Vi som tränar Grappling/BJJ/SW

Inte för att hetsa debatten mellan Judoutövare ( ) och andra grapplers så var den här artikeln om skaderisken i Judo i Japan väldigt intressant.

http://www.bloodyelbow.com/2013/4/25...d-olympic-news


Vad tror ni detta beror på? Själv tror jag att kombinationen av oerfarna kastare och kastade lätt kan leda till diverse rygg och nackskador, men 118 dödsfall låter lite extremt.

Det här förtjänar egentligen en ny tråd, profax. Mod får bryta ur denna del till en ny tråd.

Judo är ingen skadefri sport, det är inte någon fullkontaktssport överhuvudtaget. Dock blir jag lite intresserad och förvånad över att dessa siffror enbart gäller i Japan.

I den lägre Judon tror jag inte att det beror på oerfarna utövare, snarare oerfarna tränare. Skillnaden mellan Japan och tex. Sverige är att Japan ser fortfarande barn som små vuxna på vissa håll. De tränar som vuxna tränar och de gör tekniker som vuxna gör. I Sverige och i många andra länder har vi speciella regler för barn där vi har tagit bort tekniker som kan anses vara skadliga för barnets utveckling (som vissa kast, och alla lås). Många klubbar, även svenska, börjar tyvärr att köra stående Judo för tidigt. De börjar kasta redan när de är 5-7 år, långt innan barnen ens har utvecklat den nödvändiga motorik och koordinationskontroll som behövs för kasten. Många klubbar låter dessutom sina barn kasta redan innan de kan falla bra. Fallen är A-O för sporten. Vet du inte hur du ska falla, och hur du ska falla från ett kast så kan du heller inte utföra kastet då du inte vet hur din kompis kommer att falla. Barns huvuden är inte heller i balans med kroppen, vilket man får ta i beaktning när barnen ska falla bakåt, eller bli kastade bakåt.
Det är vetskapen om barnens utveckling som har den avgörande rollen mellan japan och Sverige.

Att Japan som värdnation för sporten anställer idrottslärare med enbart 3 dagars utbildning i Judo gör sitt också. Jag hade en gång en idrottsläraren på gymnasiet som trodde att denne kunde Judo och Ju-jutsu efter en termin på GHS. Läraren höll på att knäcka ryggen på en elev då han applicerade ett höftkast rakt på ryggen (dvs åt helt fel håll). Här har vi nog en del skador skulle jag tro.

I den högre Judon kunde jag gå med på att det var fler skador i västvärlden, då kopplat till att västvärlden tenderar att göra stora variationer på varje teknik, men tydligen är det inte så. En del av dessa variationer är enormt skadliga om man landar fel. Men nu är det istället värdnationen som har dessa siffror. Vilket för mig till att det nästan enbart handlar om mentalitet. Du kör järnet på träningar och tävlingar. Det händer i nästan varje tävling att en japan bryter armen/leden går ur led samt att någon blir utstrypt. Många skador är knutna till just låsen. Tittar du dessutom på höga tävlingar så ser du att en del av kasten definitivt inte är sunda för ryggen. På klippet nedan ser du väldigt många landningar som sker direkt på huvudet. Förr var kast över huvudet (dvs man dyker ner med huvudet först och kastar sedan) också tillåtet, vilket det inte är nu då det renderade väldigt många huvud och nackskador. Vid tävling är det oftast nyckelbensbrott, fingrar och leder som brukar gå. En del hjärnskakningar förekommer också vid landning.

http://www.youtube.com/watch?v=HXSfHylsSUo


Jag ska se om jag hittar lite svensk skadestatistik inom Judon.

Summan: Nej stående judo är inte att leka med, det gäller att veta vad man gör när man instruerar framför allt barn.

Håller med om vad du säger. Däremot trodde jag spontant att man var väldigt skickliga på att lära ut Judo i Japan. Men med tanke på alla utövare så kanske det tom går brist på bra tränare... Vad vet jag.

Man är visserligen skicklig på att lära ut Judo, men det betyder inte att man har den mentaliteten att man kan instruera barn på ett säkert sätt.

