Stora tråden om Kina

Sant, och jag skulle gissa att de har ett selektivt urval av info, men jag tror inte att det de skriver är fel. Om det skulle vara falsk information skulle det komma fram i stor skala.

Okej, fair comment, kan vara så. Kommer i vilket fall att luska vidare i det här. Så tack för trådarna i vilket fall.

Hehe nej .. Live streaming selling är bara en naturlig utveckling av vanlig On line selling som tillåter säljare och kunder att komma i en närmare kontakt. Det förekommer all möjlig av försäljning av denna typ och den startade med kinesiska kändisar som brukade göra reklam för kläder, kosmetika etc. Det var på den kinesiska varianten av Tik-tok som konceptet började något år före covid-19 men sen spred sig tekniken till JD, Timor och övriga försäljningsplattformar. Nu säljs allt ifrån konst i Shanghai till exotiska produkter från Xinjiang. I den mån folk i avlägsna byar kan förbättra sin utkomst genom Live streaming selling är den kinesiska ledningen förstås nöjd. Har dock inte hört att den kinesiska regeringen "is trying to use success stories to get more people involved." Möjligtvis i så fall via partimedlemmar som hjälper till i avlägsna fattiga byar med att få igång försäljning av närproducerade produkter som frukt, kött etc. Känner indirekt till några såna byar med denna typ av försäljning.

Det kanske är tvärtom

More than 100 million followers of Viya, dubbed the country’s ‘queen of live streaming’ by the Chinese media and public, awoke on Tuesday to find her e-commerce and social media accounts shut down after news that she had been fined more than $200 million for tax evasion.

Analysts say live-streaming sales personalities like Viya and Li appeal to Chinese consumers not only because they are entertaining or are able to negotiate steep discounts for their viewers with brands. Crucially, they have been seen as a credible go-between after past scandals involving product quality and fake goods left many distrustful of brands’ claims.

https://insideretail.asia/2021/12/21...m-retail-boom/ De kanske blir för populära?

här en informativ artikel från 2018

[One streamer] wakes up at 9 am and works till midnight every day, with the live-streaming alone taking five to six hours a day. Preparation work, such as hairdos, make-up and dressing up, takes another two hours. She also needs to upload new photos and videos to her account on Weibo and interact with her followers to maintain her fan base.”
So how much do streamers make for their hard work? Although a few can earn $20,000 USD a month or more, many barely make a living. According to a Tencent survey, only 5% earn more than $1,500 USD, while 70% earn less than $15 USD.

Chinese live stream viewers are 75% male and 70% under age 30. Imagine that you’re a young guy living in Shanghai and making $500 USD a month. You’re from a tier 2 city where your aging parents live. You can’t find a girl to marry unless you own an apartment, but even the cheapest studio costs hundreds of times your income. After a long day at work, you come home to watch live streams.
You’re a diaosi (“loser” or if translated literally, pubic hair). Diaosi watch live streams to forget about their loneliness in real life. They fill streams with endless banter and small gifts to attract the attention of streamers.

https://medium.com/@peteryang/a-prim...t-352409ad2c0b

Scott Rozelle är utbildningsforskare och har tydligen forskat på det kinesiska utbildningsväsendet i fyrtio år. Han menar förstås att utbildningen är det allena saliggörande och helt avgörande för ett lands framtidsutsikter. Jag är väl inte lika radikal men helt klart är att utbildningen spelar stor roll.

Och enligt hans bok är utbildningsväsendet i rurala Kina genomuselt. Visserligen har stora förbättringar gjorts de senaste 10-20 åren men det betyder bara att kvaliteten har gått från dystopisk till usel. För 20 år sedan var högstadieutbildning fortfarande frivillig och avgiftsbelagd i rurala Kina. Det är så otroligt låg nivå att man knappt tror det. Och det är människor producerade i detta utbildningssystem som utgör en stor majoritet av Kinas nuvarande befolkning.


