2011-08-17, 17:08
#13
Myndighetsutövande - Propaganda från myndigheter
Svenska myndigheter ger ut information i syfte att skapa efterfrågan på deras tjänster eller för andra politiska mål. De sysslar alltså med propaganda helt enkelt. Enligt en rapport från Timbro skall myndigheterna år 2004 ha använt drygt 2 miljarder för sådan "ideproduktion".
Detaljer
I rapporten Den skattefinansierade idémarknaden tas det upp några exempel:
I rapporten Myndigheterna - från fristående ämbetsverk till rörelsedrivna idéfabriker tas det upp några fler exempel:
Skatteverket är synnerligen noga med att försöka legitimera sig själv inför befolkningen:
Notera att exemplen endast kommer från tidigt 2000-tal, så det lär finnas många fler exempel på detta.
Källor
En till Timbro-rapport, Dold kostnad, om myndigheter på Almedalsveckan.
En debattartikel om Trafikverkets opinionsbildning, Därför JO-anmäler vi Trafikverket.
Några forskare på Göteborgs universitet undersöker detta, men projektet är inte färdigt än.
Svenska myndigheter ger ut information i syfte att skapa efterfrågan på deras tjänster eller för andra politiska mål. De sysslar alltså med propaganda helt enkelt. Enligt en rapport från Timbro skall myndigheterna år 2004 ha använt drygt 2 miljarder för sådan "ideproduktion".
Detaljer
I rapporten Den skattefinansierade idémarknaden tas det upp några exempel:
Flera exempel på senare tid har aktualiserat frågan om möjligheter och gränser för myndigheters opinionsbildning och samhällspåverkan. I mars i år skickade Arbetsförmedlingen i Nyköping (som är en del av myndigheten Arbetsmarknadsverket), tillsammans med en representant för Byggnadsfackets avdelning 41, ett brev som uppmanade arbetslösa byggnadsarbetare att delta i en demonstration för kollektivavtalet om de fortsättningsvis ville ha ersättning från A-kassan. Skatteverket och biståndsmyndigheten SIDA har bekostat annonskampanjer som tydligt bildat opinion för höga skatter respektive ökat bistånd. Folkhälsoinstitutet anses av många de senaste åren ha tagit en markant ideologisk riktning, och ägnar åtskilliga resurser till opinionsbildning. Glesbygdsverket har fått samma kritik, liksom Ungdomsstyrelsen, Konsumentverket och flera av de statliga ombudsmännen.
Överlag tycks också allt fler myndigheter uppfatta opinionsbildning och samhällspåverkan som legitima uppdrag. I en studie av Bo Rothstein konstaterades bl a att den yrkeskategori som mest frekvent publicerade artiklar på Dagens Nyheters debattsida under 2003 var just generaldirektörer och verkschefer.
Överlag tycks också allt fler myndigheter uppfatta opinionsbildning och samhällspåverkan som legitima uppdrag. I en studie av Bo Rothstein konstaterades bl a att den yrkeskategori som mest frekvent publicerade artiklar på Dagens Nyheters debattsida under 2003 var just generaldirektörer och verkschefer.
• Det statliga lärarutbildningskonventet, en sammanslutning av samtliga lärosäten som bedriver lärarutbildning i landet, annonserade i våras för 200 000 kronor av skattebetalarnas pengar efter att debatt förts om lärarutbildningen på DN Debatt.
• En Sifo-undersökning som Karl-Petter Thorwaldsson, regeringens särskilda utredare av föräldraförsäkringen, låtit göra visar att motståndet mot kvoterad föräldraförsäkring och lagstiftning på området är kompakt. Eftersom utredningen kommer att föreslå en mer individualiserad föräldraförsäkring var det dåliga nyheter för Thorwaldsson att folk i allmänhet inte vill ha det så. För att rätta till folkopinionen har Thorwaldsson föreslagit att 300 miljoner kronor ska satsas på en kampanj för att få mammor att vilja lämna ifrån sig mer av föräldraledigheten till papporna. För 300 miljoner skattekronor ska folket fås att tycka på samma sätt som en offentlig utredning, ledd av en fackligt anställd socialdemokrat.
