Varför får man inte höja skatten?

Du kan ju inte titta på andel av BNP. BNP är ett dåligt tal då stora underskott och annat kan leda till högre BNP.

Det går alldeles utmärkt. Speciellt eftersom alliansen påstår att vi har tillväxt. Vilket vi inte har haft på ett par år. När de påstår att vi har tillväxt så mäter de BNP, dvs total BNP. http://sprickan.forum24.se/sprickan-about73.html

De har mer pengar eftersom skolpengen följer varje elev och skolan då får en viss mängd pengar per elev. Det samma ska, teoretiskt, gälla för kommunala skolor också, men eftersom det är kommunen som delar ut skolpengen så skär man gärna ned på det som ska gå till de kommunala skolorna för at tspara in på en annan budgetpost. Problemet är alltså kommunernas värdelösa förmåga att handskas med pengar, friskolorna får helt enkelt den mängd pengar som de kommunala skolorna egentligen skulle ha fått från början.


Det där är en myt. Till skillnad från på 1800-talet så kostar det numera ingenting att gå på en friskola, så det är inte bara "rika" som går där. Eleverna väljer dock själva vilket har en tendens till att de elever som bryr sig brukar välja friskolor. Många friskolor drivs dessutom kooperativt av personalen och är som en kommunal skola, fast utan kommunen. Så tiden där friskolorna var ställen dit överklassen skickade sina barn mot hutlösa avgifter är förbi. Numera är enda skillnaden att de drivs av en privat huvudman istället för kommunen.


De konkurrerar redan med varandra. Och konkurrerar med med premisserna "läsk och enkla betyg" så får man snart skolverket på sig. Det fanns ett par sådana skolor i min hemkommun under min gymnasiegång, skolverket var dock snabbt på dem och kom med anmärkningar och då var det antingen att skärpa till undervisningen eller förlora sitt tillstånd.


Och soms agt ovan, det är inte så det fungerar. Det är inte heller bara rika barn som går med friskolor, som du tycks tro. Och med tanke på resultaten på de nationella proven så lär eleverna sig uppenbarligen saker, bättre än på de kommunala skolorna.


Om de gemensamma projekten är under all kritik så är det inte mycket till tröst. Somd et är nu så är den kommunala skolan under all kritik, i sjukvården tar det månader att få en tid bokad och inom den kommunala trafiken så får man vara glad om bussen kommer fram över huvud taget. Hade en privat huvudman betett sig så så hade kunderna sett sig om efter andra alternativ. Tills nu så har de titne funnits några andra alternativ, man har varit förpassad till en usel skola, värdelös sjukvård och en kollektivtrafik som inte fungerar. Tack och lov har det nu börjat luckras upp eftersom det finns privata alternativ inom både sjukvård och skola. Om kommunens tjänster hade varit bra från början så hade privata alternativ inte varit något hot.

Huvudproblemet, som vi tydligen kan enas om, är kommunen snarare om skattenivåerna. Om skatterna höjdes, tror du då att kommunen skulle använda en större mängd pengar bättre? Nej, knappast. Just nu verkar större delen av kommunernas budget gå till jättelika arenaprojekt, cykelbroar och andra symboliska projekt som inte gör någon nytta men dränerar resurserna.
Om ett privat alternativ kan ge mig det som kommunen borde ge mig men inte kan sköta, då ha rjag inga problem med det. Att höja skatterna för att kompensera för kommunernas inkompetens är att förskjuta ansvaret på skattebetalarna. Nej, låt kommunen rensa upp själva i sitt ekonomiska kaos utan mer konstgjord andning från staten.

Håller med. I min kommun lägger de massor av pengar på ishockeyn. Med nya hallprojekt hela tiden. Citatet man hörde från kommunen var "...men det är ju så roligt med ishockey". Ja, men jag vill inte betala det genom min skattsedel.

Tror nog du ska tillbaka till skolbänken och läsa lite makroekonomi.

Nyligen presenterades en rapport från skattebetalarnas förening om lafferkurvan och skatteintäkter:

http://www.skattebetalarna.se/Skatte...ArticleID/3935 som har titeln "Sverige på Lafferkurvans topp"

Jag har inte hunnit läsa igenom hela. Däremot tror jag att den är intressant för diskussionen som sådan.

Den mest intressanta källan i den är "Estimating Income Responses to Tax Changes: A Dynamic Panel Data Approach" av Holmlund och Söderström. ( http://www.nek.uu.se/pdf/wp2007_25.pdf )

De hävdar med all rätta från sin data följande


Man kan alltså i runda slängar sänka skatten 5%-enheter rakt av. Utan att det påverkar skatteintaget.

Inte jag heller, men den text du citerar säger ju att man kan reducera den maximala marginalskatten med 5% utan att skatteintäkterna minskar. Vilket inte alls är samma sak som att säga att skatten sänks med 5%

Du vet att marginalskatten inte är en skatt utan en derivata?

Jag läste det som att de tittade på den s.k. "statuatory marginal tax rate" och det är den vanliga skattesatsen, då kan man sänka skatten med 5%-enheter rakt av, då de har ett s.k. 1-1 förhållande.

Ifall det däremot är andra marginalskatter måste man titta på den ur ett derivatahänseende. Men även ifall man tittar på det ur ett sådant hänseende är jag övertygad att man kan sänka skatten betydande. Tittar man på det på detta viset så för vissa inkomstgrupper ligger nog sänkningen mellan 10-20%-enheter medans för andra ligger den så lågt som kanske 3%. Utslaget över hela skattebasen kan det nog mycket möjligt ge 5%-enheter pga den progressivitet som är inbyggd i systemet.

Borgerligt uppror emot värnskatten

Jag tror den här artikeln är ganska intressant i sammanhanget. Centern m.fl. är intresserade av en kraftigare ekonomisk liberalism, medans moderaterna ser ut att ha blivit mossiga sossar.

Jag tycker vi har utmärkt välfärd redan som det är och jag tycker att politikerna har hittat en okej balans mellan skattebörda och välfärd.

Problemet ligger som vanligt på var pengarna spenderas. Främst av allt borde det läggas på vuxenutbildningar så att även outbildade svenskar kan ta del av kunskapsrikedomen.

Men snälla säg att du skojar!

En sänkning är väl för fan inte en stöld.
"Bestjäls på försäkringspengar" menar du allvar?

En sänkning innebär att den som arbetat ihop pengarna får behålle en större del, m.a.o. staten stjäl mindre.
Sänkningen innebär också att de som tidigare delat på bytet får mindre att dela på, men det är inte alls samma sak som att de betalat något.

Tänk dig ett scenario där björnligan varje månad rånar Joakim von Anka på 100 kvadrifilioner. Efter x antal månader så ser JvA till att det endast finns 80 kvadrifilioneri valvet vilket gör att björnbusarna endast kan ta dessa 80. Anser du även här att det björnligan blivit bestulna på 20 kvadrifilioner?