Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Idag, 09:39
  #73
Medlem
FlyboySevens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Whatelseshouldi
Jag har massor av gemenskap och kärlek i mitt liv och lever vanligtvis mycket i nuet. Men nu är det så att jag inte kan uppskatta det längre. Nånting har dött i mig.

Ok förstår.

Jag förstår att du ber om hjälp.

Och jag kan nog inte hjälpa dig.

Jag har ju gett mina tips, men andra har gett andra tips i tråden som kanske är bättre för dig.

Det vore en annan sak om du sade till alla i tråden angående deras tips:

”tackar, det ska jag prova, åtminstone i liten skala.”

Jag kan förklara det här med att leva som fattig bonde ett år i ett varmt land:

Du kommer få mycket mer sol varje dag.

Du kommer behöva lära dig ett nytt språk.

Du kommer behöva arbeta extremt mycket med kroppen varje dag, alltså kommer din kropp och hjärna återigen fungera på den nivån människor skall fungera.

Du kommer få nya vänner, eftersom de kommer behöva hjälp av dig och du kommer definitivt behöva hjälp av dem.

Du kommer förstå vad det innebär att uppskatta det enkla i livet.

Det enda du behöver är en eller två eller tre vänner och hårt arbete som du utför för dig själv och dina nära och kära.

Tänk såhär:

Om du hjälper en annan människa.
Då kommer människan säga tack till dig och le.
Du kommer känna en enorm uppskattning för detta.

Tänk dig då att du arbetar som fattig bonde.

Efter dagens hårda arbete kommer du kunna laga mat åt dig själv och dina nya vänner.

Det kommer vara en otrolig känsla att äta mat som du producerat helt själv.

Uppskattning för livet helt enkelt.

Du kan prova i liten skala genom att fråga om du får arbeta på en kolonilott en hel dag.

Samma känsla men i mindre skala.

Men om du tackar nej till förslaget.

Då kommer du förmodligen aldrig få uppleva den här känslan.

Lycka till
__________________
Senast redigerad av FlyboySeven Idag kl. 10:11.
Citera
Idag, 09:42
  #74
Medlem
OlitBrands avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Whatelseshouldi
Jag är totalt nattsvart inombords. Uppskattar ingenting jag har, inget gör mig glad, inte tacksam för nånting.
Har allt! egentligen... Skitfina vänner, roligt jobb, bra ekonomi, fysiska hälsan är på topp... allt är som det ska på utsidan. Men på insidan är det helt jävla dött.

Har gjort dumma grejer senaste veckorna för att se om jag fortfarande vill leva. Tester gränsen, om det känns okej att dö. Det känns som att det är det, men jag bestämmer mig för att leva iallafall. Än så länge.

Hur lär man sig att uppskatta livet?

Det låter för mig som att du har en depression som ligger och gror. Ta detta på allvar och sök hjälp.
Svara ärligt på detta testet, och får du höga poäng så kan detta tyda på depression: https://www.doktorn.com/artikel/test...ression-madrs/

Been there. När du börjar sitta och gråta för INGET så vet man att det är illa. Så undvik göra som mig och gå med det för länge, för jag har fortfarande problem med sömnen fast det gått över 10 år sedan jag blev frisk. Men jag är fri från sjukdomen och lever ett bra liv. Jag ser färger och jag har aldrig varit så glad och nöjd som jag är i detta nu.
Citera
Idag, 10:03
  #75
Medlem
FlyboySevens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Whatelseshouldi
Jag har massor av gemenskap och kärlek i mitt liv och lever vanligtvis mycket i nuet. Men nu är det så att jag inte kan uppskatta det längre. Nånting har dött i mig.

Och ett till tips.

Du kanske behöver hitta något att kämpa för i ditt liv?
Citera
Idag, 10:13
  #76
Medlem
a-mortals avatar
Lyxproblem. Tror du borde meditera lite.

Jag uppskattar att min säng är skön, att mina datorer fungerar bra, att vattnet i kranen är rent nog att jag vågar svälja, att det finns någon matvara jag fortfarande tycker är god. osv

Uppskattning är för de som lider.

Klä dig tunt, gå 1 mil fram och tillbaka, lämna telefonen hemma, gå inte in någonstans på vägen, låt dig frestas, låt dig lida. Efter det kan du nog hitta saker du är tacksam för.

Om du mediterar på känslan kan du bli tacksam utan att lida. Det räcker för mig att tänka på hur mycket man kan lida, hur det vore utan hjälp, då kan jag känna tacksamhet.

Om du tänker att andra innerst inne vill testa medeltida tortyrredskap på dig, då kan du vara tacksam att de inte gör det. Kan du inte föreställa dig smärta måste du utsätta dig för smärta, ofrivillig smärta.
Citera
Idag, 10:19
  #77
Medlem
nonameds avatar
Allt är bra och du ändå känner dig nedstämd och mår dåligt. Lättaste sättet att säga att du är deprimerad eller deppig utan att nedstämdheten beror på något annat!
Citera
Idag, 10:22
  #78
Medlem
FlyboySevens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Whatelseshouldi
Jag har massor av gemenskap och kärlek i mitt liv och lever vanligtvis mycket i nuet. Men nu är det så att jag inte kan uppskatta det längre. Nånting har dött i mig.

För idéer

Förlåt jag vet ju att du inte vill ta till dig mina tips.

Prova hypnos.
Eller ”regressive hypnosis”.

Du kanske har levt tidigare liv där du gått igenom väldigt mycket trauma.

Och i det här livet kanske det är meningen att du ska, om du vill, nysta i detta och se om du kanske kan säga förlåt om du gjort någon illa i tidigare liv och sådant.

