Hej Flashback.
Jag saknar fängelset. Den främsta anledningen till det är nog det sociala livet som jag upplevde som rikare där, men låt mig redogöra mer i detalj.
För ganska många år sedan nu blev jag dömd till ett flerårigt fängelsestraff. Anledningen till detta är inte topic, men det var i ett annat land, UK.
I början var detta ett rent helvete. Man kom in, fick klä av sig alla kläder och ta på sig en mjukis klädsel så man såg ut som alla andra. Ingenting fick man ta med sig in, mer än tändaren och cigg(om man hade några). I det landet fanns inte snus att köpa. Man kastades till en början in i en cell med 3 andra personer som man fick prata med. I cellen fanns 4 sängar, ett bord, en tv och en toalett. Varje gång någon skulle skita så stank det skit fulla cellen. När någon fes likaså. Efterssom jag pratade bra engelska så kunde jag göra mig förstådd bra med de andra fångarna men alla var ständigt på sin vakt. Det fanns dock många apatiska individer, och några "mobbare" som hackade på alla som var nya och försökte lura av dem saker de köpt för "veckopengen" genom utpressning eller hot. Efterssom man fick röka i cellerna så var det alltid fullt av rök där då flera personer rökte samtidigt oftast, så det var lika bra att börja röka själv, man fick ju i sig röken konstant ändå. Några rökfria celler fanns inte. Runt 70% av alla fångar här rökte.
Efterssom man kunde få väldigt få kategorier av saker inskickade här, så var de enda sakerna man hade tillgång till sånt man köpte i kiosken för "veckopengen" som var på runt 10 pounds. Detta räckte ganska precis till ett paket rulltobak och 2 paket rizzlapapper, vilket var vad de flesta köpte, även om de inte rökte. Detta för att det också var ställets "valuta" fångar emellan. Man kunde köpa ungefär 1 gram hasch för detta som exempel. Haschet smugglades oftast in genom andra fångars flickvänner, som förvarade det i fittan på besök efterssom vakterna inte fick gräva där. De var i övrigt väldigt utförliga, alla besökare fick lov att klä av sig, luta sig framåt och hosta medans en vakt lyste med en ficklampa i rövhålet på dem, som exempel.
Två gånger om dagen fick man gå ut ur cellen gemensamt med alla andra på "våningen" under tvåtimmars perioder då man fördes ut till en asfalterad gård. Innan man släpptes ut var det som ett "vänterum" där man knökades in tillsammans med övriga personer, ungefär ett tjugotaltal, som släpptes ut samtidigt. Där kunde man ofta få vänta en halvtimme, man satt på cementgolvet och lyssnade på vad de andra pratade om. Det var här mobbarna arbetade genom att hacka på de svagaste individerna. Ofta kunde det utrbyta slagsmål i detta väntrum, som kunde bli blodiga innan vakterna märkte något(de var inte närvarande). En gång var det en intagen mobbare som hade pissat i en flaska och hällde över en av de andra intagna när han satt där, men han var apatisk och gjorde ingenting. Reagerade knappt. Denna person fick också ofta även sin tobak stulen, men vågade inte säga något till vakterna av rädsla att han skulle få stryk av andra bekanta till denne mobbare om han fördes bort. Det normala straffet för en "rat" som skvallrade om mobbing var att bli skuren i ansiktet med ett rakblad, vilket lämnade ett fult ärr för resten av livet. Det fanns många fångar som gick omkring med såna jack vilket jag noterade väldigt fort. Oftast var det ungefär 10 cm långt över vänstra kinden. En person såg rent förjävlig ut, han hade 3-4 sådana jack i ansiktet och bara ett öga, utan någon skyddslapp eller liknande(inte tillåtet) utan bara ett stort skinnhål. Det hade alltså växt skinn i ögonsockeln.
