(Det här blir ett lite stökigt inlägg, ursäkta. Jag har fiskat upp en fråga jag fick från Papperskorgen och använder ett helt annat [från samma användare] för att citera så att användaren får någon form notis om att jag svarat. Men pilen i citatet kommer alltså leda till något annat än ämnet. Frågan var såpass relevant att jag tyckte det var värt besväret att stöka till det så här.)
Mitt ursprungliga inlägg som citerades var: ""Orashnik" är alltså en modifiering av RS-26, enligt uppgift gjord för MIRV och avstånd < 5000 km. Det har aldrig någonsin varit praktiskt att stoppa ICBMs eller IRBMs eller SLBMs i mängd, men det går numera att stoppa isolerade attacker med saker som Aegis Ashore, GMD, THAAD eller liknande, eller gynnsamma fall PAC-3 från en Patriot."
Men nominellt är svaret "ja, det är värt det" (vilket kanske, kanske inte är samma svar på huruvida det är "ekonomiskt gynnsamt").
Vi kan titta på alternativet, dvs inte skjuta ner, och se vart det leder. I fallet med Ryssland-Ukraina så använder Ryssland flera tiotals, ibland hundratals av förhållandevis billiga drönare/robotar för att i första hand saturera Ukrainas alla LV-system och kanske också träffa något, samtidigt som man använder en mindre tyngre kryssningsrobotar och ballistiska robotar (som Zircon, Kinzhal, Iskander, Ch-XX, Ch-101) för att bekämpa mer högvärdiga mål. Ett dylikt anfall kostar för Ryssland i storleksordningen motsvarande åtskilliga hundra miljoner dollar till fåtal miljarder dollar och utfallet brukar bli att 1-2 "riktiga" robotar träffar sina mål och någonstans mellan 10-20% av de billigare drönarrobotarna träffar något av värde. Resten skjuts ner, bekämpas av elektronisk krigföring eller fallerar på annat vis. Den höga kostnaden beror inte bara på priset för robotarna utan att kraven på logistik, koordination förberedelser i allmänhet blir högre. Exempelvis brukar det gå omkring 14 dagar mellan varje större anfall och under dessa 14 dagar ska robotar tillverkas på löpande band, transporteras och grupperas ut och de mindre drönarna behöver komplexa rutter plottade för att dels undvika LV-system man vill undvika, och samtidigt "provocera fram" de LV-system man vill saturera. Ukraina flyttar givetvis sina LV-system regelbundet och det bör gå åt en avsevärd underrättelseansträngning för att klura ut var de kan finnas vid varje givet tillfälle. Speciellt vill man samla ihop "damage assesment" eftersom robotarna själva avslöjar var LV-systemen finns vid tiden för anfall, osv.
Om vi nu leker med tanken att Ukraina inte försöker bekämpa de stora robotarna (de man behöver Patriot med PAC-2 eller PAC-3 för att nå), så sparar Ukraina/väst omkring 4-8 miljoner dollar per robot. Men, det får som följdverkning att Ryssland nu kan använda principen "en robot, ett mål" och de kan slappna av tillverkningstakten för robotarna och öka kvalitétskontrollen, för att nå närmare till just en robot, ett mål. Då rör vi oss med ens mer mot styckekostnaden per robot och kommer nästan alltid ha en färdig robot att använda med kort varsel mot tidskritiska mål. Så utan LV-bekämpning så både sjunker Rysslands omkostnader för kriget rejält, och framgången i bekämpning torde bli markant högre.
Sedan har vi naturligtvis också den detaljen att priset på LV-roboten inte är det avgörande för "kostnaden" för försvaret, utan det är priset av det som träffas som bestämmer hur mycket "värt" ett mål är. LV-robotar är nominellt sätt beställda, budgeterade och betalade och är en 'sunk cost', men reparationen av de byggnader/anläggningar som träffas är naturligtvis inte betalade på förhand och förlusten kanske inte ens kan mätas i pengar (förlust av liv, förlust av nyckelpersoner, förlust av krigsviktig verksamhet, etc).
Så med kvalificerat luftvärn så kanske det kostar Ukraina/väst säg $50M i 'sunk cost' och $10 i personal-, försörjnings-, arbetskostnad, etc att försvara sig och okänt men lägre antal $ i förlustsiffror. För Ryssland kostar ett anfall kanske $500M i 'sunk cost' och $500M i andra omkostnader (jag vet inte exakt hur man räknar men ett anfall för en tid sedan beräknas ha kostat Ryssland $1300M sammanlagt). Utan kvalificerat LV så kostar det "$massor" för Ukraina i form av förluster, varav vissa kan vara helt oersättliga, och samtidigt sjunker kostnaden för Ryssland till kanske 1/10, säg $130 i stället för $1300.
Siffrorna är förstås ungefärliga, bedömda och höftade, men poängen är att LV, hur dyrt det än är på pappret, i all väsentlighet ökar kostnaden för den som attackerar mer än den ökar kostnaden för en själv. Samt att det har en moralhöjande effekt, och minimerar skador.
