Jag drömde en vemodig och ganska patetisk dröm i natt. I drömmen hade jag flyttat till den stad, där en man som jag även i verkligheten varit (och kanske fortfarande är...) lite intresserad av bor. Men i drömmen var jag plötsligt gammal, och han också, och vi hade av en slump råkat hamna på samma ålderdomshem! Vi satt i ett sällskapsrum och nickade i varsin rullstol. (Detta var baserat på sällskapsrummet på ett äldreboende där jag brukar hälsa på en släkting, i verkligheten.) Mannen såg ut precis som man kan tänka sig att den mannen kommer att se ut i 85-årsåldern... lustigt att hjärnan kan göra något så effektivt i sömnen!
Mannen var senil och glömsk. Jag försökte prata med honom om de händelser som en gång förde oss samman (i verkligheten också), men han kom inte ihåg något av det. Och jag tyckte att det var så sorgligt, att när jag äntligen fick tillbringa så mycket tid med honom, så skulle han ha blivit sådan... Jag kände att jag själv också var gammal i drömmen, men jag var helt klar i hjärnan. Ålderdomen satt i kroppen, och jag visste bara att jag inte skulle kunna ta mig upp ur rullstolen själv.
Då kom jag plötsligt på att jag hade ett magiskt elixir, som skulle kunna göra oss till de åldrar som vi är idag i verkligheten. Men så tänkte jag, att om han skulle få bli frisk och medelålders igen, så skulle han antagligen bara flytta tillbaka till sin fru. (Frun borde rimligen ha varit en gammal kärring hon också, och jag skulle ju liksom inte ha bjudit henne på elixiret. Så han hade nog inte valt frun, av den anledningen, men detta tänkte jag inte på i drömmen. Alltså att frun också måste vara gammal - jag tänkte på henne som hon ser ut i verkligheten, nu - 40 år, slank och blond och ganska snygg.)
Jag var tvungen att bestämma mig fort, för elixiret höll på att falla sönder och förlora sin verkan. Det var en liten flaska med en ljusblå, oljig väska, och jag såg hur vätskan började skikta sig. Jag kom fram till, att det var bättre att vi fortsatte att åldras, och antagligen ganska snart dö, tillsammans...
Föryngringselixiret kom sig av att jag såg ett avsnitt ur en serie övernaturliga berättelser på Youtube igår, som handlade om en gammal man som tagit ett föryngringselixir, och blivit tillsammans med en ung kvinna. Men då och då kastades han tillbaka till sin verkliga ålder, och han visste att han inte skulle kunna stanna i den unga åldern.
Flaskan med blå vätska kom sig av att jag har en sådan liten flaska med ögonmakeup-borttagningsmedel, och jag tänkte igår på att den kanske börjar bli för gammal att använda nära ögonen, eftersom den har börjat skikta sig.
Ska kanske tillägga att jag inte är SÅ intresserad av den här mannen i verkligheten, att det skulle vara aktuellt att avstå ett ungdomselixir för hans skull!