2006-11-25, 11:47
#1
Det hr inlgget riktar sig inte enbart till Flashbacks humanister eller frsker beskriva deras idvrld. Humanismen r en bred idrrelse som r vrd att begrundas, d man finner inflytande humanister lite varstans.
Det finns ingen enhetlig och solklar definition av vad humanism r. Wikipedia har en kort men bra versikt ver vad som ingr i humanismen. En strmning inom humanismen frsker kartlgga mnniskans handlingar, lra sig mer om mnniskans historia och liknande. Har jag problem med detta? Inte alls, tvrtom!
Men s kommer den dr idstrmningen som sger att mnniskan har en inneboende godhet, att "mnniskan vill vara till nytta fr sin omgivning", som humanisten och professorn Lars Ingelstam sger ("Ekonomi fr en ny tid"). Det hr r flum och ren tillskrivning, att humanisten ser det han VILL se. VEM vill vara nyttig mot VILKEN omgivning? Dessa humanister, t ex Ingelstam mste utelmna vissa grupper ur sin modell. D fungerar deras teorier. Kapitalister och andra nringsidkare mste uteslutas, de tnker ju ekonomiskt, sjlviskt och bara p sig sjlva. Alla som deltagit i krig mste ven de uteslutas ur frklaringsmodellen, liksom alla vldsbrottslingar. Kanske humanisten inte vill utesluta vldsbrottslingen, drfr denne r typiskt en person som r "svag" och "utsatt" vilken mste frsts, stdjas och hjlpas. Men ven vldsbrottslingen mste dessvrre uteslutas, liksom diverse ungdomar som klottrar eller super och skriker, och liksom borgerliga vljare.
D terstr nu en hgst begrnsad skara mnniskor vilken mste underskas, p vilket stt de r nyttiga fr "sin omgivning". T ex arbetarna (observera ARBETARE, inte kapitalister!) i fackfreningen Metall kan inte heller tillhra den skara som r nyttig mot sin omgivning och har den dr inneboende godheten, d de inte vill dela med sig av sina pengar.
S vilka terstr, kan vi i ungefrligt procenttal f se hur stor andel av befolkningen som r nyttiga fr sin omgivning och i vilka situationer? r de ALLTID 24 timmar om dygnet redo att vara till nytta eller hur mnga timmar/minuter d?
Ett experiment man kan gra r att frga sin omgivning vad de skulle gra om de vann em miljon kronor. Donera dem till den offentliga sektorn? verallt dr jag arbetat, ven i "lglneyrken" har jag ftt svaret "resa" eller "kpa bil", bde frn mn och kvinnor.
Jag tror att denna idstrming gr mer skada n nytta, d denna beskriver en verklighet som inte finns, och att de personer som ingr hr fattar beslut, t ex att rsta eller sabla ned dem som kritiserar mnniskans pstdda inneboende godhet, och som inte har ngot med verkligheten att gra.
Det finns ingen enhetlig och solklar definition av vad humanism r. Wikipedia har en kort men bra versikt ver vad som ingr i humanismen. En strmning inom humanismen frsker kartlgga mnniskans handlingar, lra sig mer om mnniskans historia och liknande. Har jag problem med detta? Inte alls, tvrtom!
Men s kommer den dr idstrmningen som sger att mnniskan har en inneboende godhet, att "mnniskan vill vara till nytta fr sin omgivning", som humanisten och professorn Lars Ingelstam sger ("Ekonomi fr en ny tid"). Det hr r flum och ren tillskrivning, att humanisten ser det han VILL se. VEM vill vara nyttig mot VILKEN omgivning? Dessa humanister, t ex Ingelstam mste utelmna vissa grupper ur sin modell. D fungerar deras teorier. Kapitalister och andra nringsidkare mste uteslutas, de tnker ju ekonomiskt, sjlviskt och bara p sig sjlva. Alla som deltagit i krig mste ven de uteslutas ur frklaringsmodellen, liksom alla vldsbrottslingar. Kanske humanisten inte vill utesluta vldsbrottslingen, drfr denne r typiskt en person som r "svag" och "utsatt" vilken mste frsts, stdjas och hjlpas. Men ven vldsbrottslingen mste dessvrre uteslutas, liksom diverse ungdomar som klottrar eller super och skriker, och liksom borgerliga vljare.
D terstr nu en hgst begrnsad skara mnniskor vilken mste underskas, p vilket stt de r nyttiga fr "sin omgivning". T ex arbetarna (observera ARBETARE, inte kapitalister!) i fackfreningen Metall kan inte heller tillhra den skara som r nyttig mot sin omgivning och har den dr inneboende godheten, d de inte vill dela med sig av sina pengar.
S vilka terstr, kan vi i ungefrligt procenttal f se hur stor andel av befolkningen som r nyttiga fr sin omgivning och i vilka situationer? r de ALLTID 24 timmar om dygnet redo att vara till nytta eller hur mnga timmar/minuter d?
Ett experiment man kan gra r att frga sin omgivning vad de skulle gra om de vann em miljon kronor. Donera dem till den offentliga sektorn? verallt dr jag arbetat, ven i "lglneyrken" har jag ftt svaret "resa" eller "kpa bil", bde frn mn och kvinnor.
Jag tror att denna idstrming gr mer skada n nytta, d denna beskriver en verklighet som inte finns, och att de personer som ingr hr fattar beslut, t ex att rsta eller sabla ned dem som kritiserar mnniskans pstdda inneboende godhet, och som inte har ngot med verkligheten att gra.