Citat:
Ursprungligen postat av
rubiz
Det finns begrepp för det du säger. Intrinsiskt och instrumentellt värde, dvs inneboende egenvärde respektive värdet man tillför genom sin existens och förutsättningar. Jag tror själv att människan bara kan se det senare i varandra. Det närmsta människan kommer att se intrinsiskt värde är en moders relation till sitt barn, men även den är väldigt flawed.
Ett tillägg bara.
Antar dock att TS syftar på saker som sker i världen. Hur kan det vara rättvist att vissa lever i svält och vissa aldrig behöver lyfta ett finger i livet och ändå lever i överflöd etc. Viktig diskrepans här är att VÄRLDEN/LIVET inte är rättvist.
Faktum är att Gud är så rättvis att han själv tog på sig och betalade priset för människans ondska genom offret på korset. Rättvisa var tvunget att skipas på något sätt, men han valde att skona människan från skulden på förutsättningen att man själv väljer att acceptera det.
Gör man inte det så väljer man alternativet att dömas för sitt livs handlingar och sin ondskefulla natur. Fritt val. Ultimat rättvisa.
Tror du verkligen att människor enbart kan se "värdet man
tillför genom sin existens och förutsättningar"??
Det tror inte jag.
Jag tror att en hel del människor (tack och lov) redan från födseln kan se egenvärdet i varje av Gud skapad människa.
Men att de blir besviken över människors ondska och falskhet.
Hur tror du att Gud ser på varje skapad människa?
Tycker Han t ex att en handikappad människa som inte "bidrar" ekonomiskt utan "enbart" är en "belastning" (för folk som tycker det) inte har samma värde i Hans ögon som andra människor?
Varför skapade Han då den människan?
Världen är ond. Det vet vi.
Men Gud är god.