Givetvis finns det skillnader även mellan kinesiska städer. Men den stora skillnaden är mellan rurala och urbana Kina. Det är den skillnaden som är reglerad i lag, med det så kallade hukou-systemet. De kineser som har rural hukou (ungefär två tredjedelar av befolkningen) har helt andra rättigheter än de kineser som har urban hukou (ungefär en tredjedel av befolkningen). Eftersom skillnaderna mellan rurala och urbana kineser är så stora och reglerade i lag så är det inte fel att tala om Kina som två olika länder. Två olika länder som visserligen har fri handel och fri rörlighet sinsemellan men som ändå är just två olika länder med olika invånare.


Bättre kommunikationer kommer inte förändra något om invånarna i rurala Kina inte har något att erbjuda urbana Kina. Om möjligt kommer det bara göra dem än mer desperata över att inte kunna uppnå samma saker som invånarna i urbana Kina och i förlängningen kanske hemfalla åt kriminalitet eller annan samhällsomstörtande verksamhet.


Scott Rozelle menar att Kina har gjort för lite för sent och att det är i praktiken omöjligt för dem att undvika mellaninkomstfällan. Man får helt enkelt inte en utbildad befolkning genom att satsa på utbildning idag utan man får det genom att ha satsat på utbildning för trettio år sedan. Och även om rurala Kina idag anstränger sig betydligt mer för att ge sina barn en adekvat utbildning så spelar det bara begränsad roll om de kommande tjugo åren kommer att domineras av en arbetskraft som fick i princip ingen utbildning alls. Den enda möjligheten att ta sig ur fällan är om urbana Kina på något vis kan försörja rurala Kina under ett par decennier medan rurala Kina jobbar sig upp. Men detta kräver att urbana Kina vill och kan subventionera större delen av Kinas befolkning vilket antagligen är tveksamt eftersom urbana Kina har sina egna problem (förvisso mycket mildare än rurala Kinas problem, men ändå).

Jo, så kan man uttrycka det.


Inte "fortfarande". Det var då för 25-15 år sedan då det var så. Det var under Jiang Zemin som allting skulle kosta, både skola och sjukvård. Innan hans tid var grundskolan och gymnasiet inte avgiftsbelagda. Folk behövde inte heller dö för att de inte kunde betala sjukhuset i förskott. Så var det också under Jiangs tid.



Håller inte med. Jag har redan gett min syn.


Nej, det är inte riktigt så. Man kan inte flytta mellan storstäder heller. Du kan inte bo i Chengdu och flytta ditt Hukou till Peking hur som helst. Peking och Shanghai är otroligt mycket mer privilegierade än storstäder som Nanning, Qingdao, Wuhan osv. Om du bor i Shanghai har du tio gånger större chans att få behandling av ett toppsjukhus och hundra gånger så stor chans att komma in på ett toppuniversitet än någon som bor i en mer avlägsen storstad. Bara på grund av vad du bor. Hela Kina är ojämnt fördelat och orättvist. Det handlar dock om grader.


Landsbygden har redan mycket att erbjuda storstäderna. Det är mycket det som Kinas poverty elevation har gått ut på. Landsbygd, städer, företag, provinser. Alla samsas och samarbeta för att hitta på saker åt landsbygdsfolk att tjäna pengar på. För några har man upptäckt att de har bra jord för att odla ällpen eller bär. Andra föder upp silkesmaskar, osv. osv. Man har arbetat enormt på infrastrukturen och nu beställer folk råvaror, livsmedel och annat genom internet direkt från småorter. och byar utanför städerna. Så det har redan blivit stor skillnad. Sök dokumentärer om det här på Youtube om du vill förstå hur det ser ut på riktigt i byarna, det finns mycket att se.


Som sagt, man jobbar redan på det här. Man forslar även över resurser från rika provinser till fattiga områden oavsett om de rikare provinserna protesterar. Och om tio år kommer snabbtåg att ta sig kors och tvärs genom hela Kina och stanna i alla städer som har över 500 000 invånare. Så förändringen är på gång och rullar på. Men sen tror jag inte att regeringen vill hjälpa hela Kina. En hel del rurala områden behövs för att jobba och slita för Beijing och Shanghai, och det kommer att behövas även i framtiden. Men många kommer oavsett att få det bättre än de har nu.

Den där forskaren verkar ha hyfsad koll, men jag tror att han inte riktigt lägger fram hela bilden om man säger så. Det skulle nog inte sälja lika bra och bli mer ifrågasatt, om du förstår vad jag menar...

