Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Postat i misstag.

Känner inte heller igen det. Möjligtvis finns en sådan vittnesuppgift i PU eller har skribenten sammanblandat vittne med att det var fråga om en källa som pratat med Expressen.

Å andra sidan är skribenten, Ola Tunander, en seriös sådan. Artikeln publicerades ursprungligen i Ord & Bild. Vore intressant att hitta vittnesuppgiften om den finns i PU.

Att en Golf, som förvisso var en mycket vanlig bil vid den tiden, ska ha setts en vecka innan mordet i Jämtland i samband med att Palme är där är en intressant detalj. Undra om den iakttagelsen finns med i PU. Vet du eller någon annan om den uppgiften finns att hitta i Pu? Detta med Jämtland är intressant med tanke på Ringgärdes brev till Olle Stenholm:

” I all hemlighet började man nu rekrytera ett lämpligt hit-team i nätverket, och AktionsGrupp Arla Gryning AGAG formades. De utvalda huserade i södra norrlands militärområde och kom huvudsakligen från Jämtland, bland dem Tore Utriainen. Det tränades och övades och det gick ganska lång tid innan man blev klar över att något fattades - skytten. Ingen som man litade till ville vara skytt, men väl bistå på alla andra sätt vid dådet och de som kunde tänka sig hålla i vapnet litade man inte ett dugg på.”

Hade man kanske hittat sin skytt, belgiske alternativt franske legosoldaten Jean-Claude / Jean-Luis Michel Davril / Dallart / Louis Bernard.

Lingärde säger också i sitt brev att den inhyrda bödeln var inte han som till slut skött utan en svensk polis, Leif Tell. Sydafrika kanske har en felande länk med Belgien-spåret med inslag av franskt.

Mycket att pussla med. Haemers gäng vet i fan om det går att få in hör. Davril ägde ju själv en vit Merca. Å andra sidan är kvinnan som Mercedes-vittnet ska ha sett intressant med tanke på Patricks kona. Smink och peruker och snack om pass, möjligen förfalskade, känns och luktar lite Haemers också.

UDs 120 sidor långa dossier om Jean-Claude / Jean-Luis Michel Davril / Dallart / Louis Bernard (låt oss kalla honom bara Louis Bernard i fortsättningen för enkelhetens skull) hade ju varit intressant lektyr att läsa!

Vilken röra!

Det är Britt-inger som är modern. Det stämmer med ålder, utbildning, antal barn osv.

Jag noterade förövrigt att polisen skrivit att det kan anknyta till uppslagen med Ivan von birchan. Jag antar att de noterade att mannen har stora likheter med hur Charles Morgan beskrivs där.

Det där noterade jag också. Jag har dock inte hittat något uppslag om det där.
Det enda av det där jag har sett något av är den brända bilen. Den finns det en tidningsartikel om som jag tyvärr inte hittar just nu.

Kanske är skribenten villig att dela med sig av källorna om man skriver och frågar.

Tack! Och tack för redogörelsen kring övriga fordon och dess rörelser i förhållande till skotten. Då kanske följande vy är mer representativ för Hages utgångsiaktagelse från bilen:

https://wpu.nu/wiki/Anna_Hage#/media...6_E19-00).jpeg

Kan förklara hennes, trots allt, rätt detaljerade beskrivning av Lisbeth Palme och Olof som man. Och kanske ännu viktigare, det söderut gående paret. Men inte heller från den vyn går "kiosken" att se.

Håller med om ljudfilen, det ger en helt annan tydlighet. Därför är det intressant att hon faktiskt beskriver den ene i "paret" som iklädd i mörk rock och ljus halsduk. Vidare anför hon avståndet till 5-6 meter från den liggande Palme.

Men viktigast av allt utifrån ljudfilen är att Hage beskriver att allt flöt ihop vid första iaktagelsen, d.v.s. mannen hade just slagit i marken, kvinnan snabbt nerböjd över mannen, den springande mannen då minst tre meter bort och då "paret" i släptåg. Hon är dock osäker om det var ett par förvisso.

Därefter blir det återigen rörigt. Förhörsledaren tycks i alla fall på ett ganska pedagogiskt sätt fastställa första iaktagelsen till inifrån bilen. Den "halva" iaktagelsen skymtar förvisso förbi, men hon ändrar sig plötsligt, nästan i samma mening, och anför att på väg från bilen fokuserar hon endast på den liggande mannen.

Hade också tanken att hon fick ytterligare en glimt av gärningsmannen då hom kommit så långt att hon ser "kiosken", men det tillbakavisar hon själv och menar att det rör sig om endast en observation. Vilken sedan teleporteras till att vara från mordplatsen. Hon ser också inledningsvis "mun-mot-mun" killen (Glantz, troligtvis) bege sig mot den liggande mannen då hon ännu är i bilen (eller på väg ut) vilket medför att hon enbart kan ha observerat gärningsmannen från bilen. Det stärks av att Glanz uppger sig inte se någon springande man överhuvudtaget, då kan inte heller Hage sett någon sådan då hon kom fram kort därefter.

