2021-04-10, 13:22
  #2521
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Eerieye
Precis hemma frn krogen? :-) En brittisk ansedd motortidning placerade TM3 som vrldens nst bsta elbil. Den bsta var Porsche Taycan som r dubbelt s dyr. TM3 ligger f vldigt lgt i olycksstatistiken.

SpaceX har nog satt normen fr transporter till omloppsbana ocks, tror jag.

Statistiken talar fr sig om TM3, med dussintals ddsolyckor pga deras "AI" och en bekmpningstid p i snitt 6 timmar med i snitt 20 brandmn fr varje olycka.

Nu r inte SpaceX ngot exceptionellt d ett flertal, ven svenska, fretag har varit i omploppsbana fre SpaceX. Vi vet inte vad som kommer att hnda om ngra r nr flera bolag konkurrerar med SpaceX. Redan nu ser det ut som att andra bolag n SpaceX fr uppdragen fr persontransporter till ISS och till mnen. Det fr att Starship r alldeles fr stor och dyr samt fr lngsam i utvecklingen. Dremot kan Starship eller Falcon Heavy vara den raket som kan transportera gods i stora volymer. Vi vet nnu inte var NASA skall gra med sitt SLS.
Citera
2021-04-10, 13:55
  #2522
Medlem
Snarkarns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Methos
Statistiken talar fr sig om TM3, med dussintals ddsolyckor pga deras "AI" och en bekmpningstid p i snitt 6 timmar med i snitt 20 brandmn fr varje olycka.

Nu r inte SpaceX ngot exceptionellt d ett flertal, ven svenska, fretag har varit i omploppsbana fre SpaceX. Vi vet inte vad som kommer att hnda om ngra r nr flera bolag konkurrerar med SpaceX. Redan nu ser det ut som att andra bolag n SpaceX fr uppdragen fr persontransporter till ISS och till mnen. Det fr att Starship r alldeles fr stor och dyr samt fr lngsam i utvecklingen. Dremot kan Starship eller Falcon Heavy vara den raket som kan transportera gods i stora volymer. Vi vet nnu inte var NASA skall gra med sitt SLS.
Vilket svenskt fretag har utvecklat och skjutit upp en raket i omloppsbana menat du?
Citera
2021-04-10, 13:59
  #2523
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Snarkarn
Vilket svenskt fretag har utvecklat och skjutit upp en raket i omloppsbana menat du?
Glmt bort vrt egna Esrange?
Citera
2021-04-10, 14:05
  #2524
Medlem
Snarkarns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Methos
Glmt bort vrt egna Esrange?
Nej jag har inte glmt bort det alls. Vilken raket har mjlighet att skjutas upp i omloppsbana drifrn?

Edit: det r en mycket stor skillnad p suborbitala uppskjutningar, allts att skjuta upp ngot rakt upp till grnsen fr vad som rknas fr rymden, och att stta ngot i omloppsbana. Skillnaden r gigantisk.
__________________
Senast redigerad av Snarkarn 2021-04-10 kl. 14:09.
Citera
2021-04-10, 15:00
  #2525
Moderator
Eerieyes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Snarkarn
Nej jag har inte glmt bort det alls. Vilken raket har mjlighet att skjutas upp i omloppsbana drifrn?

Edit: det r en mycket stor skillnad p suborbitala uppskjutningar, allts att skjuta upp ngot rakt upp till grnsen fr vad som rknas fr rymden, och att stta ngot i omloppsbana. Skillnaden r gigantisk.

Skjuta rakt upp r inga problem, man kan utan vidare skjuta hgre n ISS bana. Problemet r allts nr man ska ha sdan fart i horisontalplanet att projektilen brjar kretsa kring jorden.

