan ju stämma, det skulle dock kännas väldigt tråkigt.


Aha, då förstår jag. Om det nu skulle vara så som jag tänker, så kanske det räcker med att man tror på tanken till 110% och då kanske man får kontroll på det undermedvetna

Fast... hrm, den som lever får se^^