Citat:
Ursprungligen postat av
H24
Kvartetten Christer Pettersson, Stig Engström, PO Wester och Mårtens fantombild täcker väl i princip in alla sätt en ljushyad man kan se ut på...
Ha ha, du har rätt. Ibland famlar man i sin iver efter halmstrån som troligen inte finns. MP tyckte ju att ytterligare ett antal män som polisen släpade fram liknade Grandmannen.
MP såg mannen endast från sidan i några få sekunder utan att i observationsögonblicket ha minsta anledning att studera honom närmare.
Det är väl det man motvilligt får acceptera.
Eftersom andra vittnen såg Grandmannen återstår frågan vem han var och varför han stod där. För mig är hans beteende sådant att jag inte tror att han stod där endast för att glo på en känd person.
Margareta S beskriver hans beteende på ett helt annat sätt. Att han inte hörde av sig trots polisens efterlysningar tyder också på att han hade andra avsikter än att betrakta statsministern eller någon annan person vid Grand.
Visst kan han ha tyckt det var lite pinsamt att han stått där och spionerat på frugan eller nåt, men medietrycket i samband med Palmemordet borde i så fall ha fått honom att åtminstone anonymt höra av sig till polisen. Vilket tydligen inte skedde.
Vittnet Stark ser honom ca 20.55 och Margareta S/Anneli K, Max D och Lars K ser honom ca 23.07-23.12. Och Mårten några minuter senare. (20.45-21.05 befinner sig dessutom Tunnelbanemannen på samma plats).
Vittnet Stark
Mannens signalement:
180 cm
Kraftig
Mellanblå jacka, material liknande bävernylon (okänd längd)
Ljust ansikte
Markerat hakparti
På huvudet bar mannen en brunaktig, troligen mörkbrun huvudbonad med något knutet upptill.
Mannen bar ej glasögon.
Mannen hade troligen händerna instoppade i fickor över bröstet då han verkade omfångsrik över bröstet.
Mannen hade ett ”bonnigt” utseende.
Gav ett töntigt, fånigt intryck. Han gav ett konstigt intryck.
Stark förhördes första gången 2/3-86 och därefter vid ytterligare 5 tillfällen.
Signalementet att jämföra med de andra vittnenas beskrivningar av mannen de såg utanför Grand på mordkvällen. Jag vet inte varför han stod där men hans närvaro kräver, enligt mig, en förklaring.