Är "manosfärer" en kontra-indikator på vad män vill uppnå?

Jag är lite medveten om mina återkommande dåliga rubriker - jag tror jag är relativt inkompetent när det gäller att sammanfatta mina tankar till en eller få meningar. Läs och reflektera, för att sedan återkomma med era tankar.

Det finns givetvis saker som ändrats i förhållandet mellan det manliga och kvinnliga könet, eller vi antar i alla fall att det är sant i den här tråden - dvs. dynamiken mellan de två könen ser annorlunda ut idag jämfört med, säg, 100 år sedan, och dynamiken för 100 år sedan var sannolikt mer lik den för 1000 år sedan än vad den idag är lik den för 100 år sedan.

Många män verkar skriva om sitt förakt mot kvinnor och hur de vill frigöra sig från kvinnor, men likt pojkar samtidigt vägra släppa taget om föraktet. Det blir lite som en pojke som är ilsken på sin mamma - och jag skriver verkligen inte detta med en föraktfull ton. Mitt syfte är i första hand att förstå, men också hjälpa andra att tänka annorlunda.

När alla dessa trådar dyker upp i stil med "kvinnor är si, usch" och "kvinnor är så, fy" så måste ju ändå frågan få lyftas hur, om nu manosfärer handlar om att främja manlig kroppslig och psykisk hälsa och mäns allmänna välmående, hur hälsosamt är det att vältra sig i sina absolut mest föraktfulla och fula känslor?

Givetvis har alla personer sin process, och ett skifte i världsåskådning har sina faser, men målet bör väl ändå vara att så snart som möjligt ta sig ur föraktet och faktiskt fokusera på att må väl. Jag tänker att, om man föraktar kvinnor och sitter och fantiserar om en kvinna som man tycker sig förtjäna, men som man inte finner, eller som kanske inte ens finns, så får man ju bara sig själv att må sämre.

Är det inte så att det enda riktiga man kan göra är att acceptera läget och fokusera på annat? För sitt eget välbefinnande i första hand, menar jag. Hur ser ni andra på detta? Jag ser det som att, om man är fylld av förakt, så är man ju fortfarande precis lika styrd av situationen och har inte frigjort sig alls.

(För övrigt så tycker jag detta gäller annat än manosfärer, tycker man att en film är dålig så stänger man rimligtvis av den och gör annat istället för att titta ihärdigt och svära över den - för att ge ett talande exempel.)

Så du vill att incels ska börja stänga av kvinnor?

Hjälp mig att förstå vad du menar med stänga av kvinnor, jag är inte säker på att jag förstår din fråga.

Du skrev att om man inte gillar ett TV-program så kan man stänga av TV:n. Incels gillar inte kvinnor, så är då lösningen att stänga av kvinnorna?

Sen vad stänga av kvinnor innebär är en tolkningsfråga. Jag hade tolkat det som att döda kvinnor, för hur annars ska incels bli av med dem i sin vardag när det finns kvinnor lite varsomhelst här i världen?

Jag tror det viktigaste en skatteslav kan göra för sitt välbefinnande, att kunna släppa all idioti är att sluta betala skatt, samt resa och träffa kvinnor i länder som ej har samma skatteslaveri, eller kanske betydligt mindre iaf. Då kommer allt det som tynger, exvis skatteslaveri, feminism, illegal massinvasion, EU & NATO och annat försvinna iom att man är så fri en man kan bli.. om andra vill betala mer för idiotin kan de göra det utan dig.. alltså slutar du bry dig och mår bättre. Du har inte längre något gemensamt med dessa på ett djupare plan.

Du främsta brist är inte dina urusla rubriker utan din oförmåga att sakligt och koncist komma till sak.

Nej, det är absolut inte större skillnad mellan 2024 och 1924 än mellan 1924 och 1024.

Det vore väldigt historielöst att påstå.

Uppdelningen i två grupper, kvinnor och män, och sedan peka på skillnader är i sig en falsk vetenskap. Det är större skillnader inom de två grupperna än mellan dem. Det är samtiden och framförallt medier och aktivister som driver på detta.

