Citat:
Ursprungligen postat av
carlydeveloper
Tycker du känns normal och har ett sunt perspektiv. Helt ärligt. Att vara selektiv med vänskap, partners är otroligt vettigt för ens eget välmående och jag tycker du är stark. Jag personligen har sållat ut alla människor som inte ger mig något, alla lössnack personer. Bara de som verkligen är där, ej är needy, visar sig stabila och grundade i alla situationer är mina vänner. Du gör helt rätt. Jag blir också äcklad av svaghet, det är okey att visa sig svag om ens mor eller barn avlidit, eller att man blev uppsagd (max svaghet i 2-3 dagar sedan får man fan rycka upp sig och söka nya jobb), men alla dessa jävla flickvän/pojkvän problem, klaga på skitsaker som sitt arbete, sin relation (lämna då för fan??), bara helt jävla slöseri av min tid (och deras, fast de inte fattar det). Är man inte nöjd att löneslava, säg upp dig då, sälj allt och försök med en business, lev fattigt till man lyckas, men nej, det ska klagas istället. Sedan folk som klagar på sin hälsa samtidigt som de äter skit, tränar som skit. Och till slut all klagan på samhällsproblem, politiska menlösa samtal eller män som klagar att de inte får tjejer (lookmaxxa då, dra till gymmet!??). Nej, skiter it.
Haha exakt! Nu är jag lite klokare än när jag gjorde inlägget. Jag må ha en störning, men sen jag sagt upp kontakten med vännerna jag blev äcklad utav, mår jag mycket bättre. Jag har mer energi över efter sållningen. Tror jag och mina labila fd vänner attraherat varandra pga våra störda personligheter. Oavsett mår jag bättre nu och det gör förhoppningsvis mina fd svaga vänner också! Så, syftet med min äckelkänsla var att avlägsna mig från dessa vänner. Inte pga min borderline, utan för att de var för lågbegåvade och inte kunde utmana min intelligens. Det gjorde att jag kände av svaghet. När människan levde på savannen var svaghet något man i bästa fall lämnade efter sig utan att skada den. Så se mig mer likt en frälsare och skonare
