Om du har en hudsjukdom är verkligen grepplar kampsporter din grej då? Och om du inte kan hålla på med för fysiskt aktivitet är ju inte kampsport det du skall hålla på med.. kanske något kick&box pass på Friskis&svettis på sin höjd..
Det finns inga rovdjur som lagar mat, använder teknologi eller vapen heller för den delen heller. Det är därför just vi människor är det absolut farligaste "rovdjuret", ge mig en AK47 och du ska se att jag kan plocka minst 3-5 tigrar ensam. Förstå mig rätt, men ser du nu hur dumt ditt argument var?
Träning kommer definitivt göra dig mer "bekväm" i dessa situationer, speciellt om du tränar hårt och ofta. Bara av att träna boxning i några månader gör dig farligare än en stor majoritet av män, vetskapen av det är nyckeln till att vara bekväm i stormen.
Sedan finns det självklart män som är fysiskt och genetiskt undergivna, men generellt sätt så skulle dom flesta dra nytta från kampsport i en hotande situation. Är man däremot en genetiskt undergiven tandpetare, så kanske man bör springa eller bära vapen.
Dessutom, är du en person med bra instinkter och möter en annan person med bra instinkter som också har erfarenhet av kampsport. Så är du i en jobbig sits.
Mötte ett litet gäng. Men de var för små för att kunna utmana mig.
Nu har jag prövat judo på inrådan av folk tidigare i tråden (även prövat på KM, blev inte såld). Tankar och reflektioner:
Det jag fick se var inte alls dumt. Var dock inte nått utpräglat nybörjarpass och de verkar inte heller ha nån direkt introduktion, utan det var blandat folk som tränat i åratal, med nybörjare och i alla åldrar från 18+. Det pass jag gick på började med uppvärmning (springa runt lokalen, varianter av kullerbyttor osv, inget avancerat). Sen en teknisk övning där man skulle "stå-brottas" (fanns ett ord för det, men minns inte) och undvika att den andre fick omkull en, med olika benlås och fällningar. Vi ökade upp tempot och gjorde mer och mer motstånd tills det blev nästan mer eller mindre riktig sparring. Fick veta att de normalt sparras fritt på slutet, men det hanns inte med igår.
Jag gillade det! Överväger starkt att komma tillbaka. Har egentligen mest en betänklighet. Det är visst krav på dräkt (fick låna en alldeles för liten jacka igår), i mitt självförsvarssyfte (som jag skrivit om tidigare) känns det jäkligt dumt att hänga upp en massa tekniker på att motståndaren ska vara klädd på ett visst sätt. Men men, det vi gjorde igår var inte massa klädgrepp, hade egentligen inte behövt någon jacka, så helt klädberoende är det inte.
Nä, summan av kardemumman: Judo kändes äkta! Inte alls teoretiskt och verklighetsfrämmande som KM. Ska ev prova på BJJ på fredag, återkommer med recension då. Men som det ser ut nu är Judo det jag kommer återvända till.
Nu har jag prövat judo på inrådan av folk tidigare i tråden (även prövat på KM, blev inte såld). Tankar och reflektioner:
Det jag fick se var inte alls dumt. Var dock inte nått utpräglat nybörjarpass och de verkar inte heller ha nån direkt introduktion, utan det var blandat folk som tränat i åratal, med nybörjare och i alla åldrar från 18+. Det pass jag gick på började med uppvärmning (springa runt lokalen, varianter av kullerbyttor osv, inget avancerat). Sen en teknisk övning där man skulle "stå-brottas" (fanns ett ord för det, men minns inte) och undvika att den andre fick omkull en, med olika benlås och fällningar. Vi ökade upp tempot och gjorde mer och mer motstånd tills det blev nästan mer eller mindre riktig sparring. Fick veta att de normalt sparras fritt på slutet, men det hanns inte med igår.
Jag gillade det! Överväger starkt att komma tillbaka. Har egentligen mest en betänklighet. Det är visst krav på dräkt (fick låna en alldeles för liten jacka igår), i mitt självförsvarssyfte (som jag skrivit om tidigare) känns det jäkligt dumt att hänga upp en massa tekniker på att motståndaren ska vara klädd på ett visst sätt. Men men, det vi gjorde igår var inte massa klädgrepp, hade egentligen inte behövt någon jacka, så helt klädberoende är det inte.
Nä, summan av kardemumman: Judo kändes äkta! Inte alls teoretiskt och verklighetsfrämmande som KM. Ska ev prova på BJJ på fredag, återkommer med recension då. Men som det ser ut nu är Judo det jag kommer återvända till.
Kul att höra. 😀Judo är en grym sport. Personligen tycker jag egentligen att gi är mer realistiskt på våra breddgrader - folk går oftare klädda i jackor än spandex.
Men det skadar förstås inte att korsträna lite brottningsnedtagningar och no-gi-grappling. Prova BJJ också om du ändå går i de tankarna och se var du trivs bäst.
Kul att höra. 😀Judo är en grym sport. Personligen tycker jag egentligen att gi är mer realistiskt på våra breddgrader - folk går oftare klädda i jackor än spandex.