Edit:
Det r vl hr som Starships metod skiljer sig frn de flesta andra landningsmetoder. Man anvnder motorerna fr att bromsa in i horisontalplanet och drefter gr man ett magplask rakt ner. De sista tusen metrarna vnder man farkosten och gr den sista inbromsningen med en eller flera motorer.
__________________
Senast redigerad av Eerieye 2021-04-10 kl. 15:09.
Citera
2021-04-10, 15:31
  #2526
Medlem
Snarkarns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Eerieye
Skjuta rakt upp r inga problem, man kan utan vidare skjuta hgre n ISS bana. Problemet r allts nr man ska ha sdan fart i horisontalplanet att projektilen brjar kretsa kring jorden.

Edit:
Det r vl hr som Starships metod skiljer sig frn de flesta andra landningsmetoder. Man anvnder motorerna fr att bromsa in i horisontalplanet och drefter gr man ett magplask rakt ner. De sista tusen metrarna vnder man farkosten och gr den sista inbromsningen med en eller flera motorer.

De kommer inte bromas in helt i horisontalplan utan endast s att vrmeskldarna fr gra sitt. Att 0:a hastigheten fr ett "magplask rakt ned" skulle krva fr mycket energi.

Detta frklarar det rtt bra:

"For a 100 kilometer jaunt that change in energy is about 1.5% of the energy required to reach escape velocity, or about 3% of the energy required to establish an orbit.

In other words, to progress from making a 100 km sub-orbital 'drop' to getting into low-Earth orbit involves roughly a factor of 32 increase in energy budget. And that figure takes no account of*how*you manage to expend the energy, together with all the inefficiencies of propulsion and the impeding forces (like atmospheric friction) that are going to add to the recipe. A rocket to orbit must be a whole lot bigger and more powerful".

Om du sedan ska f tillbaka "secund stage" aka starship frn omloppsbanan mste du f bort all den rrelseenergin genom att omvandla den till vrme vid terintrdet. Och vrme gr upp 8 gnger(!!) Om man dubblerar hastigheten ( 2^3 = 8). Det r helt galet att frska sig p. All ra till Spacex om dom lyckas.

https://blogs.scientificamerican.com...ersus-orbital/
__________________
Senast redigerad av Snarkarn 2021-04-10 kl. 15:35.
Citera
2021-04-10, 16:19
  #2527
Medlem
wwrs avatar
Eftersom terintrden r p tapeten s kanske man fr lgga in en artikel om "skip entry" frn i frrgr. Vid terintrdet snuddar man frst atmosfren med viss inbromsning, sedan gr man landningen i en andra sekvens. Man sger att Orion/Artemis kommer att landa s efter mnfrd. Det blir frsta gngen det anvnds.

Tydligen kan man hamna nrmare amerikanska vstkusten d. Kanske denna metod r exaktare och man vgar sikta nrmare kusten utan att riskera hamna mitt i Los Angeles , vad jag gissar ur artikeln. Lgre G-belastning blir det ocks. Man talar om frlngd glidbana. Men jag har inte hunnit lsa allt.

https://www.nasa.gov/feature/orion-s...emis-i-mission
__________________
Senast redigerad av wwr 2021-04-10 kl. 16:22.
Citera
2021-04-10, 19:17
  #2528
Medlem
raskenss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Eerieye
Precis hemma frn krogen? :-) En brittisk ansedd motortidning placerade TM3 som vrldens nst bsta elbil. Den bsta var Porsche Taycan som r dubbelt s dyr. TM3 ligger f vldigt lgt i olycksstatistiken.

SpaceX har nog satt normen fr transporter till omloppsbana ocks, tror jag.

Jag kan inte se vad Spacex gr det s mycket annorlunda n vad redan ryssarna gjorde p 60talet. S dramatiskt kostnadssnkning r det inte jmfrt med Skytteln. Skytteln dremot var 2000ton respekt. Att bygga en helt ny farkosttyp som man testar i frsta frsket MED astronauter och lyckas. Dr har vi en normgivare som heter duga, Spacex kan dra ngot gammal ver sig i jmfrelse.

