Antinatalism

Nope. Det finns inget som någon essens för det första. När du dör har allt raderats för dig, svårare än å är det inte.

Nej kärlek omvandlas inte, den här helt beroende av dom människor som upplevt den i deras unika relation. Kulturen och musiken överlever ett bra tag i vissa fall ja.

Det är ett genomgående tema i alla dina inlägg i tråden. En enorm mängd inlägg dessutom. En konstant självömkan om hur dåligt och hemskt livet är.


Inte ens ditt eget liv är poänglöst. Det är bara det att du gett ditt liv en destruktiv mening av självömkan som är problemet. Självklart kommer du inte svara - den kalla sanningen om din natur är något du inte klarar av att hantera.

Anti-natalism bottnar alltid i något personligt och psykiskt problem av något slag. Det är inte ett friskt beteende att förespråka att mänskligheten bör utrotas som anti-natalismen gör, och det är definitivt inte friskt att gå emot en av våra mest grundläggande instinkter, nämligen reproduktion.

Nej, jag har nämnt min egen situation ja. Men har alltid framhållit livets uselhet i allmänhet. Så det är fel.

Nej det bottnar i livets uppenbara vidriga villkor, det är en analys grundad på intelligens och empati. Läs på om argumenten och återkom med motargument istället. Eftersom du inte har några så försöker du såklart göra det till en fråga om psykisk sjukdom istället. Det blir för korkad nivå.

Ska jag ens svara på ett så dumt jävla påstående som att "Det finns inget som någon essens för det första.".

Kärlek omvandlas givetvis, ifall min farsa visade någon kärlek till mig så kommer jag antagligen kunna föra vidare en sådan kärlek till mina barn, osv. - det kommer till och med finnas unika små medvetandetillstånd som jag kommer dela med mina barn som jag delade med min farsa; sättet han berättade ett skämt, små egendomliga anekdoter och berättelser som lever vidare sedan otaliga generationer tillbaka inom familjen, unika iakttagelser av världen som jag sedan bär vidare.

Det är ett sorgligt försök att intellektualisera självömkan. Det är allt anti-natalismen är. Det finns inget djup eller visdom att finna.

När det kommer till empati så är det den direkta motsatsen till empati vilket så tydligt illustreras av dina inlägg där du raljerar gång på gång över hur synd du tycker det är om andra för att de inte har nått dina "insikter" om hur hemskt livet är. Det är inte empati. Många misstar ordet empati för att tycka synd om någon men det är inte vad empati innebär. Empati är förmågan att förstå en annan person utifrån personens egna perspektiv - något du misslyckas fullständigt med. Du förstår inte ens att andra människor vill leva och är tillfreds med livet, utan istället intar du en position där du ska tycka synd om dessa mindre vetande varelser. Det går alldeles utmärkt att ha empati för t.ex. avskyvärda brottslingar - det betyder inte att man tycker synd om dem eller ursäktar deras beteende. Riktig empati, och inte din låtsasempati som bottnar i din egen narcissism om hur överlägsen du är alla andra, kan vara både kall och mycket hård.


Jag har hört alla argument och det finns inte någon substans att finna där. Att inbitna anti-natalister alltid har någon sorts psykisk sjukdom eller annat problem är bara fakta. Att gå emot en av våra mest grundläggande instinkter är per definition ett avvikande och sjukt beteende. Det är ingen skillnad på det och en anorektiker som går emot den grundläggande instinkten att äta.

Ja allt finns redan i tråden, och hittar du inga argument med substans, så är du för obegåvad för att förstå dom. Dom har framförts av en rad av dom största tänkarna genom tiderna och är dessutom inslag i gnosticism och buddhism. Men okej, allt finns som sagt redan i tråden flera gånger om och jag är inte pigg på att upprepa mig ytterligare. Ha det fint min vän!

Ja du kunde ju börja berätta vad en essens utgörs av i så fall kanske efter du påpekat hur dumt det var?

Ja okej, jag kan förstå din poäng även om jag inte ser det så.

Att du inte klarar av att skilja mellan de och dem, samt inte klarar av att bemöta det jag skriver, visar nog vem som är obegåvad här. Din narcissism och självömkan är inte empati.