• Som man frågar får man svar. Barnombudsmannen Lena Nyberg gjorde i slutet av juni (2005-06-27) ett utspel på DN debatt om att den psykiska ohälsan bland barn ökar. Uppgifterna i artikeln grundade sig inte på vetenskapliga fakta, utan var helt baserade på en enkätundersökning som barnombudsmannen låtit göra på mottagningar inom BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Artikeln avslutas föga förvånande med krav på mer resurser Inget annat alternativ diskuteras. Budskapet från barn- och ungdomspsykiatrin är entydigt. Det är minskade resurser till skolhälsovård, socialtjänst och primärvård som har lett till att den psykiska ohälsan fortsatt att öka. Problem som inte fångas upp på ett tidigt stadium riskerar att förvärras.
• Glesbygdsverket ägnar mycket kraft åt opinionsbildning och har också ett tydligt uppdrag från regeringen att göra det. Verket ska ”genom påverkan på olika samhällssektorer verka för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen i olika delar av landet”. Under rubriken Om
verket på dess hemsida skriver man att glesbygdsverket är en statlig myndighet som rapporterar om utvecklingen i glesbygds-, landsbygds- och skärgårdsområden. Senast krävde man att Sveriges Television ska flytta Rapports eller Aktuellts redaktion från Stockholm.
• En Sifo-undersökning som Karl-Petter Thorwaldsson, regeringens särskilda utredare av föräldraförsäkringen, låtit göra visar att motståndet mot kvoterad föräldraförsäkring och lagstiftning på området är kompakt. Eftersom utredningen kommer att föreslå en mer individualiserad föräldraförsäkring var det dåliga nyheter för Thorwaldsson att folk i allmänhet inte vill ha det så. För att rätta till folkopinionen har Thorwaldsson föreslagit att 300 miljoner kronor ska satsas på en kampanj för att få mammor att vilja lämna ifrån sig mer av föräldraledigheten till papporna. För 300 miljoner skattekronor ska folket fås att tycka på samma sätt som en offentlig utredning, ledd av en fackligt anställd socialdemokrat.
• Som man frågar får man svar. Barnombudsmannen Lena Nyberg gjorde i slutet av juni (2005-06-27) ett utspel på DN debatt om att den psykiska ohälsan bland barn ökar. Uppgifterna i artikeln grundade sig inte på vetenskapliga fakta, utan var helt baserade på en enkätundersökning som barnombudsmannen låtit göra på mottagningar inom BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Artikeln avslutas föga förvånande med krav på mer resurser Inget annat alternativ diskuteras. Budskapet från barn- och ungdomspsykiatrin är entydigt. Det är minskade resurser till skolhälsovård, socialtjänst och primärvård som har lett till att den psykiska ohälsan fortsatt att öka. Problem som inte fångas upp på ett tidigt stadium riskerar att förvärras.
• Glesbygdsverket ägnar mycket kraft åt opinionsbildning och har också ett tydligt uppdrag från regeringen att göra det. Verket ska ”genom påverkan på olika samhällssektorer verka för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen i olika delar av landet”. Under rubriken Om
verket på dess hemsida skriver man att glesbygdsverket är en statlig myndighet som rapporterar om utvecklingen i glesbygds-, landsbygds- och skärgårdsområden. Senast krävde man att Sveriges Television ska flytta Rapports eller Aktuellts redaktion från Stockholm.
En av myndigheterna som ägnar sig åt opinionsbildning är Skatteverket. Timbro har tittat närmare på hur de använder våra skattepengar och hur en opinionsbildningskampanj för en myndighet kan gå till. Skatteverket vill nå unga människor med sin opinionsbildning och deltog bland annat vid årets Hultsfredsfestival.