Min bedmning r att Spacex kanske kommer att fungera som varutransport i LEO om ca 5-6r ca 1 ggr i mnaden. Sen kommer dom att hitta p ngot att fylla lastutrymmet med fr att f anvndning av sin flotta som inte har ngonting att gra med Mars ver huvud taget. Kanske rymdstation modell strre eller liknande. Tveksamt om dom nnsin kommer att f den certifierad fr persontransport. Huvudsakligen kommer det ske med Dragon dom nrmaste 10 ren. Frgan vad det r man skulle behver 150ton transportkapacitet i mnaden till nr deras satellitprogram r slut.

Hade grna sett industriell produktion av nnting i LEO.
Citera
2021-04-10, 19:53
  #2529
Moderator
Eerieyes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av wwr
Eftersom terintrden r p tapeten s kanske man fr lgga in en artikel om "skip entry" frn i frrgr. Vid terintrdet snuddar man frst atmosfren med viss inbromsning, sedan gr man landningen i en andra sekvens. Man sger att Orion/Artemis kommer att landa s efter mnfrd. Det blir frsta gngen det anvnds.

Tydligen kan man hamna nrmare amerikanska vstkusten d. Kanske denna metod r exaktare och man vgar sikta nrmare kusten utan att riskera hamna mitt i Los Angeles , vad jag gissar ur artikeln. Lgre G-belastning blir det ocks. Man talar om frlngd glidbana. Men jag har inte hunnit lsa allt.

https://www.nasa.gov/feature/orion-s...emis-i-mission

Gjorde inte Apollo detta? Man krde en studs?

Har ven fr mig att ett ryskt wunderwaffe r tnkt att gra ngot liknande.
Citera
2021-04-10, 20:03
  #2530
Moderator
Eerieyes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
Jag kan inte se vad Spacex gr det s mycket annorlunda n vad redan ryssarna gjorde p 60talet. S dramatiskt kostnadssnkning r det inte jmfrt med Skytteln. Skytteln dremot var 2000ton respekt. Att bygga en helt ny farkosttyp som man testar i frsta frsket MED astronauter och lyckas. Dr har vi en normgivare som heter duga, Spacex kan dra ngot gammal ver sig i jmfrelse.

Min bedmning r att Spacex kanske kommer att fungera som varutransport i LEO om ca 5-6r ca 1 ggr i mnaden. Sen kommer dom att hitta p ngot att fylla lastutrymmet med fr att f anvndning av sin flotta som inte har ngonting att gra med Mars ver huvud taget. Kanske rymdstation modell strre eller liknande. Tveksamt om dom nnsin kommer att f den certifierad fr persontransport. Huvudsakligen kommer det ske med Dragon dom nrmaste 10 ren. Frgan vad det r man skulle behver 150ton transportkapacitet i mnaden till nr deras satellitprogram r slut.

Hade grna sett industriell produktion av nnting i LEO.

Ja, jag tror mer p att man skruvar ihop rymdskepp i hg LEO och anvnder mindre farkoster fr att f dit delarna. En tanker skulle behvas ocks. Tnk tv rejla bemannade farkoster plus en tanker till Mars. Landingsfarkoster medfrs och allt formationsflyger.
Citera
2021-04-10, 20:05
  #2531
Medlem
wwrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Eerieye
Gjorde inte Apollo detta? Man krde en studs?

Har ven fr mig att ett ryskt wunderwaffe r tnkt att gra ngot liknande.
Stod det inte i artikeln att Apollo inte gjorde det.
Citera
2021-04-10, 21:43
  #2532
Medlem
Gamlings avatar
Bra information att ha nr man pratar om hur besvrligt det r att ta sig till olika platser i solsystemet.
Delta-v karta fr Jorden, Mnen och Mars;

https://commons.wikimedia.org/wiki/F..._Moon_Mars.png
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in