Att ni anti-natalister inte förstår buddhismens budskap är föga förvånande. Ni verkar alltid tro att buddhismen på något sätt stödjer er ideologi men så är inte fallet utan det är ni som missförstått buddhismen. När buddhister pratar om "lidande"(dukkha) och "begär"(tanha) så pratar de inte om fysiska fenomen utan om mentala. Enligt buddhismen så lider inte människor på grund av det som händer oss i världen så som ni anti-natalister säger. Människor lider för att det som händer i världen bryter mot våra förutfattade meningar, begär eller önskningar. När buddhismen säger att födelse är lidande, åldrande är lidande, död är lidande och så vidare så betyder det inte att dessa materiella händelser i sig orsakar lidande. Det betyder att det är tanken och begäret om att vi borde ha fötts till ett bättre liv, att vi borde inte åldras och att vi aldrig borde dö som gör att vi lider. Buddhismen erbjuder alltså en väg bort ifrån det här begäret och lidandet till skillnad från anti-natalismen som säger att det är helt oundvikligt och att livet inte består av något annat än lidande. På många sätt är det varandras motsats. Det ironiska i det hela är ju att sådana som du är det yttersta exemplet på just det buddhismen talar om. För en buddhist är det naturliga mänskliga tillståndet en slags existentiell glädje över att vara levande - alltså den direkta motsatsen till anti-natalismen. Buddhismen säger också att den livsglädjen försvinner allt mer desto mer vi tänker på och fastnar i upplevda problem i den materiella världen - något anti-natalister är mästare på att göra. Det kan inte visas tydligare än din och alla andra anti-natalisters konstanta självömkan där ni är helt fast i era självupplevda problem och därmed själva skapar ert eget lidande. Därutöver så finns det absolut inget som helst stöd i buddhismen för anti-natalismens kärna om att man inte bör skaffa barn. Det enda buddhismen säger är att man bör hjälpa och lära barn att hantera dessa begär och önskningar så att inte onödigt lidande uppstår.

Största tänkarna i mänsklighetens historia säger du...? Vem skulle det vara? David Benatar? Anti-natalismen är det ultimata exemplet på vad en total avsaknad av både moral och empati för andra ser ut då ni eftersträvar inte bara mänsklighetens utplånande utan utplånandet av allt liv som kan känna något.

Människor är hycklare, och man kan alltid hitta alla möjliga exempel på det, som här:

Kommunerna 1955: Tuve landskommun

Tuve var en av Sveriges minsta kommuner både till befolkning och yta. Den utgjorde också Sveriges minsta härad och det enda som utgjordes av en enda socken, Östra Hisings härad, efter att Göteborg 1906 hade införlivat Lundby.

Personen som skrev dikten om kommunen klagar bittert över att Göteborg vill "ockupera" den lilla landskommunen, vilket skedde knappt 12 år efter att detta skrevs, men skäms inte alls för att själv stjäla privatpersoners egendom för att försöka förhindra detta: "...Vi stå nu beredda att expropriera
/Vi vill inte gärna att stan ska regera..."

Och sådana hycklare är människor överlag.

Väl rutet i dina inlägg här! Har inget att tillägga.

Hur i helvete ska man kunna hitta dina ev argument bland alla dina skitmånga inlägg med självömkande tjatter?

https://www.flashback.org/find_posts...readid=1953298

Och ingenstans ens ett ärligt försök till svar på min flera gånger ställda fråga om varför festen är värdelös bara därför att den kommer ta slut. Det är NU du lever och har den stora ynnesten att kunna uppleva saker, och det väljer du att bara slänga bort. Iofs ditt problem, och verkligen inte mitt.

Jag tror nog att antinatalisterna greppar detta. Att förändra medvetandet handlar ju nästan all religion om, på olika sätt och vis. Det är ju först den där galningen Nietzsche som ansåg att medvetandet inte skulle förändras, utan att världen skulle förändras, istället, på ett sätt som orsakade mindre själsligt lidande, ja kanske till och med en värld som är värd att bejaka, någon slags nietzscheansk himmel på jorden. Istället för himmelriket inuti en människa, så skulle himmelriket komma till stad i den fysiska världen. Nietzsche var ju då egentligen fullständigt drabbad av sin läsning av Schopenhauer. Det verkar ha varit rätt illa att ha läst Schopenhauer, om man var en tänkare eller kulturnisse på 1800-talet.

Så om nu dessa antinatalister förläst sig på Schopenhauer, då har de nog skumläst och snabb-bläddrat Nietzsche också.

Projicering från hycklarnörden. Livet är poänglöst för att det tar slut, vilket är ungefär som att ingen skulle starta ett företag som han från början helt säkert visste skulle gå i konkurs. Har nämnts flera ggr.

Den kloke Benedictine har just gjort (ännu) en video om samhällscharaden och smutskastningen av antinatalister: Exposing the hell realm

Men hurr durr vi ska ändå skaffa barn så att de också ska slita och knega för politikerna och de stenrika och själva bara få smulor, bli mobbade i skolan, bli nobbade och dumpade i kärlekslivet, bli sjuka, bli utsatta för brottslighet, justitiemord, trafikolyckor, naturkatastrofer, krig, koncentrationsläger och allt annat djävulskap som finns och till slut bara dö ändå!