Men det skadar förstås inte att korsträna lite brottningsnedtagningar och no-gi-grappling. Prova BJJ också om du ändå går i de tankarna och se var du trivs bäst.
Jag fick en del tips i tråden och jag sa att jag skulle testa på judo eller BJJ. Det har inte riktigt hunnit bli av.
Har däremot gått ett provapå-pass krav maga, då jag såg en flyer på gymmet. Måste säga att det kändes rätt värdelöst och alldeles för hypotetiskt, jag kommer inte gå tillbaka. Passet var på drygt en timme, vi var 6 per, alla nya (två killar, resten tjejer/tanter). Det bestod av en serie övningar på temat att ta sig ut ur ett strypgrepp, främst varianter på att dra händerna genom "förövarens" tvåhandsgrepp och bända bort hans armar med armbågarna/underarmarna. Vi turades om att vara förövare, men vi tog inte några riktiga strypgrepp och förövaren förväntades inte göra något större motstånd. Manövrarna funkade i teorin, men jag kände som förövare att jag med lätthet hade kunnat hålla kvar greppet med lite kraft, eller leverera ett slag i solar plexus när motparten då hade sina händer över huvudet. Jag kände att det där aldrig hade funkat i ett krogslagsmål eller under ett rån.
KM har ju gott rykte så jag gissar att detta bara inte var den bästa instruktören. Är det brukligt med mer realistiska "sparringar" inom KM? Där man som förövare faktiskt sätter utövaren på prov. Kanske inte ska döma ut KM än.
Annars tror jag att jag kör jag nått sportinriktat där man får öva med full kraft mot en motståndare som inte håller tillbaka. Återkommer med mina tankar när jag provat nästa grej. Har läst på och är ganska inne på att judo är vettigt. Då kan man ju dessutom tävla i OS...
Citat:
Ursprungligen postat av killjoy
Nu har jag prövat judo på inrådan av folk tidigare i tråden (även prövat på KM, blev inte såld). Tankar och reflektioner:
Det jag fick se var inte alls dumt. Var dock inte nått utpräglat nybörjarpass och de verkar inte heller ha nån direkt introduktion, utan det var blandat folk som tränat i åratal, med nybörjare och i alla åldrar från 18+. Det pass jag gick på började med uppvärmning (springa runt lokalen, varianter av kullerbyttor osv, inget avancerat). Sen en teknisk övning där man skulle "stå-brottas" (fanns ett ord för det, men minns inte) och undvika att den andre fick omkull en, med olika benlås och fällningar. Vi ökade upp tempot och gjorde mer och mer motstånd tills det blev nästan mer eller mindre riktig sparring. Fick veta att de normalt sparras fritt på slutet, men det hanns inte med igår.
Jag gillade det! Överväger starkt att komma tillbaka. Har egentligen mest en betänklighet. Det är visst krav på dräkt (fick låna en alldeles för liten jacka igår), i mitt självförsvarssyfte (som jag skrivit om tidigare) känns det jäkligt dumt att hänga upp en massa tekniker på att motståndaren ska vara klädd på ett visst sätt. Men men, det vi gjorde igår var inte massa klädgrepp, hade egentligen inte behövt någon jacka, så helt klädberoende är det inte.
Nä, summan av kardemumman: Judo kändes äkta! Inte alls teoretiskt och verklighetsfrämmande som KM. Ska ev prova på BJJ på fredag, återkommer med recension då. Men som det ser ut nu är Judo det jag kommer återvända till.
Nya äventyr! Prövade BJJ igår. Hängde på en polare som tränat över ett år, men som fortfarande har vitt bälte. Vi var 10 st inkl 2 instruktörer som själva deltog i teknikövningarna och sparringen. Huvudregeln var att de körde i dräkt, men vissa pass (lyckligtvis detta) kördes i vanliga träningskläder. Såg därför inte övrigas bälten men var av uppfattningen att de flesta där tränat minst ett par år.
Teoridelen var precis som judo. Kvällens övning bestod i att en person skulle ligga i rygg med benen runt en knästående motståndarens höft, låsta på ryggen. Motståndaren skulle tvinga sig "förbi" ryggkillens ben tills han satt på ryggkillens mage ("mount"), och vi fick lära oss tre olika tekniker för det. Precis som i judon stegrades motståndet i övningarna från att man snällt följde med motståndaren och "lät" honom komma vidare i övningen, tills man nästan sparrades på riktigt. För mitt självförsvarssyfte har jag väldigt svårt att se att man skulle använda just detta i ett riktigt bråk.
MEN. Sen bestod halva passet (en av två timmar) med fri sparring! Typ 5 minuter med en partner, sen växla. Det var något av det svettigaste och jobbigaste jag gjort. Så sjöblöt och andfådd blir jag ALDRIG av vare sig gymträning eller löpning. Och sparringen bjöd på extremt hårt motstånd. Jag har blåmärken precis överallt. Jag blev kastad som en vante och hade inte en chans mot någon. Jag försökte kopiera de andras teknik, men det var omöjligt att ta sig förbi deras ben, såväl som att ta sig ur när de fick grepp om en. Även om jag hade fått använda mig av bett, punggrepp eller t.om. knivar hade det inte hjälpt, för jag var helt fastlåst nästa hela tiden. Blir jag så pass duktig som den sämste jag tränade med tror jag att jag skulle klara av så gott som alla farliga situationer mitt framtida jobb kan bjuda på.