Du kan betydligt mer om ämnet än jag, som i allt väsentligt bara råkar ha läst en bok, så jag har helt enkelt inte mer att tillföra. Jag tackar dig ändå för att du har tagit dig tid att svara.

Jag har en känsla av att du nog har en alltför positiv syn på den kommande utvecklingen. Men det baseras mest på en känsla av att det du sa om att urbana Kina försöker hitta sätt att hjälpa rurala Kina tjäna pengar lät mer än lovligt fluffigt. Den typen av projekt har prövats i Västvärlden också och har generellt sett inte varit särskilt framgångsrika.

Men egentligen är det ju inte fel om du får rätt. Ingen av oss har något att vinna på att Kinas ekonomiska tillväxt kraschar. Det kommer oundvikligen att få negativa konsekvenser för hela världen. Om tjugo år kommer vi att ha facit. Den som lever får se hur det gick.

Nej, jag uttrycker det inte så bra. Men...

Documentary 'Farewell to Poverty' shows the road to zero poverty
https://youtu.be/nuaJGPZCBYU

The documentary 'Farewell to Poverty' reveals how China eradicated absolute poverty
https://youtu.be/wy9MqXSyykU

Positiv? Sådär. Jag tror att de vill behålla Kina ojämnt fördelat. Men jag ser ingen anledning till varför inte Kina i stort skulle kunna nå samma nivåer och generella levnadsstandard som i Europa. Kina har varit ledande under den större delen av de senaste 2000 åren. Tycker inte att det skulle vara konstigt om de tar ledningen igen. Jag ser inte det som ett "under" utan snarare en normalisering efter att Kina har varit utsatt för imperialism och kolonialism under tre hundra år och har fått se sina resurser tömda.

Kina gör rätt. Alla kan inte gå på universitetet. Det borde vara begränsat till efterfrågan av sådan arbetskraft. Länder som Schweiz, Singapore och Japan har den inställningen. Sverige hade det fram till 1990-talet innan Socialdemokraterna menade att alla skulle ha högre utbildning för att ta jobb som aldrig kom. Massutbildning är en ineffektiv metod. Hur som helst är Kina släppt sin femårsplan rörande transport och infrastruktur. Från Xinhua;


I jämförelse så har USA fortfarande mer järnväg än Kina. USA har 220,000 km järnväg men endast 2% av dem är elektrifierade. I Kina handlar det om 68%. I jämförelse har Sverige 84% elektrifierad järnväg medan EU-snittet är 57%. Kina har världens fjärde största nätverk av väg efter USA, EU och Indien. Däremot har Kina världens största nätverk av asfalterad väg. Faktum är att 95% av Kinas väg är asfalterad vilket är nästan lika högt som Storbritannien. USA har dock bara 63% asfalterad väg vilket är lägre än Indiens 69%. Vidare är Indien på väg att gå om USA i avseende av asfalterade väg. Hur som helst så syftar Kinas investeringar i infrastruktur att binda ihop städer, pressa på för fortsatt urbanisering samt nu i dåliga tider öka sitt BNP. Avståndet i BNP per capita mellan Chile och Kina kommer antagligen minska betydligt under den kinesiska femårsplanen. Det gör att Kina lagom till 2027 kommer kunna konkurrera med rika utvecklingsländer som Chile och Uruguay.

Jag tror inte han hävdar att Kinas ekonomi skall krascha. Vad Rozelle menar är ungefär att Kina kommer fastna i mellaninkomstfällan där en lång rad länder befinner sig i. Det är dock en underlig position eftersom Kinas BNP per capita passerade $12,551 år 2021. IMF:s estimerade BNP per capita för 2021 var $11,891. Mexikos estimerade BNP (har ingen aning vad det blev) för 2021 var $9,967. Kinas verkliga problem kommer uppstå omkring 2030 när de skall passera Chile och Uruguay. Dessa två länder har aldrig lyckas aldrig riktigt ta sig upp till en I-lands nivå.