Efter ett halvår på detta ställe, som motsvarade ett svenskt häkte, blev jag förflyttad till ett större fängelse med över tusen intagna. Även på detta ställe var det ett helvete i början, efterssom alla nyintagna först får sitta på en "provvinge" för att vakterna skulle se om man var en bråkstake eller inte. Även här delade jag cell med 3 andra till en början, men cellerna var större och mer uppdelade, med en vägg emellan så det blev som 2 smårum med en våningssäng i varje. Denna cell fick jag dela med 3 negrer som var trevliga och vi kom bra överens. Jag lärde också känna några personer som fick in hasch regelbundet som jag fick ta del av, och på så vis gjorde jag negrerna i min cell väldigt glada när jag bjöd dem på en joint då och då. I övrigt var det ganska lika det tidigare "häktet" jag hade varit på, men mycket större. Här var det ibland stora slagsmål. Många mobbare här gick omkring och stal fjärrkontroller till TV:n medans man hämtade mat. Det gick nämligen inte att låsa dörren själv efter sig. Sedan sålde de tillbaka dessa fjärrkontroller mot 26 gram tobak(an ounce). Det gick inte att få nya av vakterna tyvärr. Man lärde sig efter ett tag att alltid förvara fjärrkontrollen i fickan medans man hämtade mat, men då stal de andra saker som låg lösa i cellen, kanske någon godispåse eller chips man köpt i kiosken eller om de hittade "tobaksgömman" som de flesta hade under madrassen.
Men denna vinge var mycket större med runt 100 personer sammanlagt och väldigt farlig, full med bråkstakar som slog på varandra öppet med jämna mellanrum. Ett par gånger blev slagsmålen så stora att vakterna fick lov att larma efter insatsstyrkan, som var på 40 st vakter med sköldar som rusade in. Men slagskämparna vände sig då mot dessa och slogs, ungefär 20-30 fångar mot 40 vakter med sköldar. Men fångarna var smarta, det var väldigt smala gångar som vakterna klumpade sig i så de kunde aldrig stå mer än 3 st och slåss mot 3-4 st fångar efterssom deras sköldar blockerade. En fånge slet undan skölden medans en annan slog på vakten i ansiktet. En vakt fick näsan avbiten av en stor neger, en annan gång förlorade en vakt ena örat, men fångarna såg oftast värre ut när det var klart och många fördes till isoleringen efter att ha förlorat tänderna, med bulor, blåmärken och fläskläppar när de kom tillbaka.
Städarna fick jobba extra hårt att ta reda på mycket blod med jämna mellanrum. Jag lyckades hålla mig utanför men en gång när jag var själv i cellen och vaktade våra saker(negrerna hade gått och hämtat mat) hoppade det in en kille i min cell och ville bråka, jag trodde först att han skämtade men då skuttade han fram blixtsnabbt som en kobra och gav mig ett "karateslag" rakt på min näsa så den började blöda. Detta gjorde mig väldigt förbannad och jag tänkte "Nu jävlar ska han dö!!", men han såg väl det i mina ögon för han stack då blixtsnabbt innan jag hann få tag i honom. Det var ingen idé att jaga efter heller för han stack antagligen till sina polare medans jag var utlänning där och hade inga landsfränder eller närmare kompisar att luta mig mot eller engagera än. Inte ens negrerna hade nog velat sticka ut hakan för mig trots att vi hade börjat bli vänner tänkte jag, så jag nämnde det knappt när de kom tillbaka. Jag fick helt enkelt torka näsan och bita ihop.
Jag var en rätt harmlös individ här som höll en låg profil och detta visade sig vara rätt taktik, för efter 4 månader på detta helveteshål blev jag förflyttad till en annan avdelning, som var mycket bättre på alla vis. Här var cellerna större och rymligare, med både dusch och mer avskärmad toalett, större TV och man behövde bara dela cell med en person. Detta var en av de "lugnare" avdelningarna man blev flyttad till när vakterna hade gjort bedömningen att man var en lugn person. Här började jag trivas bra efter ett tag, även om det var lite jobbigt första 3 månaderna när man var ny och inte hade börjat lära känna folk än. Jag blev erbjuden att köpa en playstation 2 av en "kompis" jag hade lärt känna för 6 ounces vilket jag sparade ihop till på ett par månader och gjorde. Denna visade sig dock vara trasig, han var tydligen ingen bra kompis insåg jag då. När jag konfronterade honom om detta så ursäktade han sig och "svor till gud" att han skulle fixa en ny, vilket han gjorde. En vecka senare så hade "någon" dock "bytt ut" den mot en trasig igen medans jag hämtade mat, kopplat in kablarna igen så jag inte skulle märka något, men personen som bytte ut den hade dock glömt att ta ut ett spel som var kvar i som inte var mitt, det var så jag märkte det. Jag hade ingen aning vem som hade gjort detta men köpte en ny igen efter ett par månader av en annan fånge. Vid det laget hade jag lärt mig att man ska hämta mat en i taget även här, cellkamraten stannar när jag går och går när jag kommer tillbaka. På det viset lyckades jag hålla fast vid sakerna på detta ställe efterssom folket här var inte lika fräcka och våldsamma som på de tidigare ställena där de gick in i cellen och slog en på käften helt plötsligt om man vaktade sakerna.
