Skvaller om Pernilla Wahlgren och hennes familj?

Linus ångrar sina karriärsval och får en lättare existentiell kris på bästa sändningstid Fantastisk tv.

Det kallas normalisering....har själv levt i en likadan relation. Han styrde och ställde men på något vis fick han det till att HAn anpassade sig efter mig. Folk som inte kände mig riktigt tyckte han var så charmig, omtänksam och uppoffrande som "lät" mig gå hemma och "plocka" (i själva verket kontrollerade han varenda vrå när han kom hem och hittade han så mycket som ett dammkorn så fick jag antingen the silent treatment en hel kväll eller en liten föreläsning om hur lyckligt lottad jag var som inte behövde gå och jobba utan kunde gå hemma och det minsta man kunde begära var ju att jag höll det städat)
De som kände mig väl såg hur jag bröts ned och blev en spillra, det spelade ingen roll vad de sa eller gjorde, det bet inte på mig- vilket är väldigt underligt så här 20 år senare när jag tänker tillbaka på det för jag var verkligen precis den personen som skulle suttit och funderat på hur jäkla dum man är som stannar i en sån relation, jag fattar verkligen inte alls hur jag kunde hamna där och framför allt varför jag ens stannade men så fort vi flyttat ihop så blev allt en jäkla gegga, jag såg liksom inte de små förändringarna. Varningstecken fanns redan innan vi bodde i hop men då var dem lättare att vifta bort och känns ganska futtiga. Som när vi planerade vår flytt.
Vi ligger i sängen efter en skön stund och han reser sig upp och hämtar papper och penna och börjar skriva.
När jag frågar vad han skriver på så förklarar han lite mästrande att HAN planerar inför helgen vi skulle flytta. När jag försökte komma med inlägg eller någon kommentar (jag har trots allt flyttat väldigt många gånger, han har inte flyttat mer än 3-4 ggr) så vinklade han bort blocket så jag inte såg och sen säger han:
Jag tänker att vi tar mina grejer först så de kommer på plats och så hämtar vi din skit sen.

En petitess, tyckte han när jag kommenterade att mina saker inte var skit, att det faktiskt var mitt liv även om det är packat i kartonger.
-Men snälla, det är lite böcker och kläder, hur kan det vara viktigare än möbler och minnessaker? Jag menar vi behåller väl inte ditt köksbord som är köpt på loppis när vi har mitt som stått här i mina föräldrars källare och bara väntat på att bli använt?

Lång story men jag tror verkligen inte att C är bra för Pernilla, jag tror att hon gjort om tabben hon gjort tidigare i livet, även om han kanske inte bankar på henne som E gjorde och den där polisen hon var ihop med var tydligen jävligt dominant också men jag tror hon har en sådan personlighet som drar till sig den typen. Hon är lite flamsig, tar plats, ber inte om ursäkt för sig själv utan bryr sig inte om hon gör bort sig- det stör en viss typ av män som tycker att hon behöver tuktas lite, det blir en utmaning för dem och de får en kick av att kunna stå över en sån kvinna. Sen tror jag att hon är förälskad, jag tror helt säkert att de har fina stunder, att han kan vara kärleksfull och mysig men.........

Nu har jag kollat avsnittet från Spanien.

CB måste synas och ha ett ord med i laget precis överallt.
Till och med när PW ska hämta sin glömda handväska så behöver han gå ur bilen - han kan inte bara låta henne kliva ur och hämta väskan medan han väntar i bilen.
Många små detaljer som bygger en större bild.

Hua.

Han fjäskar för hennes föräldrar så det kryper i kroppen när man ser honom. Klappade han inte också Hans på huvudet samtidigt som han säjer "-hej då svärfar".

Pinsamt värre.

