Citat:
Ursprungligen postat av
intesant
"Att se sanningen/döden i vitögat". Varför räckte det inte med ögat/ögonen utan blev "vitögat"?
Jag tror uttrycket har sina rötter från gamla tidens krig, när den anfallande kolonnen med påsatta bajonetter närmade sig med raska steg, våra gossar med sina musköter kunde teoretiskt skjuta på 100 m avståsnd, men rent praktiskt var det träffsäkert först på ca 10, allra högst 20 m, och så fick de rådet / ordern av sergeanterna, skjut först när ni ser ögonvitan på dem.
Dvs rätt nära. Smutsiga soldater, kanske sotiga ansikten, rena svartingar! och ögonvitorna syntes då rätt bra, det är det ENDA som är vitt och lyser. Det blev då ett bra om inte riktmärke så iaf praktiskt avståndsbedöming, när kanske bägge leden är i förflyttning mot varandra, och även de våra är spända och nervösa. Höga av adrenalin resp skitskraja. Även om ingen medger detta.
I den situationen ser man ju högst bokstavligen döden i vitögat, för även de andra har ju musköter. Och missar vi med vår salva, har vi de överlevande rasande över oss innan vi hinner blinka två gånger.
Sanningens ögonblick, se döden i vitögat. Högst bokstavligen.