Åren gick och jag spenderade min tid här med att spela TV-spel mycket av den inlåsta tiden, som var större delen av dagarna, och röka hasch. När det var upplåst så gick jag runt bland andra som hade tv-spel, blev vänner med dom och lånade spel och gjorde "affärer", t.ex köpte droger, en till TV så min cellkamrat kunde titta på tv medans jag spelade, och bytlånades spel med andra fångar. Jag fick under åren många nya cellkamrater som jag lärde känna och alla gillade inte TV-spel. Det var också svårt att få tag på spel efterssom man inte kunde få in dem eller köpa dem i kiosken längre, så alla spel som fanns var kvar sen tidigare fångar. Efter 3 år så kände jag väldigt många och jag var en omtyckt person som fick besök såfort dörren öppnades av andra, ett tag var vi runt 10 personer som konstant hängde i ett gäng, oftast i min cell där vi snackade skit och spelade soul calibur 2 tillsammans, förloraren räckte över handkontrollen till nästa bara. Vi rökte också mycket hasch tillsammans och ibland kom det in några lappar LSD(2 ounches/lapp) eller Extracy(3 ounces/tablett). Ingen vågade jävlas med mig längre efterssom jag hade så många vänner, varav flera stycken var mördare. (forts nedan)
Jag saknar fängelset. Den främsta anledningen till det är nog det sociala livet som jag upplevde som rikare där, men låt mig redogöra mer i detalj.
För ganska många år sedan nu blev jag dömd till ett flerårigt fängelsestraff. Anledningen till detta är inte topic, men det var i ett annat land, UK.
I början var detta ett rent helvete. Man kom in, fick klä av sig alla kläder och ta på sig en mjukis klädsel så man såg ut som alla andra. Ingenting fick man ta med sig in, mer än tändaren och cigg(om man hade några). I det landet fanns inte snus att köpa. Man kastades till en början in i en cell med 3 andra personer som man fick prata med. I cellen fanns 4 sängar, ett bord, en tv och en toalett. Varje gång någon skulle skita så stank det skit fulla cellen. När någon fes likaså. Efterssom jag pratade bra engelska så kunde jag göra mig förstådd bra med de andra fångarna men alla var ständigt på sin vakt. Det fanns dock många apatiska individer, och några "mobbare" som hackade på alla som var nya och försökte lura av dem saker de köpt för "veckopengen" genom utpressning eller hot. Efterssom man fick röka i cellerna så var det alltid fullt av rök där då flera personer rökte samtidigt oftast, så det var lika bra att börja röka själv, man fick ju i sig röken konstant ändå. Några rökfria celler fanns inte. Runt 70% av alla fångar här rökte.
Efterssom man kunde få väldigt få kategorier av saker inskickade här, så var de enda sakerna man hade tillgång till sånt man köpte i kiosken för "veckopengen" som var på runt 10 pounds. Detta räckte ganska precis till ett paket rulltobak och 2 paket rizzlapapper, vilket var vad de flesta köpte, även om de inte rökte. Detta för att det också var ställets "valuta" fångar emellan. Man kunde köpa ungefär 1 gram hasch för detta som exempel. Haschet smugglades oftast in genom andra fångars flickvänner, som förvarade det i fittan på besök efterssom vakterna inte fick gräva där. De var i övrigt väldigt utförliga, alla besökare fick lov att klä av sig, luta sig framåt och hosta medans en vakt lyste med en ficklampa i rövhålet på dem, som exempel.