Det var obehagligt att se vissa delar av gårdagens avsnitt.
P som säger att C är intresserad av vad hennes föräldrar säger - själv tänkte jag att C visar intresse
dels för att komma i bra dager (falsk) men även för att få information, komma personerna nära,
lära känna deras akilleshälar (beräknande).
P tänker att C bara är lite knäpp som gillar att bära och hjälpa till och då "ger hon honom det"
- själv tänker jag att C investerar, investerar i det han sedan ska kasta tillbaka på henne:
"Efter allt jag har gjort ...", "är det tacken?", "det är ju jag som har gjort det och det och det ... "

fruOl skriver "Det kallas normalisering."
Ja, precis! Först lovebombing. Typiskt är att relationens utveckling ska stressas fram.
Det spelas på känslor. Det förekommer påtryckningar.
Hon var inte särskilt imponerad i början och verkade inte vara lika sugen på att bli par, som han.
Men C har bearbetat henne. Tjatat. Visat upp.
P säger själv "vi är så olika" samtidigt som hon säger "vi tänker lika". ????

C visar upp vilken bra person han är. I detta fall har ju C visat att han är beredd att göra allt,
han bär grejer, han snickrar, han skjutsar.
C gör sig oumbärlig, visar P:s bekanskapskrets att han är en superperson.
Varför skulle C komma med 2 stora blombuketter till P och Sofia när de hade poddfest med sina lyssnare?

Han ler, visar upp att han är trevlig men då och då skymtar en helt annan sida fram.
Det går att spela ett tag men sen syns sprickorna i fasaden, en efter en.
Han försöker visa vilket toppenkille han är, vilket kap ...
snart (om inte redan) börjar kritiken, de nedsättande kommentarerna - gärna som en kombo där
det är solsken ena stunden och supersurt i nästa.

Nu har han kommit in i huset. Nästa mål är att gifta sig.
Det pratas mycket om att de vill bli gamla ihop.
Som gifta är det ännu mer naturligt att dela på saker, ekonomi och information.
Fasan är att han vill dela, få insyn i eller ta över P:s ekonomiska grejer som att betala räkningar
eller vilja bli manager/agent/revisor.

Det finns mycket att säga om C och deras relation ...

En man klappar inte en annan man på huvudet. Det är en dominanshandling.
Fråga en man om de skulle gilla att bli klappad på det viset!

Hur f-n kan man ens göra det? För mig är det första gången jag ens ser det.
Svär/far 😂 Det är ju nästan som en komedi!

Han, CB, är dessutom tvungen att upprepa det där himla svär/far och förtydliga, för att alla ska fatta hur rolig och fyndig han är.
Uff.

Han är en gränslös person fast han förstår det inte själv.

Största varningsflaggan var när han tidigt tatuerade in ett P på sin kropp och datumet när de först sa "jag älskar dig" till varandra. Han flyttar fram positionerna på ett obehagligt sätt. Försöker ta över Pernillas vänner och tom hennes föräldrar för att sedan kunna skämtsamt prata skit om Pernilla. Styrning och klagomål har redan börjat och det kommer att eskalera efterhand som Pernilla tror sig inte kunna klara sig utan honom. FruOl beskrev det som normaliseringen och det är vad som pågår. Pernilla ifrågasätter redan sig själv och går i terapi för att kunna vara glad åt blommorna som han kommer hem med...

Ur Expressen premium artikel:
Här är bilderna inifrån klädfabrikerna där textilarbetarna har löner på under fem kronor i timmen – de hade behövt det dubbla för att kunna försörja sig.*
– ”Jag hoppas att det här är människor som förhoppningsvis är glada att de får en lön och har ett arbete. Motsatsen är att de skulle ha det ännu värre, säger Pernilla Wahlgren”

Förstår alla som gullar och slickar Wahlgrenskans röv att hon kör med en fasad? ALLT handlar om pengar. Resten är show. Fy FAN vad jag önskar att allt rasar för henne och hon fick känna på fattigdom. Tyvärr kommer det inte hända så länge Gunilla, Helen, och Carina lägger sina sista sparpengar på allt skit hon säljer!

Borde inte en sån stor skådespelare som C Schollin se igenom Chrilles uppvisning!?! 🤔

Fy fan, vilken vidrig kommentar!

Kan inte annat än hålla med dig! Hon skulle inte klara en månad på vanlig knegarlön o då är den långt högre än 5:-..