Läkare i USA

Det stämmer nog bra det. Anmärkningsvärt dock att andrasorteringen av amerikaner tar sig in på de residencies med högst konkurrens. Känns ju lite som att de redan borde bränt sina broar genom att inte komma in på med school i USA.

På tal om amerikanska utlandsstudenter har jag förstått att majoriteten slussas in genom karibiska läkarutbildningar. Har du någon uppfattning om huruvida man skulle ha en bättre chans till residency genom dessa som svensk? (Bättre än i Sverige, för att förtydliga.) Eller är det bara närheten hem som gör dem attraktiva för amerikanerna?

Knivig fråga. De amerikanska läkare som pluggat utomlands som jag känner har oftast pluggat i Israel (de är judar och kan väl skylla att de pluggade utomlands på att de ville komma i kontakt med sina rötter), Polen (även dessa har polska föräldrar), Irland (hennes efternamn låter irländskt) och England (han hävdar att han läste där för att utbildningen är lika bra och kostar mindre). Den enda som jag träffat som pluggat i Karibien är en överläkare i internmedicin och han var iofs en av de bättre men verkade samtidigt ha lite mindervärdeskomplex (snackade alltid skit om kirurger, akutläkare osv).

Min gissning är att t.ex. en utbildning i England eller något annat bra universitet i Europa står sig bättre än de karibiska. Samtidigt så har många karibiska skolor samarbeten med amerikanska sjukhus så man får göra många kliniska placeringar i USA. Du får nog kolla med de enskilda skolorna i Karibien för att bilda dig en uppfattning.

Edit: Om du som svensk pluggar medicin på KI så har du nog definitivt bättre chans än om du pluggat i Karibien. Det senare skulle signalera att du inte höll måttet för att komma in på svensk med school.

Släpp prestigen, blir allmänläkare på egen vårdcentral(praktikertjänst). Resultatet blir 40h arbetsvecka med 60-70k i månaden. Om din mottagning går bra kan du dock tjäna betydligt mer.

Egen vårdcentral lär väl innebära mer arbete än 40h per vecka om man inkluderar pappersarbete sedan låter inte 60-70k innan skatt särskilt mycket i mina öron. Det blir väl typ 40k efter skatt snällt räknat, vilket är vad jag tjänar idag som ST (inklusive månatlig sign-on bonus från min framtida arbetsgivare).

Om 3 veckor börjar jag jobba som hospitalist och kommer då dra in 80k efter skatt med en arbetstid på 42 timmar per vecka. Detta direkt efter en treårig ST (residencý). Ifall man vidareutbildar sig till exempelvis kardiolog så drar man sedan in minst dubbelt mot vad jag kommer göra dvs mer än 160k efter skatt per månad. Det är nog svårt att komma upp i dessa summor i Sverige.

Men Sverige har en del fördelar också faktiskt. Jag inbillar mig att det är mer avslappnad attityd på jobbet och man slipper kanske oroa sig för stämningar (vilket iofs täcks av försäkringar här, men samtidigt inte så kul att behöva försvara sig i rätten). Dessutom lever man kanske inte på samma sätt för jobbet som man gör här. Sen finns ju barnledighet osv.

Men att vara t.ex. kardiolog i LA (vilket faktiskt inte är omöjligt om man orkar kämpa) lär väl vara glassigare än att driva en egen VC på Odenplan.

42 timmar i veckan säger du. Stämmer det att man som hospitalist brukar arbeta "one week on, one week off"? Det är väl i sådana fall inte tal om 42 timmar den veckan man arbetar, rätta mig om jag har fel.

Är det vanligt att man arbetar enligt ovannämnda scheman, och hur länge stannar man i regel kvar på en anställning som hospitalist? Jag kan tänka mig att det sliter en del, fast det kanske å andra sidan uppfattas som ett soft karriärval i jämförelse med annat. Hur resonerar du själv, blir det ett fellowship framöver?

Du får förövrigt ursäkta min frågvishet. Imponerande att du tar dig tid att svara på alla frågor, det är ovärderligt att ha någon som kan dela med sig av information ur ett egenupplevt perspektiv.

Jo, one week on one week off eller two weeks on two weeks off är nog det vanligaste helt klart, men det finns vanliga modeller också med 9-5. Jag ska köra 7 days on 7 days off med flexibilitet att köra 14/14 också när man känner för det (kan vara bra om man vill göra någon lite längre resa t.ex.). Snittiden för mig blir 42 timmar om jag slätar ut det.

Man jobbar vanligen 12 timmar i 7 dagar och sen är man ledig i 7 dagar, men om man är på ett mindre hektiskt sjukhus kan man ofta gå hem efter 4-5 på eftermiddagen och finnas tillgänglig på mobilen.

Just hospitalist kan nog vara lite slitigt (lite som under residency fast bara varannan vecka), men jag tror att det schemat passar mig bättre än 8 timmar per dag 5 dagar per vecka då jag njuter mer av lediga dagar än de dagar jag arbetat till 5-6. Kommer ju även kunna resa sjukt mycket om jag känner för det och har ju numera kollegor/kompisar överallt i USA som jag kan åka och hälsa på, alltifrån Miami och LA till Denver (nära Aspen på vintern). Även Mosebacke ligger ju bara 12 timmar bort med flyg och taxi .