Två gånger om dagen fick man gå ut ur cellen gemensamt med alla andra på "våningen" under tvåtimmars perioder då man fördes ut till en asfalterad gård. Innan man släpptes ut var det som ett "vänterum" där man knökades in tillsammans med övriga personer, ungefär ett tjugotaltal, som släpptes ut samtidigt. Där kunde man ofta få vänta en halvtimme, man satt på cementgolvet och lyssnade på vad de andra pratade om. Det var här mobbarna arbetade genom att hacka på de svagaste individerna. Ofta kunde det utrbyta slagsmål i detta väntrum, som kunde bli blodiga innan vakterna märkte något(de var inte närvarande). En gång var det en intagen mobbare som hade pissat i en flaska och hällde över en av de andra intagna när han satt där, men han var apatisk och gjorde ingenting. Reagerade knappt. Denna person fick också ofta även sin tobak stulen, men vågade inte säga något till vakterna av rädsla att han skulle få stryk av andra bekanta till denne mobbare om han fördes bort. Det normala straffet för en "rat" som skvallrade om mobbing var att bli skuren i ansiktet med ett rakblad, vilket lämnade ett fult ärr för resten av livet. Det fanns många fångar som gick omkring med såna jack vilket jag noterade väldigt fort. Oftast var det ungefär 10 cm långt över vänstra kinden. En person såg rent förjävlig ut, han hade 3-4 sådana jack i ansiktet och bara ett öga, utan någon skyddslapp eller liknande(inte tillåtet) utan bara ett stort skinnhål. Det hade alltså växt skinn i ögonsockeln.
Efter ett halvår på detta ställe, som motsvarade ett svenskt häkte, blev jag förflyttad till ett större fängelse med över tusen intagna. Även på detta ställe var det ett helvete i början, efterssom alla nyintagna först får sitta på en "provvinge" för att vakterna skulle se om man var en bråkstake eller inte. Även här delade jag cell med 3 andra till en början, men cellerna var större och mer uppdelade, med en vägg emellan så det blev som 2 smårum med en våningssäng i varje. Denna cell fick jag dela med 3 negrer som var trevliga och vi kom bra överens. Jag lärde också känna några personer som fick in hasch regelbundet som jag fick ta del av, och på så vis gjorde jag negrerna i min cell väldigt glada när jag bjöd dem på en joint då och då. I övrigt var det ganska lika det tidigare "häktet" jag hade varit på, men mycket större. Här var det ibland stora slagsmål. Många mobbare här gick omkring och stal fjärrkontroller till TV:n medans man hämtade mat. Det gick nämligen inte att låsa dörren själv efter sig. Sedan sålde de tillbaka dessa fjärrkontroller mot 26 gram tobak(an ounce). Det gick inte att få nya av vakterna tyvärr. Man lärde sig efter ett tag att alltid förvara fjärrkontrollen i fickan medans man hämtade mat, men då stal de andra saker som låg lösa i cellen, kanske någon godispåse eller chips man köpt i kiosken eller om de hittade "tobaksgömman" som de flesta hade under madrassen.
Men denna vinge var mycket större med runt 100 personer sammanlagt och väldigt farlig, full med bråkstakar som slog på varandra öppet med jämna mellanrum. Ett par gånger blev slagsmålen så stora att vakterna fick lov att larma efter insatsstyrkan, som var på 40 st vakter med sköldar som rusade in. Men slagskämparna vände sig då mot dessa och slogs, ungefär 20-30 fångar mot 40 vakter med sköldar. Men fångarna var smarta, det var väldigt smala gångar som vakterna klumpade sig i så de kunde aldrig stå mer än 3 st och slåss mot 3-4 st fångar efterssom deras sköldar blockerade. En fånge slet undan skölden medans en annan slog på vakten i ansiktet. En vakt fick näsan avbiten av en stor neger, en annan gång förlorade en vakt ena örat, men fångarna såg oftast värre ut när det var klart och många fördes till isoleringen efter att ha förlorat tänderna, med bulor, blåmärken och fläskläppar när de kom tillbaka.
