Tinder-appen

Jag är inte säker på att beroendet nödvändigtvis skulle vara högre hos de som får mycket matchningar och likes. Risk finns att man till slut blir avtrubbad. Det du får enkelt och gratis tenderar du till slut att värdera lågt. Självklart finns det dock de som också blir beroende av den uppmärksamhet de får. Vem gillar inte att vara populär?

Precis som med spel (och alkohol och droger med för den delen) finns det de som blir beroende lättare än andra. En kille som inte får så mycket likes eller matchningar värderar ofta varje enskild matchning eller like högt. Är man på väg att ge upp men får en matchning, kanske t.o.m. inleder en sms-konversation så är man fast direkt igen.

Tinder har ett system för att hålla fast personer. Om du t ex köper plus eller Gold men efter att ta upptäcker att det inte ger så mycket och väljer att avsluta. När du gör det kommer du få ett ökat antal matchningar och ditt intresse för Tinder kommer att öka. Varför? Därför att du kommer att synas för fler i kortleken. Tinder är enormt utstuderat och effektivt för appen spelar klockrent på signalerna i hjärnan och på folks önskningar.

Självklart finns det de som till slut ändå tröttnar. Personer som ser igenom spelet och som till slut slutar att spela. De är dock få i antal och tillströmningen av nya är betydligt högre.

Visst, endorfinerna strömmar säkerligen till hjärnan när jag får en matchning och kanske även möjligen likes. Men jag inbillar mig att det för min del inte bidrar till att min hjärna vill ha fler matchningar eller likes bara för sakens (endorfinernas) skull. Jag är ju inställd på att träffa någon. Dvs jag skulle inte tänka på att det eventuellt skulle finnas en bättre matchning runt hörnet om jag träffar en vettig tjej, då skulle jag fokusera på henne. Helt enkelt för att jag inte är dummare än att jag förstår att det troligen inte skulle finnas någon bättre tjej runt hörnet i närtid. Får jag en bra matchning som jag börjar skriva med när jag är på väg att lägga ner så är det väl knappast att definiera som att "jag är fast igen", jag stannar ju inte kvar pga något "drog-beroende" till appen (om nu inte sökandet efter tvåsamhet är ett beroende, men det har ju inte med appen i sig att göra).

Men givetvis är det i Tinders intresse att ha folk kvar. Det är såklart tänkbart att logaritmerna försöker optimera min tid på appen till att vara så lång som möjligt, både i det löpande swipandet och vid eventuell uppsägning av Plus eller Gold som du skriver.

Edit: Inte för att jag har varken Plus eller Gold, det förefaller vara en rätt meningslös utgift.

Jag kan säga att Tinder är vansinnigt beroendeframkallande om man har beroendeproblematik. Jag är ordentligt sexberoende och jag har haft extremt stor framgång på Tinder. Det är som att jag vore alkis med en oändligt stor flaska Vodka framför mig, bara att gå och ta för mig när jag vill. Samtidigt är det läskigt, jag har garanterat missat mitt livs kärlek både en och två gånger på grund av att jag bara vill jaga vidare. Kicken att träffa nya är för stark.

Mitt första råd till er som är på Tinder nu är att se tjejen framför er som en kvinna, inte en trofe där du bara ska jaga vidare till nästa. Se vem hon är, lär känna henne innan du bara går vidare...

Fetat. Du verkar inte vara den som lätt hamnar i beroende. Grattis. Vi människor är dock olika där. En fråga. Om du nu är på väg att lägga ned men får en matchning. Ni börjar skriva men tyvärr leder det inte någonstans och skrivandet upphör. Avslutar du då Tinder direkt (för det var det du ändå hade tänkt göra innan du fick kontakt) eller fortsätter du ett tag till med tanken att "Det gick jag bra alldeles nyss. Det går säkert snart bra igen"?

Får framför mig upp en bild av den lokala spelhålan dit stammisar 65+ går och tänker: "Inte idag, men imorgon kan det vara min tur att bli miljonär."

När det gäller beroende så är det väl värst för seriösa killar som ser bra ut, med stabil bakgrund, kan uttrycka sig och få till dejter, men där tjejerna efter en träff omedelbart går vidare.

För att utveckla ett beroende så måste det nog finnas ett driv. Det utesluter kanske 90% av ena könet.

Jag tvivlar inte på att det för många är beroendeframkallande och att det dessutom kan understödja andra beroenden. Min tanke var mer att populära snubbar som du har lättare att trilla dit i ett beroende eftersom ni får "belöning" av nya matchningar konstant och matchningarna leder någonstans (i alla fall kortsiktigt) som triggar endorfinerna. Får man matchningar någon gång då och då och får jobba hårt för att knappt få till en dejt tänker jag att risken att bli beroende (och med beroende i första läget menade jag att inte fokusera på den aktuella tjejen/dejten och att tänka att något bättre eller annat finns runt hörnet) av appen som sådan är mindre. Men å andra sidan så försöker jag hålla en rationell inställning till Tinder och beroenden är ju just irrationella. Så det kan definitivt vara en klar felbedömning från min sida.

