Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2020-03-20, 06:51
  #1321
Medlem
wwrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hugo.Drax
Den hr omgngen tillsammans med tidigare omgngar av Starlink skts upp i nordstlig riktning. Beroende p i vilken del av omloppsbanan satelliterna befinner sig s kan det skenbart se ut som att dom skts upp i sydlig riktning.



Nu blandar du nog ihop den kommande uppskjutningen av SAOCOM 1B (30 Mars) med tidigare uppskjutningar av Starlink. SAOCOM r planerad att skjutas upp i en polr omloppsbana i sydlig riktning. Det r frsta gngen sedan 1969 som en satellit skjuts upp frn Cape Canaveral i den riktningen och frvisso finns det en liten risk att Kubanska kor ligger i farozonen ven denna gng, men Falcon 9 har inbyggda sprrar frn att flyga allt fr lngt ur kurs s jag tror dom gr skra.

Lite bilder frn koincidenten fr 51 r sedan. (Kubaner protesterar utanfr USA's ambassad)
https://imgur.com/a/JWOTjxv
https://imgur.com/NLRALYl



Dels har du en period direkt efter uppskjutning dr solpanelen flls ut och SpaceX kontrollerar att satelliten fungerar som det r tnkt. Men dels har du Nodal Precession. S om det ser ut som att 40 stycken satelliter ligger stilla och inte gr ngonting s tnk p att du har 20 till frn samma uppskjutning som rr p sig bort frn dom andra 40.

Exempel frn Starlink 1 dr frst ett tjugotal, sedan ett tjugotal till och slutligen de sista satelliterna hjer omloppsbanan.
https://imgur.com/a/XyyVaNR

Strax innan det andra raketsteget slpper av satelliterna s brjar raketsteget snurra kring sin egen axel. Det ger en initial frsta spridning av satelliterna. I bilderna du lnkar till s ligger dom s pass prydligt och s lngt frn varndra s jag tror det mer handlar om aktiv styrning, s dr mste motorerna ha anvnts.
Jag skall lsa hela ditt intressanta inlgg i detalj efter hand. Men orsaken till de tidigare slppen av satelliter i elliptisk bana r allts tills vidare oknt? (Att f boostern att falla mer rakt ned r vl en osker spekulation.)

Likas r det oknt varfr man flyger en grupp satelliter i rad efter varandra?
__________________
Senast redigerad av wwr 2020-03-20 kl. 06:55.
Citera
2020-03-20, 07:04
  #1322
Medlem
Hugo.Draxs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av wwr
Men orsaken till de tidigare slppen av satelliter i elliptisk bana r allts tills vidare oknt? (Att f boostern att falla mer rakt ned r vl en osker spekulation.)

Vet ej, det ska dock inte hindra mig frn att spekulera lite. Om SpaceX vill vara snllare mot boostern s mste andrasteget arbeta mer. Det r inte omjligt att dom utnyttjar andrasteget maximalt med det och det finns inget utrymme kvar fr en cirkulr omloppsbana.
Citera
2020-03-20, 07:12
  #1323
Medlem
wwrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hugo.Drax
Vet ej, det ska dock inte hindra mig frn att spekulera lite. Om SpaceX vill vara snllare mot boostern s mste andrasteget arbeta mer. Det r inte omjligt att dom utnyttjar andrasteget maximalt med det och det finns inget utrymme kvar fr en cirkulr omloppsbana.
Tack fr svaret.

Jag gjorde en edit som inte hann komma med:

r det inte konstigt att SpaceX flyger vissa tidigare satelliter p rad efter varandra? Det kan inte vara slutmlet fr de satelliterna?
Citera
2020-03-20, 07:29
  #1324
Medlem
Hugo.Draxs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av wwr
Likas r det oknt varfr man flyger en grupp satelliter i rad efter varandra?

Fast det r mestadels en fysisk effekt av uppskjutningen. Falcon 9 ger satelliterna en riktning och i det hr fallet en hastighet av 7543 Meter per sekund nr dom slpps. ver tid s kan den lilla jonmotorn p satelliten hja och snka omloppsbanan men den kan inte r p den ursprungliga farten som Falcon 9 gav gruppen av satelliter. Effekten av det r att man fr en grupp av satelliter efter varandra. (Ngonting som ocks r nskvrt d det ger tckning ver en strre del av jordytan)

Citat:
Ursprungligen postat av wwr
Jag gjorde en edit som inte hann komma med:

r det inte konstigt att SpaceX flyger vissa tidigare satelliter p rad efter varandra? Det kan inte vara slutmlet fr de satelliterna?

Nja, jag ser ingenting konstig hr. Det r samma med Oneweb, Iridium och alla andra uppskjutningar fre dom nr en raket slpper av en grupp med satelliter. Dom fr en riktning och en hastighet som till stor del blir bestmd frn marken. Vad man kan gra r att sprida ut dom under tid, men ven ver yta med hjlp av orbital precession.

