Solipsism - allt är en illusion - samlingstråd

Ja, ur den psykotiska personens perspektiv?

Är verklighet något annat än vad sinnena uppfattar? Är verklighet vad majoriteten uppfattar? Vad är verklighet för djur med välutvecklat luktsinne (hund), djur med elektriskt sinne (haj), djur med värmereceptorer (orm), djur med som använder sig utav ekolod (fladdermöss)? Vad är egentligen verklighet, om inte vad sinnena uppfattar?

Om det nu finns en sann verklighet, vilka uppfattar den mest korrekt? Ormen, den psykotiska människan, den friska mänskan, fladdermusen, eller hunden?

I sin absoluta helhet är det ett utopi. Men vad om samhället hade sin grund i människans natur - verkligheten, snarare än människans förhoppning/fantasi. Samhället är en illusion.

Sann verklighet existerar. Om jag säger ordet träd, då kommer vi att peka på samma objekt. Säger jag ordet jeans kommer vi båda att tänka på byxor. Detta är verklighet som också kan tillmätas i samhället.


Anledningen till att jag använde mig av just detta begrepp är för att psykoser är botliga, och personen ifråga kan komma tillbaka till verkligheten - således är hans psykiska sjukdom icke verklighet. Då är din invändning att världsbilden är verklig för honom, eftersom det bara finns en verklighet för dig - den subjektiva. Således hävdar du att vederbörande går från en illusion (psykosen) till en annan illusion (verkligheten), och sjukdomen måste då betraktas som obotlig, eftersom allt är verklighet - enligt dig. Vad är då en psykos, kundvagnen?

Min utgångspunkt är att det finns en objektiv verklighet som grundar sig i naturen, och som måste tillmätas i samhället!

En person som befinner sig i en psykos uppfattar verkligheten annorlunda jämfört med en frisk människa, eller varför inte jämfört med en hund där både den psykotiska människan och den friska människan uppfattar verkligheten annorlunda jämfört mot hunden?

Enligt mig så finns egentligen inte illusioner.

Om illusioner finns, borde då inte vissa andra djurs sinnen som vi människor inte har vara illusioner? Deras verklighet är ju inte likadan som våran menar jag, eftersom dom har andra sinnen som uppfattar verkligheten annorlunda.

Det finns alltså ingen sann, objektiv verklighet? Då existerar ju varken fantasi eller illusion. Min utgångspunkt är, som nämnt tidigare, att materia och naturen är verklig, och även människan besitter en natur och verklighet som måste tillskrivas samhället.

Vi uppfattar verkligheten olika beroende på hur sinnena, oavsett djur, oavsett vilka sinnen, uppfattar verkligheten.

Återigen, vad är det som säger att vi friska människor uppfattar den "korrekta" verkligheten? Kan det inte likaväl vara hunden, eller ormen, eller varför inte den psykotiska människan? Det är därför svårt att tolka vad som egentligen är verklighet eller inte.

Antingen så är verkligheten vad sinnerna uppfattar, eller så är allt illusioner från en korrekt verklighet som ingen uppfattar korrekt.

Den frågan är ju besvarad i min beskrivning av att se på den objektiva verkligheten. Naturen är verkligheten, som ju också är min utgångspunkt i hur samhället bör utformas.

Jag vill dock påpeka att jag förstår hur du tänker och jag är tacksam för dina adderingar till tråden. Nu ska jag sova!

Jag håller med dig också, att det bara finns en sann verklighet, men jag vill poängtera (som du säger att du förstår) att verkligheten förmodligen inte tolkas som den korrekta verkligheten oavsett livsform eller om du är frisk eller ej. Därför borde verkligheten för alla organismer vara den som sinnena visar dom, eller så är allt illusioner på den korrekta verkligheten. Jag tycker dock att det mina sinnen visar mig är min verklighet. Om sen mina sinnen inte visar mig den korrekta verkligheten så får vi anta att jag lever i en illusion parallellt med den korrekta verkligheten, men det känns dock inte så. Jag tror även hundens sinnen visar hundens verklighet, framförallt dess luktsinne. Eller så lever även hunden i en illusion parallellt med verkligheten.

Ursäkta för mina edits, ibland vill man ändra och ha sig.

Du förstår dock mitt tankesätt, vad jag nu än ändrade i mina inlägg, och jag ditt. Intressant ämne tycker jag.

Jag är dock osäker på vad du ville diskutera egentligen, nu när jag läste topic igen. Ber om ursäkt om det var en annan diskussion du var ute efter!

Godnatt!

Materiella ting som människor har skapat eller snarare omformaterat är ett bevis på att illusion har en förankring i verkligheten. Men ja, samtidigt så kan man inte veta hur varje individ uppfattar sina sinnen och således har alla en egen version av världen och deras såklart deras egna "illusion". Vi formas från miljoner med små sammanhang och förändras varje dag.

Beroende på vilken sorts illusioner du menar. Handlar det om vanliga undanflykter, personliga uppfattningar/åsikter eller om en gemensam världsuppfattning?

din fråga har två helt olika svarsmodeller beroende på vilken abstraktionsnivå du avser:

1. enligt vissa så som Platon, Kant etc lever vi i vår sinnerliga värld och kan således inte komma i kontakt med världen så som den är egentligen. Platon = Idévärlden, Kant = Tingen i sig. Jämför filmen Matrix så förstår du vad jag menar.

2. vi lever kanske i en förljugen värld vad avser kommersialism, indoktrinering, religion, propaganda, marknadsföring, mode etc: http://youtu.be/6NMr2VrhmFI

så jo vars, nog är din tes inte helt ute och cyklar, oavset vilken abstraktionsnivå du avser.

Jag försökte mig nog på ett helhetsbegrepp.


Jag vet inte vad du avser med abstraktionsnivå, men det är din sistnämnda tes (alt. 2) jag syftade på. Hur blir man frånkommen dessa inbyggda illusioner i illusionen samhället? Krävs Nietzches övermänniska?

1:an är metafysik, 2:an psykologi.

man kan nog inte komma ifrån den helt, men dock vara mer eller mindre medveten om den och leva därefter.

Definera illusion och psykos, skillnaderna på dessa, hur vi skiljer oss från våran egentliga natur rent mentalt/fysiskt/andligt. Det är precus vad våran natur är, att utvecklas, bli bättre och det ger oss mindre tid för sådana diskussioner som förför den goda utvecklingsmodellen och lämnar "illusionen" som innebär utveckling istället för motsatsen.

Har vi sålt oss själva för illusionen som är egentligen handlingar och utveckling. Att diskutera motbevisade ämnen med difusa begrepp som det citerade gör bara saken värre förej.

EDIT: Samhället är en fungerande apparat som styrs av folkvalda representanter vilket innebär att vissa har ändå lyckats få direkt kontakt med verkligheten och lyckats styra verkligheten. Och dessutom hunnit på den andliga fronten istället för skapa en egen illusion av andras illusioner som i sin tur skapar en felaktig, ologiskt världsuppfattning som skapar en onödig debatt som ärligt talat, har ingen koncept eller utvecklingsmöjligheter.