Nu räknas förvisso Chile och Uruguay räknas av World Bank som "höginkomstländer" men inte som I-länder. Detta är nog utmaningen för Kina snarare än att Kina skulle reduceras till ett dysfunktionellt Mexiko. Det som talar för Kina är att de är tekniskt och infrastrukturmässigt betydligt starkare än Chile och Uruguay. Vidare låter inte Kina sitt land förfalla i någon nyliberal frenesi som tyvärr de två latinamerikanska länderna har gjort. Vidare har Kina fortfarande en del äpplen att plocka från de lägre grenarna i termer av urbanisering.

Kina behöver bli lika rika som Grekland för att definieras som ett I-land och det är en nivå som jag tror att Kina klarar av. Däremot kommer dröja innan Kina når samma nivå som Japan, Sydkorea eller Taiwan. Det är steget till den nivån som är extremt långt och svårt. Då kan du inte kan ha en kladdig Annie Lööf inspirerad nyliberal ekonomi med en enormt stor pool av billig lågkvalificerad arbetskraft som kör ut sushi till rika människor. Grekland däremot? Det är en nivå som Kina antagligen kan nå till 2035 alternativt 2040. Sedan är det "blurry" att göra några estimat på historisk data. Nu har jag varit "bullish" på Kina men jag tror inte att Kina även 2049 kommer ha ett högre per capita BNP, GNI osv. än Japan, Sydkorea eller för den delen Taiwan. Jag tror Kina fastnar där vid Italien, Spanien och Portugal. I-länder förvisso och rikare än Grekland men inget Japan direkt.

Det tror inte jag. Finns inget som säger att Kina skulle fastna på sydeuropeisk nivå och inte gå om Japan. Det tar några år förstås, men varför skulle ett stort och mäktigt land som Kina inte gå förbi Japan, Sydkorea och Taiwan? Kina har ju hunger och revanschlust i ryggen dessutom, något som är svårare att säga om USA-kontrollerade Japan, Sydkorea och Taiwan. Tänk på att bara provinsen Guangdong har en större BNP är Sydkorea och platsar in på nionde plats i världen som betraktat som ett land.

Jo, jag är nog också rätt så säker på att Kina kommer att gå om de flesta länderna, även räknat på BNP per capita. Indien kommer också att gå om många länder och bli nummer två. Även Ryssland håller på att resa sig, de utvecklas också mycket och upplever förnyelse. Så de kan säkert ta tredje plats. USA får nog räkna med att stanna på en fjärde eller femte plats så småningom.

Indien kommer att ta fram en egen digital valuta, vilket tyder på att de vill bryta sig loss från USD-beroendet och kunna handla friare med andra länder, som Kina och Ryssland. Så mycket av världen som verkar stå på USAs sida just nu gör nog inte det i den grad som USA skulle önska.

Jo, det tar ett tag, men om länder får utvecklas fritt och kan slå sig fria från Västs imperialistiska, manipulativa bojor kommer världen att ha en helt annan typ av balans om redan 50-100 år. Inte undra på att USA har panik och försöker trycka ner hela världen på alla fronter samtidigt, främst så klart Kina och Ryssland.


Jo.
...Kalifornien skulle bli världens femte största ekonomi om de brott sig loss från USA. Tänk så mycket pengar de skulle få över om de slapp ge en tredjedel av alla sina inkomster till den amerikanska militära budgeten. Det fanns en utbrytarrörelse tills alldeles nyligen. Men det är rent praktiskt sett omöjligt för länder att bryta sig ut ur unionen utan våld, ett krig de aldrig skulle vinna. Det är olagligt konstitutionellt och en lagändring skulle aldrig kunna ske, det är alldeles för komplicerat.

Så är USA demokratiskt? Kan delstaterna bestämma själv? Kan invånarna bestämma över sina delstater? Nej. Det är ingen demokrati. Folket har ingen makt.

