Om man inte älskar någon efter tre månader, kommer man aldrig göra det då?

Jag är kär i en tjej men aldrig känt att jag älskar henne, och tror inte jag kommer göra det heller. Efter hur lång tid vet man med säkerhet att "den här personen kommer jag aldrig att älska"?

Tycker ni tre månader är tillräckligt för att få svaret på sin fråga?

Och om man inte saknar personen vid uppbrott, är det då definitivt bevis på att man inte älskade vederbörande?

Är det så här enkelt? Gör slut---------se om du saknar henne?

Du är kär men älskar inte? Då är du inte kär heller. Möjligtvis kåt på.

Att älska någon är något som uppstår efter att förälskelsen lagt sig, trots alla fel och brister personen har.

Som föregående person sa så är du inte ens förälskad trots att vid det här stadiet i din romans så borde din hjärna vara utslagen av oxytocin.

Att du skulle sakna henne efter att du dumpat henne kan lika gärna ha med ditt narcisstiska bekräftelsebehov att göra, så nej det är ingen indikator.

Du framstår dock som både emotionellt omogen och ganska motbjudande med din frågeställning.

Man brukar ju säga att smekmånadsfasen är över vid 3 månader. Men har du inte några känslor mer än att du TROR att du är kär i henne så skulle jag säga: avsluta.
Det är inte schysst att bara vara i en relation för att vara i en om man inte ens har känslor.

För mig tog det nästan 4 år innan jag älskade min numera exfru. Hon däremot älskade mig redan efter 2 månader. Min exflickvän sa det efter tre veckor... jag sa det aldrig till henne. Vi är alla olika men "älska" för mig är något väldigt djupt och något som byggs upp långsamt över tid. För mig är "älska" någon man känt mindre än 2 år oseriöst och en red flag. Tyder på dålig självkännedom. Det som går fort upp, det går också fort ned. Att älska någon är inte något som rör sig så fort. Det är en genuin känsla som sitter djupt in själen.

Du behöver se över dina definitioner TS.

// CC

Jo jag är kär men inte så starkt. Det är inte 0. Kan påverkas av henne, hon är inte neutral för mig. Men det är inget jag tar med mig hem. När hon står där känner jag av det från och till.

Men som sagt, älskar inte henne för fem öre. Jag saknar inte henne

Nu råkar jag haft erfarenhet av att både vara nykär och älska någon samtidigt så jag blev väl bortskämd av den upplevelsen. ..

Ja det har du rätt i men enligt mig är saknad ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor.

Svaren i tråden tyder på att det är individuellt. För mig har det tagit lång tid att börja älska någon, kanske är du likadan.

Oavsett låter det knäppt att dumpa nån du är kär i.

Alltså jag var kanske 10% kär och hon respekterade inte mig. Inget svårt val.

Detta framstår som löjligt men Jag tittade instinktivt ner på henne istället för in i hennes ögon av ren reflex och det indikerar på attraktion. När man har mycket kärlek är ögonen fästa på den andras ögon.


Hon nekade till att vara kär i mig men när jag sade att det inte stämmer överens med vissa saker så log hon.

Vår smekmånad varade i två år-tre år. Förr eller senare kommer det en vardag och det är okej.

Det finns naturligtvis inget mått på detta. Det är lika puckat som att fråga hur ont gör det i en tand.

Inte? Varför skulle jag helt plötsligt känna ett band efter ett år om jag redan har all information framför mig efter tre månader? Det känns jävligt godtyckligt, den svängningen.