Just nu ligger vissa Starlinksatelliter p en prydlig och ganska tt rad efter varandra men om tv mnader s r dom utspridda och redo att brja arbeta. Jag ska klura lita p hur man fr Celestrak att visa satelliter frn en viss uppskjutning, d borde man kunna se hur satteliterna frn den frsta eller dom frsta uppskjutningarna nu har funnit sin arbetsposition. (Och inte ligger i ett prlband efter varandra)

Det blir dock helgens groml, nu ska jag dricka morgonkaffe och lsa p om nattens nyhetshndelser.
Citera
2020-03-20, 10:13
  #1325
Medlem
wwrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hugo.Drax
Fast det r mestadels en fysisk effekt av uppskjutningen. Falcon 9 ger satelliterna en riktning och i det hr fallet en hastighet av 7543 Meter per sekund nr dom slpps. ver tid s kan den lilla jonmotorn p satelliten hja och snka omloppsbanan men den kan inte r p den ursprungliga farten som Falcon 9 gav gruppen av satelliter. Effekten av det r att man fr en grupp av satelliter efter varandra. (Ngonting som ocks r nskvrt d det ger tckning ver en strre del av jordytan)



Nja, jag ser ingenting konstig hr. Det r samma med Oneweb, Iridium och alla andra uppskjutningar fre dom nr en raket slpper av en grupp med satelliter. Dom fr en riktning och en hastighet som till stor del blir bestmd frn marken. Vad man kan gra r att sprida ut dom under tid, men ven ver yta med hjlp av orbital precession.

Just nu ligger vissa Starlinksatelliter p en prydlig och ganska tt rad efter varandra men om tv mnader s r dom utspridda och redo att brja arbeta. Jag ska klura lita p hur man fr Celestrak att visa satelliter frn en viss uppskjutning, d borde man kunna se hur satteliterna frn den frsta eller dom frsta uppskjutningarna nu har funnit sin arbetsposition. (Och inte ligger i ett prlband efter varandra)

Det blir dock helgens groml, nu ska jag dricka morgonkaffe och lsa p om nattens nyhetshndelser.
Man kan sl in varje uppskjutnings "kod" i samma ruta.
Maj 2019 blir 029, Nov 2019 blir 074 etc
Det blir lite kul mnster, sorterat efter uppskjutning
Januariuppskjutningen gr tv och tv (har det att gra med hur satelliterna ligger packade? https://i.imgur.com/BeazUSz.jpg
Av de som skts upp i februari, har en och annan avvikit ur ledet.
Alla 5 uppskjutningarna:
https://i.imgur.com/G7fhJP1.jpg (sorterat efter uppskjutningsdatum)
(de frn i frrgr ligger mycket ttt)
__________________
Senast redigerad av wwr 2020-03-20 kl. 10:17.
Citera
2020-03-23, 13:44
  #1326
Medlem
wwrs avatar
Efter bara 5 dagar har man redan kunnat sprida ut satelliterna ver en stor del av sin omloppsbana.
https://i.imgur.com/QBAC5hn.jpg
Det verkar som om kryptonmotorerna r ganska kraftfulla. Man frgar sig varfr de anvnder precession fr att sprida satelliterna i sidled och inte gr snabbare fram med motorerna?
Citera
2020-03-23, 14:55
  #1327
Medlem
Hugo.Draxs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av wwr
Det verkar som om kryptonmotorerna r ganska kraftfulla. Man frgar sig varfr de anvnder precession fr att sprida satelliterna i sidled och inte gr snabbare fram med motorerna?

Begrnsad mngd brnsle ombord tror jag r den strsta anledningen. Det dom har ombord ska rcka till att hja satelliten, hlla den hjden under ngra r men ven snka satelliten nr det r dags fr pension. Du har ven gyron som hjlper till att f satelliten att peka nert och solcellerna rtt vinklade, jag vet inte exakt varfr men fr att dom ska fungera som det r tnkt s mste dom saktas ned med jmna mellanrum. Nr det sker s behver jonmotornerna g fr att erbjuda motstnd, det eller s tappar satelliten sin riktning. (Jag skulle behva dubbelkolla det sistnmnda om gyron s jag inte lurar ngon)
Citera
2020-03-23, 15:11
  #1328
Medlem
wwrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hugo.Drax
Begrnsad mngd brnsle ombord tror jag r den strsta anledningen. Det dom har ombord ska rcka till att hja satelliten, hlla den hjden under ngra r men ven snka satelliten nr det r dags fr pension. Du har ven gyron som hjlper till att f satelliten att peka nert och solcellerna rtt vinklade, jag vet inte exakt varfr men fr att dom ska fungera som det r tnkt s mste dom saktas ned med jmna mellanrum. Nr det sker s behver jonmotornerna g fr att erbjuda motstnd, det eller s tappar satelliten sin riktning. (Jag skulle behva dubbelkolla det sistnmnda om gyron s jag inte lurar ngon)
Men de skulle inte behva hja satelliten alls om de bara flyttade den de 20/40 grader som det nu tar 4 mnader att stadkomma med precession. Nu verkar de p bara ngra dagar ha flyttat satelliterna, inom sin bana, ver nstan 1/4 av jordklotet. Det torde dra brnsle. Det jag lst om dragkraft p 20 gram i jonmotorer r nog en grav underskattning.