Men ta det lugnt och försiktigt, ”You may not like what you find”
Citera
Idag, 10:38
  #79
Medlem
Nollpunktnolls avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Whatelseshouldi
Den här gången är det några veckor jag känt såhär. Men det är återkommande, har hänt många gånger innan.
Nej det går inte att göra nånting åt det. Inget som jag vet iallafall. Då skulle jag gjort det istället för att fråga.

Bipolär kanske? Då behöver man hjälp och medicin. Det är en ganska allvarlig sjukdom som tyvärr inte går att bota, jag skulle säga att det är den värsta diagnosen förutom schizofreni. Den är svår att leva med, för både de drabbade och anhöriga.

Om du uttrycker din önskan att dö och berättar om självmordsplaner kan du bli inlåst på LPT 1-4 månader. Det kanske kan ge dig en välbehövlig paus att fundera på om du kan hitta något i livet som du uppskattar. Vem vet, ett par månader bakom lås och bom kanske får dig att uppskatta friheten åtminstone.
Citera
Idag, 10:44
  #80
Medlem
Nollpunktnolls avatar
Citat:
Ursprungligen postat av FlyboySeven
För idéer

Förlåt jag vet ju att du inte vill ta till dig mina tips.

Prova hypnos.

Jag rekommenderar också hypnos, men det gäller att hitta en riktigt bra shaman eller häxdoktor. Jag känner en grym shaman i Halland om du vill ha tips. Hon går in i kroppen och "rotar runt", du ligger bara där men man känner tydligt att hon connectar med hela ens väsen. Hon lyssnar även på ens röst från barndomen. Sedan berättar hon lite om vem du är och varför.

I mitt fall sa hon att hoppet i princip var ute för mig, att jag hade ungefär 1% chans att "få tillbaka mig själv" efter allt som gått förlorat genom åren... det kan låta som ett kasst "livsråd", men eftersom det kom från en genuin plats uppskattade jag ändå det.

Att få höra "Jag kan inte hjälpa dig" av en utbildad shaman som är duktig på sitt jobb och tjänar bra med pengar på det, betyder ändå något. Det var väl ungefär då jag insåg att jag verkligen måste hjälpa mig själv. Likaså sänka kraven & komma ner i varv.
Citera
Idag, 11:08
  #81
Medlem
bortmedfifittors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Whatelseshouldi
Det är det som är problemet, att jag vet att allt det där är så himla bra egentligen men jag har slutat känna det. Kan inte känna nån uppskattning eller glädje alls för vad jag har.
Det kom förbi ett par polare idag och undrade var jag hade varit hela helgen (ingen kontakt), dom va oroliga osv och stannade flera timmar här. Jag vet att egentligen så är det skitfint av dom och jag älskar dom i vanliga fall för att dom finns i mitt liv och alltid bryr sig om mig. Men nu är det som sagt helt dött i mig, känns bara svart. Det är skillnad på vad jag VET att jag borde känna och vad jag känner.
När dom kom hade jag en stor näve tabletter redo men dom räddade situationen eller vad man ska säga..
Aa jag vet inte det är bara ett helvete helt enkelt.

Du är ju självmordsbenägen. Detta är ett symtom på depression. Depression är en allvarlig sjukdom och kan vara kronisk, alltså återkommande. Detta går man till läkaren för. Testa.

Har du en bipolär diagnos?
Citera
Idag, 11:11
  #82
Medlem
bortmedfifittors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av OlitBrand
Det låter för mig som att du har en depression som ligger och gror. Ta detta på allvar och sök hjälp.
Svara ärligt på detta testet, och får du höga poäng så kan detta tyda på depression: https://www.doktorn.com/artikel/test...ression-madrs/

Been there. När du börjar sitta och gråta för INGET så vet man att det är illa. Så undvik göra som mig och gå med det för länge, för jag har fortfarande problem med sömnen fast det gått över 10 år sedan jag blev frisk. Men jag är fri från sjukdomen och lever ett bra liv. Jag ser färger och jag har aldrig varit så glad och nöjd som jag är i detta nu.

Hur blev du "fri" från detta?
Citera
Idag, 11:24
  #83
Medlem
bortmedfifittors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Whatelseshouldi
Jag är totalt nattsvart inombords. Uppskattar ingenting jag har, inget gör mig glad, inte tacksam för nånting.
Har allt! egentligen... Skitfina vänner, roligt jobb, bra ekonomi, fysiska hälsan är på topp... allt är som det ska på utsidan. Men på insidan är det helt jävla dött.

Har gjort dumma grejer senaste veckorna för att se om jag fortfarande vill leva. Tester gränsen, om det känns okej att dö. Det känns som att det är det, men jag bestämmer mig för att leva iallafall. Än så länge.

Hur lär man sig att uppskatta livet?

Du kanske ska addera att du har en bipolär diagnos som du inte verkar medicineras för?? Det är 100% den, det kan du ge dig på. Det du ska göras är att bums berätta om vad du känner för din psykiatriker.
Citera
Idag, 11:54
  #84
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nollpunktnoll
Bipolär kanske? Då behöver man hjälp och medicin. Det är en ganska allvarlig sjukdom som tyvärr inte går att bota, jag skulle säga att det är den värsta diagnosen förutom schizofreni. Den är svår att leva med, för både de drabbade och anhöriga.

Om du uttrycker din önskan att dö och berättar om självmordsplaner kan du bli inlåst på LPT 1-4 månader. Det kanske kan ge dig en välbehövlig paus att fundera på om du kan hitta något i livet som du uppskattar. Vem vet, ett par månader bakom lås och bom kanske får dig att uppskatta friheten åtminstone.

Med rätt medicinering vet jag personer som lever ett normalt och bra liv! Med skratt och förmåga att möta vardagen!

Ts:
Tappa inte hoppet, sök hjälp NU!
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in