Den enorma Whiskytråden

Sådär, efter noggranna avväganden utifrån era rekommendationer har jag gjort mitt val ...

Valet kom snabbt att stå mellan GlenDronach och Glenmorangie. Jag läste en del recensioner om dem båda och GlenDronach fick överlag lite bättre betyg. Dessutom ska GlenDronach ha tydligare karaktär av sherryfaten, eftersom den har lagrats hela femton år på sherryfat medan Glenmorangie bara är slutlagrad under två år på sherryfat (de första tio åren spenderar den i bourbonfat). Därför blev det en flaska GlenDronach 15yo Revival den här gången.

Glenfarclas är en annan sherrybomb som jag tycker om. Kanske kan vara något en annan gång om sherrysmak uppskattas.
Hur mycket smak som faten ger beror inte enbart på tiden som drycken har lagrats där. Det beror även på hur många gånger som faten är använda tidigare, vad som har lagrats där förut, om och hur de är (om)brända, i vilken temperatur och fuktighet som faten lagras och mycket mer. Tre års lagring kan ge mer smak än tio beroende på dessa faktorer.
En trend i whiskyvärlden är kortare lagringstider. Destillerierna tjänar givetvis mer då. Med rätt behandling, rätt fat o.s.v. så kan man ändå få ut mycket smak. Vet inte om denna trend kan sägas vara bra dock.

Om sherrylagrad whisky alls är något för dig så vågar jag lova att du inte kommer bli det minsta missnöjd. Mycket bra val!

Ja, jag funderade faktiskt lite på Glenfarclas själv, men när den inte kom på tal här glömde jag liksom bort den. Vilken Glenfarclas ska man satsa på då tycker du? Duger 12-åringen?

Det du påtalar apropå faten och lagringen tänkte jag inte på.

Jo, jag har ju smakat det ett par gånger tidigare så den här kommer nog att låta sig väl smaka. Men om jag mot förmodan inte skulle uppskatta den, vet jag vem jag ska spamma med arga pm!

Det ganglere skriver är naturligtvis sant. I tillägg så finns det många olika typer av sherryfat. Oloroso är det vanligaste för whiskylagring, men det finns många andra. Fino ger typiskt sett en väldigt tam sherrykaraktär, PX å andra sidan ger en otroligt kraftig sådan, så pass att dessa fat väldigt sällan används till mer än nått års slutlagring. Glendronach 15 är dock en perfekt balanserad sherrybomb i mitt tycke. Omisskännlig sherrykaraktär, men inte så att man får några bittra tanniner vilket ofta händer med överekad sherrylagrad whisky som fått ligga för länge på för aktiva fat.


Absolut Jag går i god för den.

Jag vill lära mig att dricka whisky, men anser för tillfället att det är förbannat äckligt. Tips mottages gärna!

Dagstripp till Tyskland igår, blev 1 flaska Nikka all malt, 1 Jack Daniels Single barrel, 1 Gentleman Jack och 1 Laphroaig quarter cask.

Lätt irländsk whisky, Tullamore Dew t.ex.
Går utmärkt ihop med ginger ale som en long drink. med det menar jag att man genom ginger alen, s.a.s. inblandat i den smaken, kan känna en hel del whiskysmak och på det sättet vänja sig - sen blir man mer nyfiken och smuttar litet på whiskyn innan man tillför limonaden... Så småningom vill man kanske bara ha litet vatten i.

Den andra varianten är att pröva sig fram med små små smakprov av t.ex. Laproaigh - rejält rökigt, eller annan mer komplex single malt.

Jag tyckte också länge att whisky var äckligt, rent ut odrickbart. Har inte blivit någon enorm fantast, men tycker det är gott ibland nuförtiden. För mig var det kombinationen av lätt irländsk och komplex single malt som fick mig att upptäcka att whisky kan vara något helt annat än äcklig standard blended.

Tack för tipset. Med Tullamore Dew menar du förmodligen denna: http://www.systembolaget.se/Sok-dryck/Dryck/?searchquery=Tullamore+Dew&sortfield=Default&sortd irection=Ascending&hitsoffset=0&page=1&searchview= All&groupfiltersheader=Default&artikelId=483&varuN r=524&filters=searchquery%2c

Hur ligger det till med Jack daniel's då? Är det mest ett kulturellt luftslott eller går den att dricka?

Jack Daniels är i princip en Bourbon med allt vad det innebär plus att den är kolfiltrerad och därför inte får kallas bourbon... men smaken är inte långt ifrån, lite mildare kanske.
Personligen tycker jag inte att det är något större fel på den då jag gillar bourbon. Möjligtvis kan den vara lite slätstruken och enformig men passar alldeles utmärkt till drinkar.

Tullamore är en väldigt mild whisky. Nästan spritig om man är ovan. Jag skulle rekommendera något mer smakrikt om man vill lära sig uppskatta whisky. Halvdana blends smakar mest sprit annars. Tullamore 12 år har dock lite mer karaktär. Den påminner nästan om en skotsk maltwhisky.

Ta en sväng till närmsta pub och köp två cl av varje och jämför innan du springer ut och köper en hel flaska är mitt bästa tips.

Provade för övrigt Van Winkle Rye 13 år idag. Den var kanon! Nu är bara frågan hur tusan man får tag i en flaska av den. :/

För mig var det 20årig rökig whisky som "låste upp" smaklökarna, när neuronerna låg rätt kunde jag även uppskatta yngre mer prisvänligt whisky.
Jag rekommenderar något tokrökigt som tål att vattnas ned till ca 25% så att spritigheten inte förstör upplevelsen.