Du sammanblandar BNP med per capita BNP. Kina kommer bli världens största ekonomi i BNP någon gång mellan åren 2027-2033. Däremot kommer det dröja innan Kina får ett BNP per capita som kan mäta sig med Japan. Kinas BNP per capita år 2021 var $12,500 medan Japans BNP per capita var $41,000. Spaniens BNP per capita var $30,500. Kina räknar med att år 2035 landa på ett BNP per capita på $20,000 i konstanta siffror. Notera att alla länders BNP per capita växer när det inte är kris (då är det temporära fall) så det är ett mål som hela tiden rör sig. För att ge ett helikopterperspektiv. Kina har 33 provinser (34 med Taiwan). Dessa är fördelade mellan fyra federala distrikt, tjugotvå reguljära provinser, fem autonoma regioner och två SAR. Fördelningen såg ut så här 2020 (Taiwan ej inräknat) sett till BNP per capita ;


I år 2022 så har kommer antalet provinser med ett BNP per capita under $10,000 krympa från 20 provinser till 17 provinser. Vidare så ökar nog antalet provinser med ett BNP per capita över $15,000 från 6 provinser till 8 provinser. Som jag skrev tidigare blir Kina rikare. Det är ingen tvekan om att om Kina spelar sina kort rätt fram till 2030 så kommer Kina fortfarande ha 3-4 provinser med ett BNP per capita under $10,000. De här enorma infrastruktursatsningarna som Kina kommer göra fram till 2025 handlar just om att inte bara boosta sin ekonomi men boosta fattiga provinser.

Kina använder sig också av en annan taktik. Kina flyttar enklare fabriksjobb till de fattigaste och mest lågutbildade provinserna. Lönerna lägre i dessa provinser vilket gör att Kina kan fortsätta tillverka plastleksaker för en fin profit ett bra tag till och dels hålls kan Kina hålla den här massiva gruppen av fattiga lågutbildade människor i arbete så de inte halkar ned i den informella ekonomin. Detta är för övrigt något som Scott Rozelle inte tog hänsyn till. Detta ger effekter. Från Xinhua i förgår;


Problemet uppstår som sagt när Kina inte kan göra de här typ av "tricks" längre men eftersom BNP per capita i Gansu var omkring $6000 år 2021 eller 1/10 av det svenska så kan Kina hålla på med detta ett bra tag till. Jag vet inte riktigt vad deras prognoser säger men de kan säkert göra detta fram till 2040. Många av de här lågutbildade arbetarna kommer då vara fattigpensionärer vilket är ett annat problem som Kina kommer brottas med men skjutit på framtiden. Som jag skrev tidigare lär Kina vara ett ledande utvecklingsland år 2035 och ett I-land omkring 2045. Sedan kommer de ha provinser som släpar efter så som just Gansu. Detta är förövrigt Lanzhou;

https://www.youtube.com/watch?v=LsrtmSSEeOU

Kommunen Lanzhou har 4.4 miljoner människor varav av dessa 3.1 miljoner är urbaniserade. Lanzhous BNP per capita är drygt $12,000. Urbaniseringen i Gansu går förövrigt snabbt. Den låg på 30.02% år 2005 och hade år 2017 ökat till 46.39%. Nu ligger den säkert på omkring 50% vilket är betydligt mer än Tibet och något mer än Guizhou men ändå. Människor i Gansu har två val - antingen flytta som gästarbetare i andra provinser eller flytta in till de växande städerna i Gansu.

Lanzhou fick sin första tunnelbana år 2019 med en linje och tjugo stationer. I år 2022 kommer ytterligare en linje öppna med nio stationer. Warszawa har förövrigt 33 stationer och deras tunnelbana öppnade år 1995. Kina är extremt duktiga på att bygga "Shake 'n Bake" städer vilket Lanzhou de facto är. Urbaniseringen och infrastrukturbyggandet i Gansu kommer per automatik lyfta BNP per capita i Gansu även om urbaniseringen i sig ger upphov till en lång rad problem. Sådana skjuter Kina framför sig eftersom det i Gansu fall just nu handlar om att maximera BNP-tillväxt och inte ägna sig åt vad amerikanerna kallar för "bleeding heart liberalism". Hur som helst.

Jag har svårt att finna att Kina gör fel. De satsar först på BNP-maximering och sedan löser de senare de problem som uppstår i och med den. Kina praktiserar en brutal auktoritär brittisk viktoriansk industrikapitalism vilket Scott Rozelle också påpekar om än försiktigt. Demokratiseringen i Kina om den äger rum kommer antingen äga rum om ett hundratal år. Vi i västvärlden hade vårt 1800-tal av brutal viktoriansk industrikapitalism innan demokrati infördes. Det krävs som sagt en viss ekonomisk nivå och Kina befinner sig inte där än. Du hävdar att Kina kommer gå om Japan? Tja, det tror inte jag. Jag tror att tillväxten efter 2049 kommer ligga på 2% precis som i länder som i södra Europa men då är Kina ett I-land i vilket fall.