Det finns lika många kvinnosakskvinnor i slutna grupper som sitter och svär över män som det finns inceller och icke-binära som sitter och avskyr kvinnor.

Ingen av dessa tre grupper handlar ju om män eller manlighet.

De grupperna fokuserar på just män och inte kvinnor och det rapporteras ibland om dem som om det är något oerhört läskigt och medier försöker göra ord som ”macho” till något negativt, i kvinnosakskvinnornas grupper är det snarast ett pejorativ.

Så, du har helt rätt, men gruppen du talar om är negligerbar och så pytteliten att den inte har någon alls påverkan varken på män eller samhället eller särskilt många individer.

De direkt berörda skulle förstås må bättre av sunda manliga ideal - där macho-bilden gärna kan lyftas fram med sina vackra och starka moraliska och disciplinskapande effekter - som de försöker leva upp till och efter snarare än att sitta på pojkrummet och hata kvinnor.

Ok, ja, att stänga av kvinnorna fungerar i den kontexten - dvs att tänka på annat och göra annat istället.

Min tanke är att om man bygger sitt liv efter hur man ska träffa kvinnor, ex. genom att resa eller flytta till en viss geografisk plats, så har man ju redan låtit sig styras av kvinnorna. Jag har förstått det som kontra-produktivt utifrån rörelsens namn, dvs "going their own way" - det gör man ju inte då!?

Det var lite axiomatiskt för trådens skull, men vi kan diskutera det med. Det främsta jag hade i tankarna var att en kvinna idag kan klara sig själv, får jobba, utbilda sig och delta i samhället. Jag har förstått det som att kvinnor historiskt vara knutna till män i stor grad mot sin vilja, och barn blev det helt enkelt ofta för att mannen ville ha sex. Det kan vara min okunskap - rätta mig i sådana fall.


Jag instämmer med det du skriver ovan, möjligtvis med den inflikningen att jag inte tror det enkom är media som driver detta, utan tycker mig faktiskt se skiftningar i attityd i samhället - ex. genom hur mina bekanta pratar. Sedan kan det ju vara så att de är färgade av mediadiskussioner, men det blir lite hönan eller ägget.


Det kan vara så att det du skriver här stämmer, men jag tänker att något har hänt med ex. barnafödandet som sjunkit till botten, och jag gör en koppling där emellan.

Det är lätt att säga så, men jag är van vid att skriva väldigt långa texter i tidigare ämbeten i form av avhandlingar och jag vet också hur lätt det är att feltolka om man lämnar för mycket osagt - dvs om jag kortat ner den så hade det blivit ännu fler "så du vill stänga av kvinnor"-inlägg som svar.

Men nej. Att stänga av TV:n är inte att tänka på annat och göra annat istället. Det är att först trycka på en knapp så TV:n slutar visa bild och låta, för att sen tänka på annat och göra andra saker.

Jag skulle säga att det handlar om feminiseringen av mannen och samhället.

När jag växte upp läste flickor kamratposten och veckorevyn, där de tidigt skolades till känslovarelser. Pojkar läste serietidningar, sporttidningar och musiktidningar.

Drömde vi pojkar om kärlek? Säkert, men vi var helt oförberedda på vad det skulle innebära att ha en flickvän. Flickor däremot var högst redo. De samtalade också sig emellan om dessa ting.

Med sociala medier, framförallt Facebook, blev man ständigt påmind om andra människors liv, Förhållandestatus, familjebilder, bilder på nya kärleken o s v. Plötsligt var Veckorevyn i var mans blickfång precis hela tiden, kvinnors uppdaterande av status blev också en slags inblick i deras känsloliv. Män med vida erfarenhet av kvinnor genom förhållanden t ex kanske inte tyckte det var någon större omställning, men för många män som saknat det blev påminnelsen om Venus och Mars förhållanden inte längre en del av något outtalat mysterium man sällan tänkte på, utan än mer komplicerat och ouppnåeligt.

Så att stänga av sociala medier är nog det första man bör göra, det andra är att likt kvinnor älta sin belägenhet med andra män, då dessa endast uppstår i teorier som memetiskt är väldigt lika kvinnors om män. Sluta agera som kärringar helt enkelt.