Vad anser Ni, matematiker, om matteundervisningen i Sverige?

Ja denna fragan bedes att inte flyttas till Inrikesforat eller dylikt da jag undrar främst folk med lite matematisk kunnskap och ambitioner (samt anlag för ämnet) vad de anser om var undervisning i Sverige.
Av erfarenhet har vet jag att i ett antal europeiska länder börjar man med nagot man gör i matte C, nämnligen derivata, redan i en alder som skulle motsvara 1an pa gymnasiet eller t.o.m. grundskolan. Man börjar räkna med vektorer och kroppars volym i koordinatsystem under gymnasiealder. Det är iaf vad jag har förstatt (gar inte pa ngt universitet eller dyl) gör man i Tek.Fys alternativt Matte utbildningarna pa svenska högskolor. S.a.s. är svensk matteundervisning "efter" i progressionsniva.
A andra sidan, maste jag ge beröm till den svenska matematiken (iaf den jag har hittils gjort, dvs tom kurs D) är i princip alltid praktiskt tillämpbar och man gör inga skumma teorier som aldrig skulle kunna användas i verkligheten.

Jag tycker att argument 2, dvs pratiskt använding, slar lite över överdrivet djup matematik. Men da maste jag ocksa tillägga att jag inte intresserar mig för matte ett dugg, fysik är nagot jag älskar . Problemet är att jag har alltid varit rätt hyfsad i matte och har liksom gjort det "för att" och man behöver ju matte för fysik . Men jag ser matte som ett verktyg och inte ett ändamal i sig.

Vad tycker ni, matematiker/fysiker, om matematikundervisningen i Sverige da?

Fan ta mig om en sadan trad redan finns.

TIMMS undersöker trender i matematikkunskaper över tiden i olika länder. Här ser du rankingen för elever i fjärde och åttonde årskursen för 2007.

http://nces.ed.gov/timss/table07_1.asp

Sverige är medelmåttiga men mer oroande är kanske att Sverige är ett av de länder som försämrats mest sedan motsvarande studie 1995. Endast Bulgarien har haft en sämre utveckling.

http://nces.ed.gov/timss/table07_2.asp

Tyvärr går trenden att se även i naturvetenskap där vi försämrats mest av alla länder i studien sedan 1995.

http://nces.ed.gov/timss/table07_4.asp

Det skulle vara intressant att se en eventuell korrelation med invandring eftersom en stor andel nyanlända invandrare troligtvis sänker resultaten. I allmänhet måste det ske någon återgång till undervisning med större krav på både kunskap och disciplin. Konstigt nog är det så mycket tal om betygshetsen, men det verkar alltså inte avspeglas i elevernas faktiska kunskaper.

Vi behöver nog inte i första hand accelerera undervisningen utan se till att de faktiskt lär sig det som ingår i kurserna. Accelererade studieprogram inom ramen för den vanliga undervisningen bör givetvis finnas. Existerar fortfarande "särskild" och "allmän" matematik på högstadiet? Det var ett extremt enkelt sätt att bedriva undervisning med lite olika hastighet samtidigt.

Synd att man aldrig fick reda resultaten från dessa test var med i TIMSS 03.

Här är resultaten för 2003.

http://nces.ed.gov/timss/results03.asp

Existerar absolut inte, otroligt tråkigt tycker jag som är intresserad av matematik på riktigt. Räknade nog högst 5% av tiden på lektionen och pratade bort resten och störde andra då det det bara var saker jag redan kunde.

Tacka vet jag universitetet och till viss del gymnasiet.

Jo såg det. Kanske uttryckte mig lite fel. Menade mina personliga resultat skulle ha varit kul att se vart jag själv stod jämfört med genomsnittet i de andra länderna.

Det är skandal att den matematik som behövs för de mest prestigefyllda universiteten Inte Ens Finns Att Tillgå inom de svenska gymnasieprogrammen. Idiotiskt. Det behövs ett riktigt matte F.

Kan sägas att de länder jag har att jämföra med är Ukraina (säg Ryssland, da de har samma skolsystem) och Tyskland. Av vad jag kan avläsa har Ryssland högre i bade 8an och 4an medans jag inte kan hitta Tyskland i 8an.

Ang nivaanpassad matte..
Vad jag kan säga sa fanns det inte att tillga pa min grundskola (ca 3-4 ar seadn nu). Inte ens när jag bad om att fa plugga vidare med matte A i grundskolan fick jag det. Jag fick ett höjt ögonbryn och "vad ska du med det till?" som svar, tragiskt men sant (hon var även min matematik och "naturvetenskaps" -lärare).
Vad jag vet om invandrare sa sag jag faktiskt statistik för nagot ar sedan nagonstans (iaf en rätt officiell källa typ skolverket eller liknande), da hade faktiskt invandrarna, eller som det stod - elever med invandrarbakgrund, ett bättre genomsnitt pa de nationella proven i matematik, iaf i 9an.

Jag maste säga att jag anser läget rätt tragiskt om man är matematikintresserad i Sverige. Man blir illa bemött och far nagon sorts "pluggisstämpel" även av lärarna. Ska inte lärare egentligen uppmuntra pluggistrenderna, egentligen?

Största problemet är väl snarare att dagens ungar inte vill lära sig.

Det där första tror jag inte ett dugg på förens du plockar fram en ordentlig källa. Och det andra är ju bara ett gymnasieproblem. Jag har inte sett några sådana tendenser alls på högskolan, här är det verkligen tvärt om (äntligen).

Hittade nyss den här artikeln:
http://www.maa.org/devlin/LockhartsLament.pdf
Den handlar om matematikundervisningen i allmänhet. Väldigt läsvärd!

Undersökningen från skolverket visade att elever med svensk bakgrund presterade betydligt bättre på nationella provet i matematik i årskurs 9 hur man än mäter. Könskillnaderna var inte så stora. Däremot visade undersökningen att flickor med utländsk bakgrund persterade något bättre på nationella provet i svenska än pojkar med svensk bakgrund. Som grupp var svenskarna bättre men könsskillnaderna är väldigt stora i svenska.

http://www.skolverket.se/sb/d/205/a/...E3E8937327A6D1

Här är ett intressant citat från en annan undersökning.

Sverige har, tillsammans med Belgien, de största skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda elever när det gäller 15-åringars matematikkunskaper. I Sverige skiljer det hela 92 poäng till utrikes föddas nackdel, vilket motsvarar mer än två årskurser sämre matematikkunskaper i genomsnitt. Den genomsnittliga skillnaden i OECD är 48 poäng och det motsvarar mer än en hel årskurs. Bara 3,3 procent av invandrareleverna i Sverige klarar sig bra i matematik (OECD-snitt 17,2 procent) och 8,4 procent (21,1 procent) rätt bra. Det är sämst av alla OECD-länder. OECD noterar att motivationen bland utrikes födda elever i Sverige är hög men att det inte leder till resultat. Anledningen till svaga resultat i Sverige kan enligt OECD vara invandringens sammansättning och språkbarriärer.

http://www.temaasyl.se/Templates/Page.aspx?id=2044


Kort sagt: jo.