Så. Jag står och väger mellan Judo och BJJ. Jag ska ge judon minst en chans till, det blev ju aldrig direkt någon sparring där, och det lär vara det enda sättet att se vad judo har att erbjuda - att sparras på riktigt.
Nya äventyr! Prövade BJJ igår. Hängde på en polare som tränat över ett år, men som fortfarande har vitt bälte. Vi var 10 st inkl 2 instruktörer som själva deltog i teknikövningarna och sparringen. Huvudregeln var att de körde i dräkt, men vissa pass (lyckligtvis detta) kördes i vanliga träningskläder. Såg därför inte övrigas bälten men var av uppfattningen att de flesta där tränat minst ett par år.
Teoridelen var precis som judo. Kvällens övning bestod i att en person skulle ligga i rygg med benen runt en knästående motståndarens höft, låsta på ryggen. Motståndaren skulle tvinga sig "förbi" ryggkillens ben tills han satt på ryggkillens mage ("mount"), och vi fick lära oss tre olika tekniker för det. Precis som i judon stegrades motståndet i övningarna från att man snällt följde med motståndaren och "lät" honom komma vidare i övningen, tills man nästan sparrades på riktigt. För mitt självförsvarssyfte har jag väldigt svårt att se att man skulle använda just detta i ett riktigt bråk.
MEN. Sen bestod halva passet (en av två timmar) med fri sparring! Typ 5 minuter med en partner, sen växla. Det var något av det svettigaste och jobbigaste jag gjort. Så sjöblöt och andfådd blir jag ALDRIG av vare sig gymträning eller löpning. Och sparringen bjöd på extremt hårt motstånd. Jag har blåmärken precis överallt. Jag blev kastad som en vante och hade inte en chans mot någon. Jag försökte kopiera de andras teknik, men det var omöjligt att ta sig förbi deras ben, såväl som att ta sig ur när de fick grepp om en. Även om jag hade fått använda mig av bett, punggrepp eller t.om. knivar hade det inte hjälpt, för jag var helt fastlåst nästa hela tiden. Blir jag så pass duktig som den sämste jag tränade med tror jag att jag skulle klara av så gott som alla farliga situationer mitt framtida jobb kan bjuda på.
Så. Jag står och väger mellan Judo och BJJ. Jag ska ge judon minst en chans till, det blev ju aldrig direkt någon sparring där, och det lär vara det enda sättet att se vad judo har att erbjuda - att sparras på riktigt.
Hehe nä, att passera guarden på någon från knästående är inte direkt topprioriterat för självförsvar. Men det är i alla fall en pusselbit i förståelsen för hur man kontrollerar/undviker att bli kontrollerad på marken.
Som du skriver känner sig de flesta fullständigt hjälplösa när de först börjar med BJJ och det är därför det är viktigt att kunna om inte annat i defensivt syfte för självförsvar. I princip alla är färdiga att kollapsa av utmattning de första sparringpassen, men det har mer att göra med hur dålig man är på att förvalta sin energi än att sparringen är hård.
Min erfarenhet är att många judoklubbar dröjer längre med sparringen för nybörjare som inte tränat fallteknik. Men åtminstone lite newaza (sparring på marken) brukar de erbjuda i något av de första passen. Ge det en chans och se om du känner dig lika hjälplös där - det är alltid ett gott tecken. För egen del tyckte jag dock att BJJ kändes mer givande för en vuxen nybörjare och att utvecklingskurvan var brantare (förutsatt att klubben lägger energi på den stående biten också).
Min erfarenhet är att GI är otroligt mer komplext, men ens styrkor i brottning lyser igenom trots detta. Så man är inte körd som brottare, men tänker man inte på vissa saker så hamnar man snabbt i ett låst läge. Brottning blev aldrig lika låst. I brottning hämtar man kraft sakta men säkert och trixar till något för att ta sig ur ur stalematen. I Gi-brottning tog det bara stopp om han fick komma för långt. Jag kunde låsa honom från att avancera, men jag kom själv ingenvart.
Min erfarenhet är att GI är otroligt mer komplext, men ens styrkor i brottning lyser igenom trots detta. Så man är inte körd som brottare, men tänker man inte på vissa saker så hamnar man snabbt i ett låst läge. Brottning blev aldrig lika låst. I brottning hämtar man kraft sakta men säkert och trixar till något för att ta sig ur ur stalematen. I Gi-brottning tog det bara stopp om han fick komma för långt. Jag kunde låsa honom från att avancera, men jag kom själv ingenvart.
Yep, brottning är alltid användbart och man är aldrig körd med det. Det är bra att uppleva grappling både med greppvänliga, sträva dräkter och hal no-gi. Det tidigare drar definitivt ner tempot. Finns fördelar med båda.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!