Det var bra att bli uppmärksammad på att bilen Hage åkte i egentligen var längre fram, tack för det. Förklarar att Hage trots allt kunnat se vissa detaljer på gärningsmannen samt de övriga som ingår i hennes minnesbild. Dock kvarstår mysteriet med vad som kan betecknas som "teleporteringen", d.v.s. beskriva gärningsmannen tillika med "kiosken".

Det blir lite komplicerat. På Lomvägen 257 bodde Britt Inger Lundström med sina 4 barn. Men, här bodde då också Britt Ingers moder som heter Inga Josefina Lundström. Barnet som skall vara 7 år måste då vara Nadja Helena f. 1982-03-24 (Britt Ingers övriga barn är födda 1978, 79 och 87)

Hittar ingen mejl. Men om du har en får du gärna PMa så skickar jag lite lämpliga frågor.

Det finns två mödrar i uppslaget.

Är Britt-Inger moder till de fyra barnen?

Vem är då Birgitta som du skrev om?

Utredaren missade mitt svar!

Nejdå, jag är ute efter vad Faderlig har att säga om Birgitta?

Nu när jag har dig på "tråden".

Vad är källan till dina uppgifter, dvs finns de on-line eller har du dom på CD?

Jag för förmodar att de gäller 1988.

En annan fråga, kan du söka igenom dina "källor" om Carl Magnus Torsten Armfelt vid något tillfälle varit skriven i Sverige?

Edit: https://wpu.nu/wiki/Carl_Magnus_Torsten_Armfelt

Det är väldigt bra iakttagelser du gör, och dem tackar vi för. Det som förbryllar mig med Anna Hage, och som fortfarande och trots alt får mig att tänka att hon gjort "en och en halv" iakttagelse av den flyende mannen, det är de detaljer som hon ger av att mannen hade liten ryggtavla i förhållande till huvudet, och allt det där med en eventuell kapuschong eller högre krage som gav ett triangulärt intryck. Även hennes uppgifter om längden på jackan eller rocken, och hur det sammanhängde med hur mycket ljus hon såg sippra in mellan benen på honom, det ger samfällt intrycket att hon sett mannen bakifrån.

För om hon bara sett mannen från bilen så måste ju iakttagelsen vara mer från sidan, ungefär som Egon Enockssons iakttagelse fast från närmare håll. Du har naturligtvis rätt i att hon uttryckligen tillbakavisar att hon skulle ha gjort två separata iakttagelser – eller "en och en halv", dvs en från bilen och sedan en andra glimt när hon redan är till fots och hunnit en bit in – men om det är riktigt så kan hon ju inte rimligtvis ha sett det som hon påstår sig ha sett av ryggen, kapuschongen/kragen eller ens ljuset mellan benen. Det är det här som jag inte kan få rätsida på.

I viss mening tycker jag kort sagt att hon motsäger sig själv lite, eller att det hela inte verkar hänga ihop riktigt, och då har jag i alla fall tidigare lappat ihop det hela i mitt huvud genom att tänka att hon gjort de "en och en halv" iakttagelser jag talat om. Men när jag nu lyssnade på inspelningen av förhöret så hörde jag ju att hon uttryckligen motsade det.

Nu ska väl även sägas, att det finns andra smärre problem i hennes vittnesmål. I samma förhör talas det också om hur Palme låg när han landat på marken. Då svarar Anna Hage att han låg på höger axel i något som liknar framstupa sidoläge, alltså med ryggen vänd ut mot Sveavägen (och åt Lisbeths håll). När jag talade med Lars Jeppsson om den saken så svarade han att Palme visserligen hade landat i ett slags framstupa sidoläge men med ryggen vänd inåt gränden istället.

I och med att obduktionen visar ett krossår på vänster sida av pannan så måste han ju ha ansiktet vridet åt höger när han slår huvudet i marken. Det är konsistent med Anders Björkmans iakttagelse av hur mördaren med höger hand griper eller puttar till Palme på dennes högra axel. Reaktionen på det blir naturligtvis att man tvärstannar och vrider huvudet åt det hållet för att se efter vad som står på.

Just av sagda skäl har jag slutit mig till att det är Jeppssons version som är den riktiga medan Anna Hage missminnt sig, eller sagt fel i förhöret, om vilket håll Palme låg vänd åt när hon kom fram. Att jag tar upp det här beror dels på att det är intressant i sig, men även på att det för mig visar att Anna Hages uppgifter inte verkar helt ristade i sten. Så även om hon säger att hon bara gjorde en enda iakttagelse av den flyende mannen menar jag att det hon sett ändå betyder att hon rimligtvis måste ha gjort två iakttagelser – eller i alla fall en och en halv.

