Citat:
Ursprungligen postat av cosmic_dancer
Håller inte med där. Dels finns väl inget som säger att hon har funderat på det i fem år, bara att tanken slagit henne. Klart även hon inser att vi dagligen möts av mord och förtryck etc och att det är som det är. Men för den sakens skull gör det inte henne till en idiot att fundera varför just blixten träfafde hennes man.
Min pappa druknade för fyra år sen (i arbetet). är jag en idiot som har under de här fyra åren bnågra gånger undrat "Varför just han skulle ut med båten och städa på den där ön. "Varför han valde att åka själv" etc. Tankarna snurrar där uppe men det gör mig inte oförmögen att inse att det inte fabnns något att göra och att det helt enkelt var hans tur att lämna oss. Det finns ju egentligen inga avrför och men i det hela, men tankarna har ju ändå funnits där. Är jag också en idiot?
Troligen inte, men kan du redogöra närmare för vad "att det helt enkelt var hans tur att lämna oss" innebär?
När vi här talar om idioter som får utrymme i kvällspressen, så är det ofta kvällspressen som hjälper till att skapa dåren. Ibland är det av ren illvilja - som med de som protesterar mot den döda älgen - för att skämma ut de som inte vet bättre, och ge oss andra ett gott skratt. Ibland är det av en form av sympati, där det är uppenbart att journalisten bejakar irrationella idéer och rent skrock. Ett exempel på detta är hur Fuglesangs stamning hånades när han avslöjade homeopaternas bluff. Ett annat exempel är det vi talar om nu, ofta återkommande, där irrationella och vidskepliga idéer bejakas och underhålls som 'extra mänskliga' i samband med olyckor och tragedier.
Så, vad innebär detta enligt dig, att det för olika personer är 'deras tur' att dö?