Om jag skall vara ärlig är jag mer orolig för västvärlden än för Kina. Jag kan från ett mänskligt plan tycka att Kina agerar på ett omoraliskt sätt men jag förstår också den kinesiska sidan - de vill ha en levnadsstandard som i västvärlden och det kräver mänskliga uppoffringar. I västvärlden däremot har vi alla möjligheter att bygga rikare, stabilare och mer fungerande samhällen men vår elit går åt det andra hållet. Så som det här;

https://www.youtube.com/watch?v=Bi1Kf-1qd6Y

USA har en allvarlig kris med droger men gör ingenting åt det. Detta är konsekvensen av den typ av nihilistisk liberalism som västvärlden adopterade efter 1945. Sverige hade i princip löst problemet med hemlösheten på 1980-talet. Nu har vi hemlösa överallt i alla större städer om än att det inte är lika illa som USA. En gång i tiden hade vi bra skolor i Sverige. Nu har Dewey-pedagoger, pennalister i lärarkåren, flummare, lärarutbildare, fackförbunden och det politiska etablissemanget kört skolorna i botten. Vi har en typ av pedagogik som inte är lämpad för det mångkulturella liberala klassamhälle våra eliter skapat efter 1945. Är det då så underligt svensk skola faller sönder? Är det så konstigt att amerikansk skola faller sönder? Den kinesiska eliten tenderar att lösa sina problem även om det är hårda nävar skapar vår elit nya problem som på 1950-talet inte hade. Kineserna är extremt medvetna om att "vi" gör bort oss och att de sitter på allt fler kort. Om man nu är motståndare till Kina. Varför är man då för en politik som är destruktiv för västvärlden? Jag kan inte förstå det.

De länderna som vittnar om stark tillväxt är Öst och Sydostasien samt östra Europa. I princip alla länder som Expressens ledarsida hatar går bra förutom då Taiwan. Själv är jag rätt bullish på Vietnam. Vietnam hade ett BNP (PPP) per capita på $1,350 år 1992. År 2022 för väntas det vara $12,602. Det bor också nära 100 miljoner människor i Vietnam så det är ett större land än Tyskland. Jag är inte lika "bullish" på Indien och det bottnar i att Indien gör så många fel men det är klart. Indien går också framåt. Indien faller förövrigt i den nedre delen av World Banks; "Lower-middle-income group".

Inte för att låta som Johan Norberg men trenden går att allt fler länder kommer falla i grupperna "Lower-midde income" och "Upper-middle-income". Vad världen har är en del hopplösa fall i gruppen "Low-income". Det är bara afrikanska länder samt Jemen och Afghanistan. De växer och sedan faller de sönder i krig, konflikt och meningslösa revolutioner. Kina var förvisso varit lika fattigt som Burkina Faso år 1980 men inte lika tekniskt efterblivet.

Det tråkiga är att så fort länder så som Ghana gör bra ifrån sig försöker de andra länderna sabotera för dem och när det inte är andra afrikanska länder som försöker sabotera för dem är det USA. Kina, Indien, Bangladesh och Pakistan är egentligen det enda länderna som de facto ökar de här ländernas produktivitet genom handel. Det är ändå rätt sjukt - ett tredje världen land som Indien hjälper Afrika medan superrika USA och EU inte gör det. Afrikas problem är också tämligen lätta att lösa. De behöver infrastruktur i termer av kraftverk, vattenreningsverk, landsväg (inte motorväg) och enkla fabriker. Vidare behöver de få ned sina födelsetal under tre. Det är sådana saker som Afrika och jag vill hävda att det är viktigare än att de är demokratiska. Just i det här läget bör demokrati och i synnerhet den destruktiva västerländska formen vara av liten prioritet eftersom stabilitet och per capita BNP-tillväxt är vad Afrika behöver.