De flesta hospitalister verkar trivas och kommer nog jobba med det hela sin karriär (yrket är ganska nytt) och det finns även en del subspecialister inom t.ex infektion, njurmedicin, endo eller rheumatologi som sadlar om till hospitalist pga livsstilen. Den senaste statistiken visar att medellönen ligger på 217k dollar per år vilket är mer än ovanstående specialiteter (250k är inte alls ovanligt i t.ex. Texas).

Om man börjar bli utsliten kan man alltid satsa på ett teaching hospital vilket är rätt slappt då interns och residents gör merparten av arbetet. I princip behöver man då bara ronda på patienterna, undervisa ett par timmar och skriva en liten anteckning varannan dag.

Jag är själv lite kluven till fellowship. Är trött på att vara resident och behöva rapportera till en attending om allting, tjäna dåligt och jobba långa timmar. Men samtidigt börjar jag känna att ett par års fellowship i critical care skulle leda till ett intressantare arbete och högre lön (275k-500k) så jag tror att jag kommer söka det i sommar och i så fall köra fellowship sommaren 2013. Planen var väl initialt att njuta av livet som hospitalist och satsa på fritid/skaffa familj men man är ju inte bättre än att man jämför sig med andra tyvärr och sedan min kompis kom in på kardiologi känner jag att jag kanske borde satsa ett pinnhål högre än hospitalist.

Hur är det med semester (och helgdagar)? USA ligger ju i botten när det gäller semesterledighet.


Lite off-topic: är att vara läkare samma fittmagnet som här i Sverige, eller kanske ännu mer? Amerikanare är ju lite mer status- och pengakåta (eller snarare; svenska tjejer är lika pengakåta men erkänner det inte, för sig själva eller någon annan).



"Wall Street"-yrken känns dock lite att det hänger mer på tur. Läkare kan man med relativt stor säkerhet bli om man jobbar stenhårt men inom finans kan man jobba arslet av sig utan att komma någonvart.

Haha, tycker inte det är off-topic. Kvinnor är väl själva drivkraften till att man vill göra karriär som man. Jag upplevde det inte som en speciell kvinnomagnet i Sverige men här är det ett oöverträffat vapen. Sedan jag kom hit har jag problem med att jag har för lätt att få tjejer istället för tvärtom. Läkare här innebär ju finansiell trygghet, hög social status (definitivt högre här än i Sverige), barnen kan gå på Harvard, fläckfritt förflutet osv och det vet tjejerna.

Jag har bland annat en kollega som är tillsammans med en 19-årig fotomodell (catwalk) och hört talas om en plastikkirurg på sjukhuset som var tillsammans med en Victorias Secret modell. Jag rör mig inte själv i dessa divisioner (åtminstone inte ännu) men det är inga problem att skaffa tjejer och det har hänt att jag "glömt" sökaren på mig när jag gått ut på krogen .

Semestern är oftast 4 veckor som läkare, om man jobbar 7 on 7 off ofta 2-3 veckor men om man lägger dessa rätt blir det ju som 3 x 3 veckor plus att man är ledig varannan vecka däremellan. Helgdagarna känns färre här i USA, skulle tippa på att de är 5-6 stycken men de har oftast inte berört mig som resident så jag har inte varit så uppmärksam.

Nä nu är det dags för midsommarfirande. Har suttit hela dagen framför datorn och pluggat till ett specialistprov. Vilket kanske är en annan liten nackdel med USA - man kommer aldrig ifrån att plugga och bli testad, ens som specialist.

Riktigt skön läsning
Stray, hur ser situationen ut för tandläkare där i USA? Har du träffat några så att du kan dela med dig lite info gällande lönerna, status osv? Samarbetar du med några sjukhustandläkare, OMFS eller några andra specialister?

Jag har alltid velat jobba i USA men som tandläkare måste man tyvärr göra nbde och sen söka på ett universitet och läsa dom 2 sista år där, sen blir det att söka residency ifall man vill och det vill jag verkligen göra i ortho/prosto men konkurrensen är hög där.

Intressant, är riktigt sugen på att satsa fullt på en dermatologi karriär i USA. Så det bästa är att satsa på en PhD efter svenska med school? Vad mer väger mycket för att få en residency plats i USA - USMLE betyg, forskning och rekommendationsbrev eller? Skulle det vara värt att gå dermatolog residency i Sverige och sedan i USA?

Antar att det är svårt (om inte omöjligt) att flytta och ta med sig sitt läkarleg till USA efter svensk ST. Kanske skulle satsa på att dra till England eller något efter ST i Sverige - dock så har du ju dubbla lönen i USA garanterat. Men öppnar man en egen klinik spelar det kanske ingen roll. Vad tror du stray?

Kul att det finns ambitiösa svenskar där ute! Sådana behöver vi fler av i detta land!

Blev det jobb som läkare efter studierna, eller hur kom det att bli? Nu har det ju
gått fem år sedan ditt inlägg =)

Stray_dog, hur är det i övrigt med arbetstider osv? Känns som det mest är
pengarna som lockar, inte det övriga med USA eller?

Och sorry för mitt inlägg i andra tråden, där jag skojade till det lite Nu inser jag
att du verkligen är läkare i USA.