Städarna fick jobba extra hårt att ta reda på mycket blod med jämna mellanrum. Jag lyckades hålla mig utanför men en gång när jag var själv i cellen och vaktade våra saker(negrerna hade gått och hämtat mat) hoppade det in en kille i min cell och ville bråka, jag trodde först att han skämtade men då skuttade han fram blixtsnabbt som en kobra och gav mig ett "karateslag" rakt på min näsa så den började blöda. Detta gjorde mig väldigt förbannad och jag tänkte "Nu jävlar ska han dö!!", men han såg väl det i mina ögon för han stack då blixtsnabbt innan jag hann få tag i honom. Det var ingen idé att jaga efter heller för han stack antagligen till sina polare medans jag var utlänning där och hade inga landsfränder eller närmare kompisar att luta mig mot eller engagera än. Inte ens negrerna hade nog velat sticka ut hakan för mig trots att vi hade börjat bli vänner tänkte jag, så jag nämnde det knappt när de kom tillbaka. Jag fick helt enkelt torka näsan och bita ihop.
Jag var en rätt harmlös individ här som höll en låg profil och detta visade sig vara rätt taktik, för efter 4 månader på detta helveteshål blev jag förflyttad till en annan avdelning, som var mycket bättre på alla vis. Här var cellerna större och rymligare, med både dusch och mer avskärmad toalett, större TV och man behövde bara dela cell med en person. Detta var en av de "lugnare" avdelningarna man blev flyttad till när vakterna hade gjort bedömningen att man var en lugn person. Här började jag trivas bra efter ett tag, även om det var lite jobbigt första 3 månaderna när man var ny och inte hade börjat lära känna folk än. Jag blev erbjuden att köpa en playstation 2 av en "kompis" jag hade lärt känna för 6 ounces vilket jag sparade ihop till på ett par månader och gjorde. Denna visade sig dock vara trasig, han var tydligen ingen bra kompis insåg jag då. När jag konfronterade honom om detta så ursäktade han sig och "svor till gud" att han skulle fixa en ny, vilket han gjorde. En vecka senare så hade "någon" dock "bytt ut" den mot en trasig igen medans jag hämtade mat, kopplat in kablarna igen så jag inte skulle märka något, men personen som bytte ut den hade dock glömt att ta ut ett spel som var kvar i som inte var mitt, det var så jag märkte det. Jag hade ingen aning vem som hade gjort detta men köpte en ny igen efter ett par månader av en annan fånge. Vid det laget hade jag lärt mig att man ska hämta mat en i taget även här, cellkamraten stannar när jag går och går när jag kommer tillbaka. På det viset lyckades jag hålla fast vid sakerna på detta ställe efterssom folket här var inte lika fräcka och våldsamma som på de tidigare ställena där de gick in i cellen och slog en på käften helt plötsligt om man vaktade sakerna.
Åren gick och jag spenderade min tid här med att spela TV-spel mycket av den inlåsta tiden, som var större delen av dagarna, och röka hasch. När det var upplåst så gick jag runt bland andra som hade tv-spel, blev vänner med dom och lånade spel och gjorde "affärer", t.ex köpte droger, en till TV så min cellkamrat kunde titta på tv medans jag spelade, och bytlånades spel med andra fångar. Jag fick under åren många nya cellkamrater som jag lärde känna och alla gillade inte TV-spel. Det var också svårt att få tag på spel efterssom man inte kunde få in dem eller köpa dem i kiosken längre, så alla spel som fanns var kvar sen tidigare fångar. Efter 3 år så kände jag väldigt många och jag var en omtyckt person som fick besök såfort dörren öppnades av andra, ett tag var vi runt 10 personer som konstant hängde i ett gäng, oftast i min cell där vi snackade skit och spelade soul calibur 2 tillsammans, förloraren räckte över handkontrollen till nästa bara. Vi rökte också mycket hasch tillsammans och ibland kom det in några lappar LSD(2 ounches/lapp) eller Extracy(3 ounces/tablett). Ingen vågade jävlas med mig längre efterssom jag hade så många vänner, varav flera stycken var mördare. (forts nedan)
