2011-03-05, 17:56
#1
http://www.timesonline.co.uk/tol/com...cle7101323.ece
Inte för att den här artikeln av en professor övertygade mig särskilt mycket, så bekräftar den ändå min tes. Kvinnor är i min mening i princip nästan alltid som vuxna barn. Unga tjejer, även över 20 år anser jag ofta ha så låg intelligens att de har problem att klara sig själva. Vi kan titta på de typiska bloggtjejerna som exempel på individer som hade uppfyllt kriterier nog som mentalt efterblivna; lyssna på dem en stund.
Notera nu att jag vet att det finns intelligenta kvinnor, men jag har träffat en hittills i mitt liv. Ringer man till företag och har lite mer ingående frågor kan i över 90% av fallen kvinnorna inte svara utan vidarebefordrar ärendet till en man. Seriöst, hur många gånger har vi inte fått se en tjej/kvinna som är högutbildad som inte klarar av att använda sina kunskaper hon aldrig förstått? Men vi har sett att hon behandlas med silkesvantar då alla vill att hon är bättre än vad hon är bara för att hon är tjej/kvinna och åtminstone är lite trevlig att se på? Hur många har inte träffat kvinnliga psykologer som knappt märks att de genomgått en över ett halvt decennium lång utbildning?
Vi har också ett samhälle som strävar efter genuskvotering, där vi alltså ska låta mindre intelligenta komma fram och nå toppositioner baserat på en förhållning om att kvinnor ska vara lika förekommande som män. Den ideologin tar inte hänsyn till intelligens i första hand, vilket jag är övertygad om är den största faktorn till lyckat ledarskap med exceptionella resultat.
Jag skulle vilja vända på hela proceduren, och skippa könsaspekterna. Alla styrande toppositioner i samhället regleras först och främst av intelligens, där ingen som inte är mycket intelligent ens når en styrande position inom stat, kommun eller landsting. Detta skulle då ge en fördelning på c:a 10% kvinnor och c:a 90% män på de mest logiskt krävande uppgifterna (se länkad artikel). I min mening är det flera kvinnliga politiker som skulle falla bort med råge om ett intelligenskrav infördes, till viss del manliga - dock en dramatiskt mycket större del av de kvinnliga dito.
Skulle det vara något diskriminerande med att införa rigorösa intelligenskrav för styrande positioner i samhället?
Ska hur folk känner sig behandlade stå över verkliga resultat som har betydelse för människors liv?
Inte för att den här artikeln av en professor övertygade mig särskilt mycket, så bekräftar den ändå min tes. Kvinnor är i min mening i princip nästan alltid som vuxna barn. Unga tjejer, även över 20 år anser jag ofta ha så låg intelligens att de har problem att klara sig själva. Vi kan titta på de typiska bloggtjejerna som exempel på individer som hade uppfyllt kriterier nog som mentalt efterblivna; lyssna på dem en stund.
Notera nu att jag vet att det finns intelligenta kvinnor, men jag har träffat en hittills i mitt liv. Ringer man till företag och har lite mer ingående frågor kan i över 90% av fallen kvinnorna inte svara utan vidarebefordrar ärendet till en man. Seriöst, hur många gånger har vi inte fått se en tjej/kvinna som är högutbildad som inte klarar av att använda sina kunskaper hon aldrig förstått? Men vi har sett att hon behandlas med silkesvantar då alla vill att hon är bättre än vad hon är bara för att hon är tjej/kvinna och åtminstone är lite trevlig att se på? Hur många har inte träffat kvinnliga psykologer som knappt märks att de genomgått en över ett halvt decennium lång utbildning?
Vi har också ett samhälle som strävar efter genuskvotering, där vi alltså ska låta mindre intelligenta komma fram och nå toppositioner baserat på en förhållning om att kvinnor ska vara lika förekommande som män. Den ideologin tar inte hänsyn till intelligens i första hand, vilket jag är övertygad om är den största faktorn till lyckat ledarskap med exceptionella resultat.
Jag skulle vilja vända på hela proceduren, och skippa könsaspekterna. Alla styrande toppositioner i samhället regleras först och främst av intelligens, där ingen som inte är mycket intelligent ens når en styrande position inom stat, kommun eller landsting. Detta skulle då ge en fördelning på c:a 10% kvinnor och c:a 90% män på de mest logiskt krävande uppgifterna (se länkad artikel). I min mening är det flera kvinnliga politiker som skulle falla bort med råge om ett intelligenskrav infördes, till viss del manliga - dock en dramatiskt mycket större del av de kvinnliga dito.
Skulle det vara något diskriminerande med att införa rigorösa intelligenskrav för styrande positioner i samhället?
Ska hur folk känner sig behandlade stå över verkliga resultat som har betydelse för människors liv?