Enda orsaken att man hjer satelliterna i etapper r att precessionen skall verka olika p de olika grupperna, vad jag kan frst.
__________________
Senast redigerad av wwr 2020-03-23 kl. 15:24.
Citera
2020-03-23, 18:11
  #1329
Medlem
Hugo.Draxs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av wwr
Men de skulle inte behva hja satelliten alls om de bara flyttade den de 20/40 grader som det nu tar 4 mnader att stadkomma med precession. Nu verkar de p bara ngra dagar ha flyttat satelliterna, inom sin bana, ver nstan 1/4 av jordklotet. Det torde dra brnsle. Det jag lst om dragkraft p 20 gram i jonmotorer r nog en grav underskattning.

Jag ska se om jag kan hitta ngra rkneexempel men intuitivt s tror jag det kostar mycket mindre i brnsle att rra sig i frdriktningen som satelliterna nu har gjort nr dom spridit ut sig sedan uppskjutningen n att dom skulle anvnda motorn fr att rra sig i sidled fr att snabbare komma till sina tilltnkta banplan.

Citat:
Ursprungligen postat av wwr
Enda orsaken att man hjer satelliterna i etapper r att precessionen skall verka olika p de olika grupperna, vad jag kan frst.

Jag ser mer orbital precession som en fin gratissak man fr genom att lta satelliterna ligga p olika hjder. Men saken r den att den niv dom slpps av p r p tok fr lg fr att man ska kunna bygga upp hela ntverket dr. Rent tekniskt r det i rymden men det finns fortfarande kvar en ytterst tunn atmosfr som slr i satelliterna och fr dom att tappa i hjd. Med det mste man konstant kra jonmotorn s att dom inte hamnar fr lgt och brjar brinna upp.

Samma sak gller nsta trappsteg, vilohjden dom stannar till p medans dom driver till rtt banplan. ven driftshjden r i lgsta taget. 500 km kan lta mycket men om satelliten dr p den nivn s tar det bara ngra r fr den att tappa hjd tills den slutligen slr i tjocka delen av atmosfren och brinner upp.
Citera
2020-03-23, 18:19
  #1330
Medlem
Hugo.Draxs avatar
I afton instllt. (1)

https://twitter.com/nextspaceflight/...26739800649728
Citat:
Hearing that the SAOCOM 1B launch which was to be SpaceX's next mission has been postponed indefinitely. The payload's customer (CONAE) and its international partners are affected by #COVID19 travel restrictions.

https://twitter.com/nextspaceflight/...27088615710721
Citat:
Other SpaceX launches are still proceeding as planned, but plans could change at anytime. The next launch will now likely be another Starlink mission.

(1) Lnk till Galenskaparnas sketch https://www.youtube.com/watch?v=F9KhCkW9kdg
Citera
2020-03-24, 02:23
  #1331
Medlem
wwrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hugo.Drax
Jag ska se om jag kan hitta ngra rkneexempel men intuitivt s tror jag det kostar mycket mindre i brnsle att rra sig i frdriktningen som satelliterna nu har gjort nr dom spridit ut sig sedan uppskjutningen n att dom skulle anvnda motorn fr att rra sig i sidled fr att snabbare komma till sina tilltnkta banplan.
Det verkar stmma. Ngon skrev att det gr t 18 gnger mer krypton att flytta satelliten i sidled n att flytta upp den. Det verkar vara detta man optimerar p bekostnad av tiden det tar. Det har tagit ungefr 4 mnader att f satelliterna som skts upp i november, att hamna rtt:
https://i.imgur.com/LWwr4gh.jpg
S den sista uppskjutningen i denna frsta serie kommer snart att ske. Drefter kanske man fr vnta i 4 mnader. Men d skall alla satelliter vara p plats och systemet vara frdigt att tas i bruk.
Citera
2020-03-24, 21:53
  #1332
Medlem
wwrs avatar
Fallskrmar testas fortfarande infr bemannad frd. Man kvaddade just en testkapsel. Det sgs bero p problem med helikoptern och lyftanordningen, inte rymdfarkosten eller fallskrmarna.
https://twitter.com/spacecom/status/...174773248?s=20

NASA gr in i utredningen av motorfelet. Huruvida den kvaddade testkapseln blir utredd av NASA terstr att se.
https://spacenews.com/nasa-to-partic...investigation/
__________________
Senast redigerad av wwr 2020-03-24 kl. 22:23.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in