När det kommer till IRBMs/ICBMs, etc, så gäller samma kalkyl även där. Robotar som kan ta hand om dessa (GMD, Aegis BMD, THAAD, S-500(?), Arrow 3, etc) är ännu dyrare¹ (SM-3 kostar t.ex. ~$12M styck) men MIRVade ballistiska robotar för längre räckvidd är våldsamt dyra, typiskt mellan $40M och $500M stycket. Här är prisuppgifter förstås svårare att finna då detta inte är en exportmarknadsgrej och de få länder (främst Indien, Kina, England, Frankrike, Ryssland, USA och kanske Israel) som har dessa vapen bygger åt sig själva och är inte så pigga på att dela med sig.
Det vill säga, om man KAN skjuta ner även multipla RVs från en ICBM, så är det "värt det". Problemet här är alltså inte kostnaden utan att det dels är svårt, dels inte finns robotar nog för en "alla mot alla-konflikt". Det sista är förstås resultatet av en kostnadsfråga, men det beror mer på att ingen vill lägga miljarder på att bygga upp ett robotförråd i fredstid.
Summa summarum: Vad som skyddas avgör om det är värt att skydda, inte priset på LV-robotar. Nominellt så ökar LV kostnaden för den som attackerar dramatiskt mer än för den som skyddar med sina dyra robotar. Framförallt så traderar försvararen en redan budgeterad och betald kostnad mot en oförutsägbar kommande kostnad i fråga om förstörelse, liv och försämrad egen förmåga. Kort sagt, svaret på din fråga är nästan säkert "ja, det är värt det", "det är gynnsamt".
Se även tidigare svar i en annan tråd: (FB) Sverige köper Patriotrobotar för fem miljarder (2024-11-15)
1) Inte alltid och inte linjärt. PAC-3 är t.ex. billigare än PAC-2, och PAC-3 är nog den enda som kan ta hand om IRBMs för det i sammanhanget "lilla" Patriotsystemet. Anledningen är specialisering. PAC-3 skulle vara ett uselt val för att ta hand om flygplan, helikoptrar, större drönare och förmodligen alla kryssningsrobotar. Men PAC-3 är fortfarande lite för "liten" för att utgöra en generell och total ABM-förmåga.
Mitt ursprungliga inlägg som citerades var: ""Orashnik" är alltså en modifiering av RS-26, enligt uppgift gjord för MIRV och avstånd < 5000 km. Det har aldrig någonsin varit praktiskt att stoppa ICBMs eller IRBMs eller SLBMs i mängd, men det går numera att stoppa isolerade attacker med saker som Aegis Ashore, GMD, THAAD eller liknande, eller gynnsamma fall PAC-3 från en Patriot."
Citat:
Det här är naturligtvis en knepig fråga och det går inte att svara enbart ekonomiskt eller få fram ett ja/nej-svar baserat på enbart de stridande ländernas försvarsekonomi.Frågan är väl bara om det är ekonomist gynnsamt att försöka stoppa angreppen. Vad skulle kosta mest, en MIRV med 12 stridsspetsar eller de 12+ robotar som skulle krävas för att stoppa samtliga stridsspetsar? Och oavsett system för avfyrning så krävs ju denna typ av försvar vid alla viktigare installationer, detta oavsett om de angrips eller ej.
Men nominellt är svaret "ja, det är värt det" (vilket kanske, kanske inte är samma svar på huruvida det är "ekonomiskt gynnsamt").
Vi kan titta på alternativet, dvs inte skjuta ner, och se vart det leder. I fallet med Ryssland-Ukraina så använder Ryssland flera tiotals, ibland hundratals av förhållandevis billiga drönare/robotar för att i första hand saturera Ukrainas alla LV-system och kanske också träffa något, samtidigt som man använder en mindre tyngre kryssningsrobotar och ballistiska robotar (som Zircon, Kinzhal, Iskander, Ch-XX, Ch-101) för att bekämpa mer högvärdiga mål. Ett dylikt anfall kostar för Ryssland i storleksordningen motsvarande åtskilliga hundra miljoner dollar till fåtal miljarder dollar och utfallet brukar bli att 1-2 "riktiga" robotar träffar sina mål och någonstans mellan 10-20% av de billigare drönarrobotarna träffar något av värde. Resten skjuts ner, bekämpas av elektronisk krigföring eller fallerar på annat vis. Den höga kostnaden beror inte bara på priset för robotarna utan att kraven på logistik, koordination förberedelser i allmänhet blir högre. Exempelvis brukar det gå omkring 14 dagar mellan varje större anfall och under dessa 14 dagar ska robotar tillverkas på löpande band, transporteras och grupperas ut och de mindre drönarna behöver komplexa rutter plottade för att dels undvika LV-system man vill undvika, och samtidigt "provocera fram" de LV-system man vill saturera. Ukraina flyttar givetvis sina LV-system regelbundet och det bör gå åt en avsevärd underrättelseansträngning för att klura ut var de kan finnas vid varje givet tillfälle. Speciellt vill man samla ihop "damage assesment" eftersom robotarna själva avslöjar var LV-systemen finns vid tiden för anfall, osv.