Tack. Nej så är det nog, eller så inbillar jag mig att jag är rationell angående min relation till Tinder.

Bra fråga. Jag har faktiskt tänkt att avsluta Tinder om/när jag kommit till skott med några trådar jag har ute. Detta för att stänga kontot i tre månader och ta nya bilder och starta om igen (om nu inte någon av de trådarna leder till något). Om de trådarna gått i mål utan framgång och som du skriver jag får en bra matchning som rinner ut i sanden så kanske jag inte avslutar haha. Fast jag tror ändå det, jag har ju en plan och ett mål som jag tror mer på att jag når om jag stänger ner i tre månader än om jag tuffar vidare i samma hjulspår.

Det verkar vara svårt för en del att hålla sig borta från Tinder även efter de fått stora vinsten.

inte lätt detta eller hur?

Du verkar ha självreflektion. Jättebra. :-) Det bidrar till varför du inte har så lätt att bli beroende vare sig av Tinder eller annat. Jag kan säga att jag själv är likadan. Det innebär dock inte att jag själv åker i fällan ibland. Inte i form av beroende men att man "vaknar upp" och frågar - vad håller jag på med? Jag skulle ju sluta!

Absolut. Det beror på att "jakten" och "vad som finns bakom nästa kulle" har blivit det viktigaste i den personens liv. Kort sagt har man blivit "blind". Jag tror många ångrar sig den dag de vaknar upp och antingen inte finner jakten lika intressant och rolig längre eller finner den svårare. Då kan man dock ha missat det som kunde ha blivit den största lyckan i sitt liv.

En annan jämförelse är s.k. Hemnetjunkies. Man har letat så länge efter sitt drömboende att när man väl har fått det, är man beroende av att ändå leta vidare. Det kan ju komma ut något bättre. Detta är vägen till att vara konstant missnöjd.

Kan säga att jag ångrar det redan nu. För över sex år sen träffade jag en sjukt snygg tjej som ville vara seriös och flytta ihop med mig men av diverse anledningar så valde jag att avsluta det. Sämsta beslutet någonsin.

Jag var osäker för att alla relationer slutar i krasch och varannan veckas helvete. Nu har jag helvete hela tiden istället. 😂
Man vet aldrig vilken häst man ska satsa på. Kvinnor är så pass talangfulla lögnare att man vet aldrig riktigt vad deras egentliga syften är med att vara med en kille. Det kändes för bra för att vara sant och jag drog mig ur, men den gången var det sant. Snygg, lojal, liknande intressen, värderingar och hälsosam och inga tatueringar.

Jag håller med dig i sak, men Tinder är i grunden inte direkt annorlunda än andra dejtingsajter. Den stora skillnaden är dock att Tinder är långt mer tidskrävande, då det är som att hitta rätt prylar i ett stort skåp som är proppfullt och där allt ligger i en enda röra. På andra sajter kan man ju söka mer specifikt (än bara på ålder och plats) och få upp mängder med olika personers profilbilder på samma gång (och på sätt klicka sig vidare), men på Tinder tvingas man gå igenom varje person för att komma vidare.

Det som gör att jag fortsätter leta efter en kvinna på dejtingsidor, är för att jag tycker att det ibland kan dyka upp riktigt intressanta kvinnor (utifrån deras profiler) som jag annars skulle ha noll chans att träffa på i verkliga livet. För min del är det detta som är den stora kicken, även om gensvaret är i stort sett obefintligt nu för tiden. Men jag tänker ändå att jag någon gång borde få svar och en chans att visa vem jag är och på så sätt kunna skapa en bra relation att bygga vidare på i verkliga livet. Mitt mål är att få anledning till att sluta helt med Tinder och liknande, då det tar tid, pengar och energi (som jag skulle kunna lägga på annat viktigare).

Så för min del haltar jämförelsen med casino och liknande spel och dejtingtjänster på nätet ganska påtagligt, men oroväckande många verkar vara fullt tillfredsställda med att få visa upp sig och få meddelande, som oftast inte leder till något mer än just en kortsiktig digital kontakt. Men visst är även sådant som Tinder en form av spel, men med den skillnaden att det krävs ett aktivt samspel med andra för att lyckas och det gäller både män och kvinnor, även om de sistnämnda tragiskt nog än idag inte verkar inse betydelsen av detta.