Gissa Bokcitatet

Nej, hon var inte gammal när den här boken kom ut. Men hon läste den förmodligen.

Däremot är författaren inte i första hand känd för böjelser åt det här hållet.

Almqvist?

Nej, inte läste väl Madame Blavatsky Almqvist? Det har jag svårt att tro. Den författare vi söker nämner hon däremot emellanåt.

Men visst finns det paralleller mellan Almqvist och X. Och även Almqvist läste X:s böcker med behållning.

Sören Kierkegaard?

Inte det heller. Och Almqvist är väl närmare, fast inte påfallande nära. Vi tar ett stycke till:

"Käre herr Becker, ni har lagt huvudet mot Tvivlets örngott och där funnit den bekvämaste av alla lösningar på problemet, ni gör precis som majoriteten av människosläktet gör som säger: låt oss inte längre tänka på problemet allrahelst som Gud inte beviljat oss den nåden att skänka oss en algebraisk bevisföring som kunde lösa det – ändå har han lovat oss en säker transport från jorden till stjärnorna.
Hör på pastorn! Är inte detta era intima tankar? Har jag gått vid sidan av dem? Eller – har jag inte träffat mitt i prick?
Å ena sidan dogmen om de två principerna, denna antagonism där Gud roar sig med att slåss med sig själv och förlora och förintas, å andra sidan den absurda panteismen där allt är Gud och Gud inte längre finns till. Från dessa två källor utgår de här på jorden dominerande religionerna och de är lika skadliga."

Pratet om "korrespondenser" för tankarna till Swedenborgs idéer. Och kommer man att tänka på Swedenborg letar sig tankarna snart vidare till Strindberg. Strindberg tog starka intryck av Swedenborg och återkommer igen och igen till honom, bland annat i den fantastiska boken Legender. Det är förstås inte Strindberg det här, men kan det inte vara taget från den bok där Strindberg, enligt vad han själv uppger i Inferno, först stötte på Swedenborgs teorier, Séraphita av Balzac? Det finns tydligen en svensk översättning av Ekerwald. Tidsmässigt stämmer det också med att Blavatsky inte var gammal när boken kom ut.

Goethe?

Det är precis vad det kan vara. Balzac och Séraphita är alldeles korrekt, en bok som alltså inte översattes till svenska förrän 2014, via Ekerwalds försorg. "Ingen jag känner har bättre förklarat Swedenborg, ingen försvarat honom så och ingen gjort hans läror så tilldragande", säger gamle Ågust om Balzac. Stafettpinnen går därmed vidare till stabskaptenen.

Dagen rinner upp. Förhandlingarna har börjat.
Eftersom jag inte hör och min syn har blivit starkt försvagad det sista året är jag en smula vimmelkantig, jag kommer in i en mörk rättslokal, jag måste visas till rätta, jag urskiljer bara ett och annat. Så talar åklagaren, så svarar den som har förordnats till min försvarsadvokat. Så blir det paus.
Jag har varken hört eller sett vad som har försiggått, men jag är lugn och urskiljer mer och mer omkring mig. Efter pausen får jag ordet för att framlägga min sak. Det är lite besvärligt för mig i denna dåliga belysning, jag får en lampa, men den ser jag inte med, jag håller en del anteckningar i handen, men försöker inte längre se vad där står. Det kan vara detsamma. Det jag sade följer här efter det stenografiska referatet.

Hamsun?

Rätt! Det är förstås mest en formalitet, men ange gärna också verket.

Paa gjengrodde stier.
Bör vara hans sista verk. På mig imponerade den ännu mer än de välkända Markens gröda och Svält.

Han bör väl ha varit kring de sweet 90 när han skrev detta..