Årets festival lockade fler besökare än någonsin tidigare, totalt 30 000. De som ville ta en paus från konserterna och gratis surfa eller maila litet kunde besöka ett Internetcafé, strax till höger om ingången. I en trailer fanns tio datorer med bredbandsuppkoppling. Att det var gratis gick inte att ta miste på, tack vare de stora banderollerna med texten ”Gratis Internetcafé”. Budskapet verkade ha gått hem hos festivalbesökarna, för det var kö i princip hela tiden.
Internetcaféet var bemannat med tio anställda från Skatteverkets lokalkontor i Västervik, Vimmerby och Oskarshamn samt huvudkontoret. Helt gratis var det kanske inte, med tanke på att enbart markhyran för den attraktiva platsen var 100 000 kronor. Dessutom delade informatörerna ut hörselproppar, handledsplånböcker och askar med tvålblad i. De senare blev mer uppskattade ju längre festivalen pågick.
– Man måste ju locka med något, som skatteinformatören Ann Karlstedt konstaterade. Samma recept användes av LO, som delade ut gratisbullar och erbjöd laddning av mobilelefoner i sitt tält.
Kritiserades för att vara socialdemokratisk valpropaganda
Närvaron vid Hultsfredsfestivalen var en del av Skatteverkets stora kampanj mot svartjobb bland unga. Den inleddes med en uppmärksammad reklamfilm 2002. Ett gäng grabbar ska spela fotboll, men vägen dit är kantad av bekymmer. Vattnet i duschen är brunt, gatorna är leriga och marken täckt med skräp. När de äntligen kommer fram till fotbollsplanen är den helt igenväxt, och ena målställningen är trasig. Filmen avslutas med budskapet: ”Eller så betalar man skatt”.
I oktober 2004 skickades en svart låda ut till samhällskunskapslärare på alla gymnasieskolor i Sverige. När läraren packade upp lådan fanns bland annat en svartkrullig peruk, guldringar och en avklippt hoodtröja. Dessutom fanns en 30 minuter lång film, och en manual för hur allt skulle användas. I ett brev kunde man läsa:
Som lärare kan det kanske vara en otacksam uppgift att berätta om skattesystemet och diskutera konsekvenserna av svartjobb. Därför har vi tagit fram ”Svarta lådan”.
Brevet var undertecknat:
Med vänliga hälsningar
SKATTEVERKET
Huvudkontoret
När eleverna sett på filmen, var tanken att läraren skulle låtsas vara programledare i TV. Några av eleverna skulle spela paneldeltagare, med hjälp av de medskickade attributen. En karaktär var Bookie, som är medlem i Attac och tycker att ”det är en förmån att betala skatt”. En annan var Nico, som har hoppat av gymnasiet och jobbar svart på ett bygge. En annan tjej med invandrarbakgrund är Claudia, som jobbar svart som servitris på en restaurang. Den fjärde karaktären är Sebastian, som aldrig skulle ta risken att jobba svart eftersom han ill bli polis. I filmen fanns också Stephanie, en ”fin” flicka från ett välbärgat hem som är lat, bekväm och tycker att skatterna i Sverige är för höga. När det behövs lånar hon pengar av pappa.
Enligt Skatteverket kostade kampanjen cirka 10 miljoner årligen under 2002 och 2003, och 8 miljoner kronor under 2004.
– Det här är en lågbudgetkampanj. Det måste man ha med i beräkningen, säger Björn Thärnström, enhetschef på Skatteverket och en av de ansvariga för kampanjen.
Årets festival lockade fler besökare än någonsin tidigare, totalt 30 000. De som ville ta en paus från konserterna och gratis surfa eller maila litet kunde besöka ett Internetcafé, strax till höger om ingången. I en trailer fanns tio datorer med bredbandsuppkoppling. Att det var gratis gick inte att ta miste på, tack vare de stora banderollerna med texten ”Gratis Internetcafé”. Budskapet verkade ha gått hem hos festivalbesökarna, för det var kö i princip hela tiden.
