Solipsism - allt är en illusion - samlingstråd

På fundamental nivå ja. Men ovanpå den fudamentala ordningen byggs det på med språket.
Då får vi abstraktioner som vi kan projicera. Som fri vilja och avsikt.


Kanske det är språket som är avgörande för att kunna projicera ett medvetande?
Medvetande kanske bara är en projektion vi gör åt oss själva.

Förklara bara.
Jag väntar fortfarande med spänning …

Förklaringen kom ovan.

Nice try.
Det ovan var rektionen på min provokation.

Du har inget svar.

Jag har åtminstone en idé om att medvetandet hänger samman med språket och att det kan vara en projektion. Se ovan.

Kan vara så. Men vi är väl i så fall medvetna om att det kan vara så. Hur det då skulle gå till om det är en projicering.
Så jag är skeptisk när det gäller oss själva.
Projicera det på andra kan definitivt vara en möjlighet. Frågan är väl vad neurologin säger. Kanske är det bara vi som är medvetna, av allt levande på jorden.

Du har inte förklarat någonting. Hur kan materia ge upphov till upplevelser?

Det är ingen som kan förklara det, inte ens absinten. Men materian gör det. För utan materia skulle de inte uppstå.
Eller kan du skapa upplevelser utanför hjärnan eller kan du ens visa hur det skulle gå till utan materia.

Jag har inget svar till någon som endast accepterar sina egna totalt vetenskapsfrånvända svar.
Upplevelser är bara signaler, d.v.s. kommandon, som talar om vilken typ av situation man befinner sig i och hur man bör reagera på den. Signaler som utgörs av den tolkning hjärnan gjort av den information den mottagit.

När en dator tolkar information så framställer den kommandon som den sänder ut till olika program för att få dessa att reagera på lämpligt sätt.

Hur skapar man upplevelsen av kärlek i en dator eller en hjärna?

Man framställer en besatthet av en annan person vilket blir till ett kommando man sedan har att utgå ifrån i sin tankeverksamhet. Kärlek är ju bara en ständig strävan efter en annan persons sällskap och bekräftelse.

[quote] Fast det vet vi inte.

Nej det kan jag inte. Men absence of proof is not proof of absence, som man brukar säga.
Att jag inte kan visa hur det skulle gå till bevisar inget.

Hjärnan tolkar sig själv alltså, det är så jag uppfattar ditt påstående. Kan du förklara hur det går till?
Det som upplever och det som upplevs kan inte vara samma sak.