Om vi nu leker med tanken att Ukraina inte försöker bekämpa de stora robotarna (de man behöver Patriot med PAC-2 eller PAC-3 för att nå), så sparar Ukraina/väst omkring 4-8 miljoner dollar per robot. Men, det får som följdverkning att Ryssland nu kan använda principen "en robot, ett mål" och de kan slappna av tillverkningstakten för robotarna och öka kvalitétskontrollen, för att nå närmare till just en robot, ett mål. Då rör vi oss med ens mer mot styckekostnaden per robot och kommer nästan alltid ha en färdig robot att använda med kort varsel mot tidskritiska mål. Så utan LV-bekämpning så både sjunker Rysslands omkostnader för kriget rejält, och framgången i bekämpning torde bli markant högre.
Sedan har vi naturligtvis också den detaljen att priset på LV-roboten inte är det avgörande för "kostnaden" för försvaret, utan det är priset av det som träffas som bestämmer hur mycket "värt" ett mål är. LV-robotar är nominellt sätt beställda, budgeterade och betalade och är en 'sunk cost', men reparationen av de byggnader/anläggningar som träffas är naturligtvis inte betalade på förhand och förlusten kanske inte ens kan mätas i pengar (förlust av liv, förlust av nyckelpersoner, förlust av krigsviktig verksamhet, etc).
Så med kvalificerat luftvärn så kanske det kostar Ukraina/väst säg $50M i 'sunk cost' och $10 i personal-, försörjnings-, arbetskostnad, etc att försvara sig och okänt men lägre antal $ i förlustsiffror. För Ryssland kostar ett anfall kanske $500M i 'sunk cost' och $500M i andra omkostnader (jag vet inte exakt hur man räknar men ett anfall för en tid sedan beräknas ha kostat Ryssland $1300M sammanlagt). Utan kvalificerat LV så kostar det "$massor" för Ukraina i form av förluster, varav vissa kan vara helt oersättliga, och samtidigt sjunker kostnaden för Ryssland till kanske 1/10, säg $130 i stället för $1300.
Siffrorna är förstås ungefärliga, bedömda och höftade, men poängen är att LV, hur dyrt det än är på pappret, i all väsentlighet ökar kostnaden för den som attackerar mer än den ökar kostnaden för en själv. Samt att det har en moralhöjande effekt, och minimerar skador.
När det kommer till IRBMs/ICBMs, etc, så gäller samma kalkyl även där. Robotar som kan ta hand om dessa (GMD, Aegis BMD, THAAD, S-500(?), Arrow 3, etc) är ännu dyrare¹ (SM-3 kostar t.ex. ~$12M styck) men MIRVade ballistiska robotar för längre räckvidd är våldsamt dyra, typiskt mellan $40M och $500M stycket. Här är prisuppgifter förstås svårare att finna då detta inte är en exportmarknadsgrej och de få länder (främst Indien, Kina, England, Frankrike, Ryssland, USA och kanske Israel) som har dessa vapen bygger åt sig själva och är inte så pigga på att dela med sig.
Det vill säga, om man KAN skjuta ner även multipla RVs från en ICBM, så är det "värt det". Problemet här är alltså inte kostnaden utan att det dels är svårt, dels inte finns robotar nog för en "alla mot alla-konflikt". Det sista är förstås resultatet av en kostnadsfråga, men det beror mer på att ingen vill lägga miljarder på att bygga upp ett robotförråd i fredstid.
Summa summarum: Vad som skyddas avgör om det är värt att skydda, inte priset på LV-robotar. Nominellt så ökar LV kostnaden för den som attackerar dramatiskt mer än för den som skyddar med sina dyra robotar. Framförallt så traderar försvararen en redan budgeterad och betald kostnad mot en oförutsägbar kommande kostnad i fråga om förstörelse, liv och försämrad egen förmåga. Kort sagt, svaret på din fråga är nästan säkert "ja, det är värt det", "det är gynnsamt".
Se även tidigare svar i en annan tråd: (FB) Sverige köper Patriotrobotar för fem miljarder (2024-11-15)
1) Inte alltid och inte linjärt. PAC-3 är t.ex. billigare än PAC-2, och PAC-3 är nog den enda som kan ta hand om IRBMs för det i sammanhanget "lilla" Patriotsystemet. Anledningen är specialisering. PAC-3 skulle vara ett uselt val för att ta hand om flygplan, helikoptrar, större drönare och förmodligen alla kryssningsrobotar. Men PAC-3 är fortfarande lite för "liten" för att utgöra en generell och total ABM-förmåga.
__________________
Senast redigerad av DjILY Igår kl. 22:15.
Senast redigerad av DjILY Igår kl. 22:15.