Gjorde slut men fortsätter kontakt?

Hej!

Vi hade ett konstigt upplägg i vårt långdistansförhållande. Mitt ex var väldigt snabb med att vara säker på att han älskade mig och var säker på sina känslor, efter att ha setts under tre månader ett tag senare fortsatte vi tillsammans. Han blev dock väldigt tveksam kring situationen och andra skillnader mellan oss. Men till sist ville han verkligen satsa på relationen och jag besökte honom. Grejen är att han då sa att vi efter de två veckorna skulle fatta beslut om att vara tillsammans för all framtid eller inte. Det hade jag inte fattat. När han sagt det blev det hela väldigt onaturligt för mig. Vi pratade knappt nåt om vårt förhållande eftersom han skulle komma med beslut senare.

Beslutet blev att göra slut med mig eftersom han känt att han inte älskade mig. Eller han älskade mig men något saknades. Sa även ”it’s not there”, (gnistan). Han sa att ”vi försökte men det funkade inte”. Fattar inte, man kan väl inte försöka få ett förhållande att fungera på två veckor under press?

Dock fortsatte han skriva dagligen, prata ofta i minst en timme, ville att jag ska dela med honom hur jag känner, han vill prata om hans liv, hans trauma, arbetsliv mm. Sa att om jag blivit gravid under tiden med honom skulle han komma och gifta sig med mig. Vill vara vän även fast jag träffar någon annan. Säger att han saknar mig och inte kan förstå att för en månad sen var jag där med honom. Ett dygn efter jag lämnat landet sa han att han såg fram emot nästa möte.

Vad betyder detta? Har sa att han inte kände något för mig när vi sågs men forsätter kontakta mig dagligen.

Han säger att han är ”numb”, har många trauman som förstör och många gånger sagt att han vill ta livet av sig.

Förstår att du blir förvirrad. Han ger dig ju verkligen dubbla signaler. Distans förhållanden i sig kan vara svårt å det är i samma land. Så distans å andra parten bor i ett annat land måste ju vara svårt å besvärligt som fan. Inget jag hade kunnat klarat av iaf.

Jag hade lagt ner om jag hade varit i din sits. Han verkar ju inte veta vad han vill själv eller så vill han ha dig "just in case".

Grabben mår inte bra. Vänd inte tillbaka om du inte måste.
Ingen hotar med ta livet om man mår bra i huvudet. Kan ta många år innan han är hel i sig själv innan han kan älska någon annan med barn familj etc. Risk.

Hur det än slutar lova oss en sak.. skaffa aldrig barn med honom

Den fetade frågan, det betyder att han manipulerar dig in i ett helvetesförhållande. Bryt helt och hållet.

Han har dig som en reserv. Ligger förmodligen med andra under era "bråk"

Av egen erfarenhet (fast med en kvinna) är det för mig uppenbart vad som sker. Han både vill och inte vill. Han är en s.k. vindflöjel som ändrar sig flera ggr beroende på sitt humör. Det här är en person som är extremt osäker i sig själv. Det finns garanterat någon form av bokstavskombination inblandat såvida ni båda inte är i yngre tonåren (och då ska du inte vara här på FB) och hormonerna är i kaos.

Är ni båda vuxna är mitt råd - lämna och bryt helt kontakten. Det kommer inte att bli bättre. Han kommer känslomässigt slita sönder dig och du kommer aldrig att veta vad som gäller. Vill du ha vänskaplig kontakt med honom, ha det om du klarar av det. Om du inte klarar av det, bryt helt. Jag skulle rekommendera det sista och att göra det med en gång. Desto längre du väntar, desto svårare blir det.

// CC

Jag hade ett långdistansförhållande under min tid som tonåring, kände brinnande kärlek för henne. Var nästan jobbigt vill jag minnas, tänka på vad hon har för sig för stunden, oroa att ingen annan är med henne osv. Alla gör vi saker vi lär oss av antar jag, ja ack kärleken är blind, man tänker på inget annat just när den händer. Nåt som förändrades med tiden var att jag tog tillväga alltmer runtomkring detaljer.

Bla. jag flytta till henne ? eller hon flytta till mig - om vi skall fortsätta. Inget av alternativen var enkla, det absoluta med relationen var att det inte fanns nåt intellekt. Svårt att förklara men relationen tyckte jag kändes svart eller vit, ingen färggrannhet. Konversationer kändes upprepande, till slut var vi tvungna att bryta isen och tala klarhet. Extremt jobbigt när känslor är involverade.

På frågan ifall vi fortfarande har kontakt, ja vi har varandra på facebook. Hon är idag både gift och har barn men jag är alltmer säker att jag inte skulle varit lycklig med henne. Det är nåt som fattas liksom - som han i ditt fall säger.

Jag får ibland kusliga flashbacks när jag talar med henne, som att bli intima igen-det förflutna känns som igår. Kanske det är detta som gör att ditt ex hör av sig ? Vissa saker går inte ur minnet. För mig är det enkelt att hantera då hon HAR gått vidare men ha du disciplin över dina känslor är mitt stora råd, tänk praktiskt.

Han vet inte vad han vill och känner helt enkelt. Och det är ju helt okej,men det kan ju vara lite smart att inte uttrycka sig så starkt då kan jag tycka.

Men jag tolkar honom som en välment virrpanna som troligen gillar dig iaf.

Han sa nyligen efter uppbrottet att ”vi kan vara tillsammans, men det kan inte vara pga av kärlek”. Hur resonerar man då? Han säger att han tycker om mig för att jag är snäll och ödmjuk och är attraherad av mig. Men att det inte fanns kärlek, och att han var tillsammans med mig för att han trodde att ”love could happen with time”. Sedan när vi tog upp det i ett telefonsamtal sa han att han inte menade det, att det var över.

Han menade då att den kärlek och förälskelse han känt tidigare var en illusion

Låter ju mer som en energitjuv och drama queen. Gissar på att det är en amerikan som du dejtat. Han har ju dig som någon sorts reserv och kommer att dumpa dig fortare än kvickt om någon bättre dyker upp.