Citat:
Ursprungligen postat av
Hegamon
Varför är katolska kyrkan emot frimurare?
Man kan ju också fråga sig, varför var Hitler med flera emot frimureriet?
Förmodligen, om man är auktoritär själv, så kan man inte tolerera förekomsten av slutna, hemliga sällskap som inte tillåter insyn -- där kan ju finnas subversiv verksamhet mot den rådande ordningen!
Katolska kyrkan har en lång historia av förföljelse av oliktänkande, så kallade kättare eller hädare; tänk på inkvisitionen, Torquemada, häxprocesserna, tragedin i Böhmen och så vidare. Att ha koncilier för att utforma den rätta och sanna läran räckte inte till, kyrkan var hotad av rörelser och individer som förespråkade andra läror, varför man slog tillbaka för att behålla greppet om samhället.
Våldet avtog sedermera i och med bl. a. upplysningen och vetenskapens frammarsch, varvid kyrka och stat alltmer sekulariserades.
Icke desto mindre behöll man en viss fiendskap, om inte annat än på retorisk nivå, mellan de världsliga frimureri-sällskapen och kyrkans egna mer fördolda organisationer såsom jesuitorden, malteserorden och senare opus dei.
Hemliga sällskap har dock en egenskap att bekämpa varann, och bli ömsesidigt infiltrerade samt otillbörligt lägga sig i varandras verksamhet. Därför har allt sedan 1970-talet en del uppseendeväckande uppgifter kommit fram i media och på andra håll, om korruption inom Vatikanens bank, penningtvätt av maffiapengar, överföringar till div. underrättelsetjänster, infiltration från P2-logen, nazistkopplingar, mord, självmord med mera. P2-logen under Licio Gelli lär på sin tid ha infiltrerat den italienska statsapparaten med 953 frimurare, däribland chefen för den hemliga polisen. Även brittiska Scotland Yard är enligt en känd författare helt dominerat av frimurare, liksom Bilderbergarna.
Vidare lär grad 32 i frimurarsystemet uttryckligen avslöja att frimurarna befinner sig i krig med den hemliga katolska malteserorden (något som även James Joyce på sin tid ska ha antytt). Malteserorden lär också fungera som påvens mellanhand mot amerikanska CIA, en organisation som f.ö. är full av frimurare.
I dagens värld verkar alltså gamla och nya hemliga sällskap och moderna underrättelsetjänster i viss mån på ett korsbefruktande vis, utanför och ovanför (above the law) det normala demokratiska politiska livet.
Författare som Gérard de Sède hävdade redan på 1960-talet att politik och ockultism samverkar, och i sin yttersta konsekvens innebär att världspolitiken styrs av de hemliga sällskapen, vilka (enligt honom, med Prieuré de Sion som exempel, vilket han var språkrör för) i sin tur, i det innersta heliga, står under utomjordisk kontroll.