Den här problematiken liknar den som du tog upp i ett annat av dina välskrivna inlägg – fast det här låg i Engström-tråden för kanske en vecka sedan. Då handlade det om Jeppssons iakttagelser, och med dem har i alla fall jag fått göra ungefär likadant som med Anna Hages. För att Jeppsson överhuvudtaget ska kunna se Palme "falla in i bild" så måste han befinna sig en bit in mellan barackerna och husväggen där på södra sidan. Men när han själv berättar om förloppet så framgår det inte så tydligt att han varit därinne. Men om han inte varit det, utan hela tiden befunnit sig uppe på hörnet vid Luntmakargatan, så kan han helt enkelt inte ha gjort de iakttagelser han påstår sig ha gjort.

Som du ser är det lite på samma sätt med Anna Hage som med Jeppsson: för att kunna göra de iakttagelser hon påstår sig ha gjort så måste hon rimligtvis ha sett mannen en andra gång när hon kommit lite närmare än bara ute vid bilen.

Även när det gäller Anders Björkman kan man resonera på ett liknande sätt. De iakttagelser som han gjort går inte att förena med att han befinner sig inne på gångbanan, utan han måste snedda in från sträckstenskanten över snö- och issträngen för att uppfatta det hela som att mördaren befinner sig så pass långt ute till vänster som han påstår. Det är ju den "vänsterextrema" positionen som fått Lars Borgnäs att tro att han först skjuter mot Lisbeth, och att han då skjuter framför Olof Palme. För om mördaren befinner sig så långt ute till vänster som Björkman säger (eller ritat i en skiss som Borgnäs fått och även visade mig) så kan han helt enkelt inte få in första skottet i ryggen på Palme.

Här får man välja mellan omvänd skottordning eller optisk synvilla, och av de två alternativen väljer Borgnäs omvänd skottordning medan jag väljer optisk synvilla. Den optiska synvillan härrör då ur just sneddningen över snö- och issträngen, som gör att Björkman ser förloppet lite snett bakifrån vilket då också placerar mördarens silhuett längre ut till vänster när han i själva verket befann sig bakom Palme.

Hur avgör man då det här? Svaret har jag redan givit i förra inlägget, nämligen att det bara kan ligga en enda sekund mellan skotten. Då hinner mördaren inte med någon omvänd skottordning, så Borgnäs hypotes faller av det skälet. Om du lyssnar på honom hör du hur mycket vikt han lägger vid att det måste ligga tre sekunder mellan skotten, och skälet till det är just att den omvända skottordningen förutsätter det. Utan de extra sekunderna klappar den ihop, och då finns bara den optiska synvillan kvar.

Lång utläggning, men jag ville ge tre exempel här på hur man kan använda fysikaliska storheter för att försöka utröna vad som är möjligt – och vad som inte är möjligt – att se och göra under vissa förutsättningar eller antaganden. Och då ser vi, att när det gäller Jeppssons iakttagelser så måste han helt enkelt ha gått in en bit för att kunna se vad han sett. På samma sätt måste Palme ha fallit med ansiktet vänt utåt Sveavägen för att kunna få krossåret på vänster sida i pannan, och därför har alltså Jeppsson rätt och Anna Hage fel om vilket håll han låg vänd åt. Och för att Björkman ska kunna göra sin "vänsterextrema" iakttagelse av mördaren så måste han snedda in och se det hela lite diagonalt.

Det är mot den bakgrunden som jag ändå tycker, fastän hon säger emot i förhöret, att Anna Hage måste ha gjort två iakttagelser – eller "en och en halv" i alla fall – av den flyende mannen för att kunna ha sett vad hon säger sig ha sett. Så antingen inbillar hon sig att hon sett det där med ryggtavlan, det lilla huvudet och kapuschongen, eller så har hon sett mannen när hon varit närmare än där bilen stod. Detta gäller även om man flyttar fram bilen så långt det går i korsningen.

Någon invände att Jan-Åke Svensson stod först och Åke Larssons bil bakom, men det tror jag inte på. Elisabeth Johanssons iakttagelser är sådana, att de måste ha suttit "på första parkett" för att hon ska kunna ha gjort dem. Då tänker jag särskilt på mannen som "korsar gatan" mitt framför deras bil, vilket jag tolkar som Stefan Glantz som är på väg ut ur vänstra bakdörren på Hans Johanssons bil. Det här angår nu inte dig, men jag lägger ändå in det i det här svaret för att slippa svara flera gånger.

Låt mig avslutningsvis än en gång uttrycka min uppskattning för dina noggrant underbyggda och välskrivna inlägg.

Britt-inger är modern till de fyra barnen och uppgiftslämnare. Har jag skrivit om en birgitta? Det måste ha varit min hjärna som snurrat till det då, jag vet inte vem det skulle vara.