Japans organisation skyller på den obligatoriska Judoundervisningen i skolan. Denna undervisning införde Kano för att han insåg att studenterna blev bättre på teoretiska ämnen när de fick utöva Ju-jutsu, Judo och Kendo i skolan. Det var så Judon spred sig vidare och blev en populär sport. Nu har man tydligen expressutbildat vanliga idrottslärare och det vet vi ju alla hur bra det fungerar även i Sverige.

Hos mig får eleverna inte ens kasta förrän jag vet att de kan falla och har åldern inne, så mina träningar ser ut som dina BJJ/SW träningar fast utan lås och annat påhitt. Vi befinner oss nästan enbart i markarbete medan vi också tränar på fallen. Några stående tekniker slipprar däremot ut ibland på ett didaktiskt sätt.

Du som psykologstudent bör väl dessutom veta om att Judons kast inte är det bästa för barns motorik och koordination vid åldern 5-8 år.

Det är mycket som inte är bra för 5-åringar. Elitsatsningar är generellt förmodligen inte så bra små barn (tänker främst på gymnastik och liknande) därmed inte sagt att man inte kan lära ut tex Judo på ett bra sätt för små barn.

Har sköna skrapsar pa bada fötterna och kör med vanliga sockor + tejp under träningarna. Det ser lite muppigt ut men förhindrar ytterliggare skrapsar rätt bra, dock inte helt optimalt. Googlade lite pa grapplingsockor och hittade dessa badboys.

Har vi nagon flashbackgrappler här som testat dessa, alternativt har ett bättre förslag än sockor och tejp?

'sprawlsår' är part of the game, och bara att acceptera, bättre om du lär dig vinkla fötter och sådant rätt när du rullar.

Sockiplast? http://www.sockiplast.nu/bilder/IMG_1767g_transpL.gif



Men seriöst så brukar de flesta vänja sig. Jag får alltid skrapsår på fötterna om jag av någon anledning gjort uppehåll i träningen. Efter ett par veckor eller så får jag knappt dessa längre då fötterna vant sig. Ungefär som de ruggiga blåmärkena man ibland kan få vid armhålorna. De syns bara efter ett uppehåll, sedan anpassar kroppen sig.

Helt seriöst, sockiplast är nog ett bättre alternativ än strumpor p.g.a de räfflade sulorna.

Jag tränar inte lika seriöst längre, utan det blir en hel del uppehall, kanske därför jag har problem med skrapsar, aldrig direkt haft det tidigare.

Det finns en på min klubb som har sånna (i kombination med långärmad rashguard och grappling tights) och det ser minst sagt roligt ut. Däremot är de nog väldigt bekväma.

Efter att ha varit så nöjd för någon månad sedan när allt flöt på under träning och sparring har jag nu sjunkit en nivå. Drillarna går iofs bra men på två veckor känns det inte som att jag uträttat något speciellt på sparringen. Jag vet såklart att det går i vågor men det är alltid tråkigt när man kommit upp ett snäpp bara för att falla tillbaka lite och börja harva igen.


Letar f.ö. efter en klubb att träna på i sommar i Stockholmsområdet eftersom min klubb drar ner på schemalagda träningspass. Har letat runt lite men ofta passar antingen inte tiderna eller så är det för dyrt. Prana BJJ har tex ett schema som passar bra för mig (som måste pendla in till stan) men deras priser är tyvärr i överkant. Hilti sthlm är kanske det bästa alternativet jag funnit. Det tar mig visserligen ett bra tag att åka dit men ändå. Dom har dessutom pass under helgen vilket jag värderar. Annars ser jag helst att det finns träningstillfällen efter 19.00 på vardagar för att bra hinna med efter jobbet.

Du får ju också se till sådana saker som utvecklingspotential, och vad gäller sådant så finns det ingen klubb i sverige som kan mäta sig med prana, dom skickar folk till mundials och abu-dabi pro regelbundet (samt har flera som är med i vm-truppen) och gör väldigt goda resultat.