Internetcaféet var bemannat med tio anställda från Skatteverkets lokalkontor i Västervik, Vimmerby och Oskarshamn samt huvudkontoret. Helt gratis var det kanske inte, med tanke på att enbart markhyran för den attraktiva platsen var 100 000 kronor. Dessutom delade informatörerna ut hörselproppar, handledsplånböcker och askar med tvålblad i. De senare blev mer uppskattade ju längre festivalen pågick.
– Man måste ju locka med något, som skatteinformatören Ann Karlstedt konstaterade. Samma recept användes av LO, som delade ut gratisbullar och erbjöd laddning av mobilelefoner i sitt tält.
Kritiserades för att vara socialdemokratisk valpropaganda
Närvaron vid Hultsfredsfestivalen var en del av Skatteverkets stora kampanj mot svartjobb bland unga. Den inleddes med en uppmärksammad reklamfilm 2002. Ett gäng grabbar ska spela fotboll, men vägen dit är kantad av bekymmer. Vattnet i duschen är brunt, gatorna är leriga och marken täckt med skräp. När de äntligen kommer fram till fotbollsplanen är den helt igenväxt, och ena målställningen är trasig. Filmen avslutas med budskapet: ”Eller så betalar man skatt”.
I oktober 2004 skickades en svart låda ut till samhällskunskapslärare på alla gymnasieskolor i Sverige. När läraren packade upp lådan fanns bland annat en svartkrullig peruk, guldringar och en avklippt hoodtröja. Dessutom fanns en 30 minuter lång film, och en manual för hur allt skulle användas. I ett brev kunde man läsa:
Som lärare kan det kanske vara en otacksam uppgift att berätta om skattesystemet och diskutera konsekvenserna av svartjobb. Därför har vi tagit fram ”Svarta lådan”.
Brevet var undertecknat:
Med vänliga hälsningar
SKATTEVERKET
Huvudkontoret
När eleverna sett på filmen, var tanken att läraren skulle låtsas vara programledare i TV. Några av eleverna skulle spela paneldeltagare, med hjälp av de medskickade attributen. En karaktär var Bookie, som är medlem i Attac och tycker att ”det är en förmån att betala skatt”. En annan var Nico, som har hoppat av gymnasiet och jobbar svart på ett bygge. En annan tjej med invandrarbakgrund är Claudia, som jobbar svart som servitris på en restaurang. Den fjärde karaktären är Sebastian, som aldrig skulle ta risken att jobba svart eftersom han ill bli polis. I filmen fanns också Stephanie, en ”fin” flicka från ett välbärgat hem som är lat, bekväm och tycker att skatterna i Sverige är för höga. När det behövs lånar hon pengar av pappa.
Enligt Skatteverket kostade kampanjen cirka 10 miljoner årligen under 2002 och 2003, och 8 miljoner kronor under 2004.
– Det här är en lågbudgetkampanj. Det måste man ha med i beräkningen, säger Björn Thärnström, enhetschef på Skatteverket och en av de ansvariga för kampanjen.
Källor
En till Timbro-rapport, Dold kostnad, om myndigheter på Almedalsveckan.
En debattartikel om Trafikverkets opinionsbildning, Därför JO-anmäler vi Trafikverket.
Några forskare på Göteborgs universitet undersöker detta, men projektet är inte färdigt än.
lika mycket på EU, 90 miljoner på kungahuset, 27 miljarder till krigande diktaturer i 3:e världen, 50 miljarder på att sabba arbetsmarknaden, 57 miljarder på dagis och fritidsverksamhet. Jag upprepar, 57 miljarder!!!! Satan skaffar folk barn så är väl det minsta man kan begära att de har råd med dagis åt dom. Sen 189 miljarder på utbildning, för helvete 189 miljarder!!! Det är inte så att man dör bara för att man inte får gå 9 år i skolan bara för att lära sig läsa, skriva och räkna för att sedan plugga vidare och byta utbildning tio gånger innan man är nöjd för att sedan börja jobba med något helt annat. Sammanlagt drygt 387 miljarder, det är mer än 3 ggr så mycket som vi spenderar på sjukskrivna. And the list goes on and on.
