Ord och uttryck som du stör dig på [Sammanfogad tråd]

Överdrifter och invektiv=medias livsnerv!

Statusord! Samma sak!

Det har jag inte hört! Låter ju skittöntigt!

"Ignorant" pga att många som använder ordet inte själva vet vad det betyder....

Nej, några "missbruk" är det inte tal om. Det är inte så att ord en gång i tiden har fått en för all framtid fixerad betydelse. Nej, tvärt om är betydelser något som kommer, går och fluktuerar. Allt annat är vanföreställningar. Den äldre betydelsen av t.ex. patetisk är således inte mer "korrekt".

En relativist, så intressant! Det blir ju OT här, men jämförelser kan ju i så fall göras även i andra sammanhang, med knark eller vad som helst! Att ta en sil då och då är inte fråga om "missbruk", det är bara en social konstruktion och en fix idé som någon gammal gubbe pådyvlar mänskligheten...

Spännande, men utveckla gärna!

Jag tycker inte själv att "missbruk" rätt ord, därav citattecknen. Hur som helst är det en mycket utbredd uppfattning att ord har en typ av inneboende, statisk betydelse som tilldelats någon gång i tiden och som på något sätt kan räknas ut av ordet i sig. Betydelser hos ord med grekiskt och/eller latinskt ursprung (t.ex. patetisk) brukar ofta förklaras med hänvisning till morfemens konventionella och historiska betydelser, dvs. att nutida användingar, som har glidit lite eller förändrats på andra sätt, är felaktiga, eller "missbruk" som det kallas i den här tråden. Detta kallas inom språkvetenskapen/semantiken för etymological fallacy, dvs. felaktig betydelseförklaring baserad på etymologi. Ord har alltså inga inneboende betydelser, utan betyder det som, lite tillspetsat, språkbrukarna finner lämpligt.

Naturligtvis, språket har ju utvecklats organiskt.

Kanske dock ändå lite surt när man som språkvårdare endast kan iaktta nivelleringen, förflackningen, fördumningen och sönderfallet! Både av rena snorungar och esoteriska författare som försöker vrida och vända på begreppen i sina inre cirklar. Vi vanliga människor tar orden för vad de är i gängse språkbruk. Många gånger var det tamejfan bättre förr...

Men det gängse bruket av t.ex. patetisk är ju den nyare betydelsen, den du kritiserar. Ja, den språkliga guldålderstanken är rätt djupt rotad.

Men herregud, det säger sig väl själv att vi alla har våra preferenser, vi är väl inga robotar? Om folk plötsligt började säga "glugg-glugg" istället för "korv med bröd" så kan ju inte jag eller någon annan enskild individ göra något åt detta; däremot är det ju ingenting som säger att det måste uppskattas.

På t.ex. 1600-talet stavade man ord lite som man kände för, både i tryck och i handstil, bara för att det var kul, eller beroende av sammanhanget. Därefter har formerna successivt standardiserats genom olika språkreformer. Det kan man också tycka vad man vill om. Vissa älskar förändring bara för sakens skull, andra hatar det. Men de flesta normala människorna ligger väl nånstans mittemellan, antar jag!

Jo, det har du rätt i. Men problemet är inte att man har åsikter om språket, t.ex. att vissa saker faller en i smaken, andra inte. Problemet är att sk. språkpoliser systematiskt vänder sig mot allt som har med språkliga förändringar att göra. Jag har aldrig hört talas om en språkpolis som uppskattar att språket uppnår högre grad av logisk stringens, tydlighet, enkelhet osv. Därför handlar det oftast om grundlösa och godtyckliga uppfattningar. Det handlar mer om att man är övertygad om att språket förfaller och inte så mycket om vad förändringarna faktiskt medför.

Ordet PATETISK har alltså varit på tapeten idag...

Jag tänker här historisera begreppet med hjälp av etymologin, semantiken och semasiologin, lite lätt upp-interpreterat.

De betydelser (både forntida och samtid(ig)a) som här på tråden angetts, är på rätt spår...

Patetisk, av grekiskans 'pathetikós', alltså med en ursprunglig (etymologisk-semantisk) betydelse såsom "lidelsefull", lite ihop-sammanfattat - som i sig är är besläktat med patos, av grek. path'os =
lidande, lidelse.
Det har vidare talats om att 'ynklig' ungefär är den innebörd som idag har kommit att gälla vad gäller vad 'patetisk' egentligen är uttryck för i den vardagliga meningen. En bit på vägen...
Ynklig, ifrån 'ynka', egentligen av 'ömka', till ömklig = sålunda eg. 'anse för olycklig, beklaglig'.
Dagens (sociala) användning av patetisk-ordet är ergo i sin uppdatera(n)de betydelse, semasiologiskt, intressant.

Man kan med andra säga att en person som liknas och benämns vid patetisk (och detta som regel i lätt nedsättande ton - utan att utveckla den orsaken vidare här) just är en person som från början (historiskt kronologiskt) var 'lidelsefull', och/men idag mest har kommit att betyda 'ömklig', 'beklagansvärd'; "överdrivet olyckligt känslofull"...

Vad som är, om så säges, korrekt EGENTLIGEN, faller väl inom
det (socialas) semasiologiska samtid(ig)a utveckling.

Jag vet inte om jag ö.h.t. har träffat någon språkpolis...frågan är även om det finns något konkret exempel på hur språket förbättras när det gäller stringens...

Problemet diskuteras i denna tråd: https://www.flashback.org/t1359464 Se t.ex. fallet med engelskans /h/.