Livet på rättspsyk -den stora frågetråden

Eftersom rättspsyk är en sluten värld så kanske vi som har erfarenheter därifrån kan besvara folks frågor i den här tråden.

För att starta tråden så beskriver jag det dagliga livet för en patient på rättspsyk.
Dagen börjar med väckning 07.00, sedan är dags att ta sin morgonmedicin mellan 07.30 till 08.00 och frukost 07.30 till 08.15.
08.30 är det morgonsamling där man ska säga ifrån vilka aktivteter som man ska medverka i under dagen. Klockan 10.00 blir det förmiddagskaffe och en halvtimme senare är det en timmes promenad för de som anmält sig för promenad. Man går i grupp med två vårdare. Lunchen består av vanlig smaklös sjukhusmat som serveras 12.30. Två dagar i veckan är det arbetsterapi från klockan 13.00 till 15.30. På arbetsterapin kan man göra lite allt möjligt använda datorer(inte internet), spela datorspel, arbeta med läder, lera och trä eller annat allmänt pyssel. Eftermiddagskaffe serveras 14.00 och kvällsmat 17.30. Man får spela på den gemensamma Playstation2 som finns på avdelningen från 15.30-21.00. Annars fördriver man tiden med tv, musik, kort och brädspel samt att snacka skit med andra intagna och vårdare. Kvällskaffe är 19.00. Det släcks i korridorerna 22.00 och tv får man inte se på till längre än 24.00 då ska man helst gå och lägga sig. Men de flesta lägger sig efter nattmedicinen 22.00.
Har man extra aktivteter som kökstränning, psykologsamtal, kuratorsamtal eller annat läggs det in under dagen.
Helgerna är ännu tråkigare, man slipper väckning och morgonsamling men bara eftersom det inte finns något att göra med minimal persoal blir det inga promenader eller något annat. dock får man se på DVD på fredag, lördag och söndag kväll.
Inhandlingen av godis, hygienprodukter m.m sköts av en vårdare som tar upp beställningar och betalning efter morgonsamlingen två gänger i veckan.
På den slutna avdelningen finns en låsbar telefonautomat. På de öppna får man ha sin egen mobiltelefon. Rakhyvlarna, rakvatten, spraydeoderanter, m.m är inlåsta i små skåp med rumsnummret på i ett särskilt låst rum och lämnas ut vid behov på den slutna avdelningen.
Och man har möjlighet att träffa läkaren på ronden en gång i veckan om det inte är absolut akut.
Medicin serveras 8,12, 17,22 och behovsmedcin vid behov(främst biverkningsmedcin)


Antingen kan man sitta med vanlig LRV eller med LRV med SUP, SUP betyder Särskild Utskrivnings Prövning och innebär att det är länsrätten och inte läkaren som fattar beslut om permissioner och utskrivning. De flesta har idag SUP eftersom de använt våld eller dömts för olaga hot eller sexbrott. Dock kan länrätten beslutat att ge läkaren delegation vilket betyder att läkaren kan besluta om permissioner.


Har ni några frågor så ställ dem i den här tråden så ska jag svara efter bästa förmåga.

Vad menas med "morgonmedicin" ? är det så man blir lugn? eller varierar det mellan olika patienter?

Alla patienter har naturligtvis individuellt ordinerad medicin, dock så tar de som endast medcinerar vid ett tillfälle på dagen oftast sin medcin på morgon så nästan alla tar medcin på morgonen

Har du suttit där eller har du varit vårdare?

Får man spela eller se på våldsamma spel eller filmer?
Vad tror du är "roligast" (minst tråkigast) av att sitta i fängelse eller rättspsyk?
Får man ha sex eller masturbera?

Mina upplevelser utav slutenpsykiatrin tycks skilja sig markant utifrån trådskaparens upplevelser då jag varken uppfann det som någonting negativt och vi hade varken möjlighet till att spela tv-spel eller gå ut på promenader i grupp.

Jag var inne på slutenvården på Danderyds Sjukhus en vecka ungefär förra året i början av sommaren då jag hade hamnat i en akut psykos efter att inte ha tagit min medicin mot just dessa besvär. I skedet av psykosen fick jag en massa impulsiva tankar i skallen om att mörda folk och göra en del andra otäcka grejjer, varav jag under en session med psykiatern sa att jag skulle ta livet av mig, och sen bar det av till slutenvården.

Trots mina fördomar jag haft var det inte alls som jag trodde det skulle vara, personalen var väldigt angelägen om patienternas bästa och var trevliga såväl ambitiösa i sitt yrke. De intagna var inte heller speciella jämnfört med mig, vissa hade borderline och andra psykoser eller depressioner. Men jag hade trots allt lätt att umgås och ha trevligt med de andra.

Jag fördrev mest dagarna med att dricka kaffe, röka cigaretter, träffa vänner som kom på besök såväl att läsa en del böcker, annars gick jag ute i skogen för mig själv för att få lite friluftsliv. Vi hade som bekant inget tv-spel men man fick bedriva tiden med att umgås med varandra, läsa eller träffa vänner och familj. Nu i efterhand tycker jag ändå att tiden gick relativt fort och jag mår i dagsläget mycket bättre och har inga planer på att återvända.

Tror inte man får ha sexuellt omgänge med andra patienter eller dylikt, det fanns inte vad jag vet speciella rum för sexuellt omgänge som på fängelser. Och sex är väl det sista man tänker på där inne då man brukar ha låg libido av mediciner och depressioner, runka kan man göra på toaletten.

Varför fick du sådana tankar? Var det inte vanliga tvångstankar?

Jag var intagen.
Spel och filmer ska kontrolleras av vårdare, men det är det igen som orkar gör så det mesta går bra.
På rättspsyk slipper du arbeta och är dessutom sjukskriven så pengarna rullar in, å andra sidan har du ingen jävla aning om när du kommer ut.
Sex får man inte ha, om du mot förmodan får upp den så får du väl runka på toaletten. De flesta äter dock mediciner som påverkar både intresset och förmågan.

Är frågan riktad till mig?

vad gjorde du för att hamna där ?

Blev du någonsin felaktigt behandlad? Alltså, tog de hårda tag mot dig, jävlades de med dig, etc.

Låter faktiskt lite som ett vuxendagis det du beskriver...

Det som verkade vara vanligast på det ställe där jag satt, misshhandel och grovt olaga hot. Eller menar du kanske varför jag hamnade på rättspsyk istället för fängelse? Jag var så jävla dum att jag sa sanningen på RPU:n och fick diagnosen schizoaffektivt syndrom, en allvarlig psykis störning och därmed tidsobegränsat straff.