Det är inte antingen ELLER. Låt oss byta ordning på vad du skrev så logiken stämmer.
Jag tror inte heller att detta var planerat långt i förväg.
OCH
Högst medvetet och improviserat, under tidspress. Det krävs ett speciellt psyke för att behålla lugnet i den här situationen, istället för att bryta ihop av panikångest och ringa 112 eller sin morsa.
Det finns forskning på att det vanliga beteendet vid dödligt partnervåld är att gärningsmannen relativt snart efter brottet ringer och anmäler sig.
Att istället bestämma sig för att stycka, förpacka, forsla bort, städa upp är definitivt att hålla huvudet kallt i min bok.
När han upptäckte att han inte kunde spola ner kuddstoppningen så bytte han spår och packade den i soppåsar.
Misstaget du gör i ditt resonemang är du utgår från hur en (någorlunda) normalt funtad person skulle tänka efter att ha ”råkat” slå ihjäl en annan person i affekt. Och en sådan person skulle ringa 112. Det finns ett flertal trådar om den sortens mördare.
Tishko tänker bara på en person och det är Tishko. Så när han väl dödat Wilma behövde han improvisera en lösning med målet att slippa bli dömd för mord.
Han är en spenslig man och kunde inte kånka ut Wilma i en matta. Vad fan skulle han göra?
De flesta ångerfulla mördare dröjer sig kvar på platsen. Jag kan ge dig 3 sådana färska fall.
Men inte Tishko. Han var smart nog att lämna platsen för att skapa frågetecken kring var han befunnit sig i anslutning till mordet. Hade någon hittat Wilma direkt så hade ju han haft ett fint alibi.
Tågresan mot Göteborg var säkerligen en improvisation.
Kanske kom han på att han borde kasta bort något. Eller så kläcktes nästa idé om att stycka kroppen och forsla bort den med hemtjänstens fordon.
Blodet fanns redan i lägenheten så det skulle inte spela någon roll om han blodade ner mer.
Jag skulle påstå att hans agerande var synnerligen rationellt givet hans mål i varje situation.
Sen är det en annan sak att han inte var tillräckligt begåvad för att fullfölja i tid.
Citat:
Ja, och det är fortfarande uppsåt.
så är det ett klantarsle strax över normalbegåvning, som flummar på både det ena och det andra på vardagsbasis, som i affekt dödsmisshandlade//tog livet av sin fd. flickvän (för att hon försökte lämna honom) med troligtvis sparkar först (tvivlar på att han klarar av att använda knytnävarna utan att han skulle göra sig illa) och sedan med hjälp av någon form av spetsigt våld (kniv)
Jag tror inte heller att detta var planerat långt i förväg.
OCH
Citat:
japp, absolut att han inte gjorde rent knivarna ordentligt, fyllde toan med kuddvar, såg till så att packmaterialet för huvudet var smetfullt av hans egna fingeravtryck osv osv
allt detta, 'högst medvetet'
allt detta, 'högst medvetet'
Högst medvetet och improviserat, under tidspress. Det krävs ett speciellt psyke för att behålla lugnet i den här situationen, istället för att bryta ihop av panikångest och ringa 112 eller sin morsa.
Det finns forskning på att det vanliga beteendet vid dödligt partnervåld är att gärningsmannen relativt snart efter brottet ringer och anmäler sig.
Att istället bestämma sig för att stycka, förpacka, forsla bort, städa upp är definitivt att hålla huvudet kallt i min bok.
När han upptäckte att han inte kunde spola ner kuddstoppningen så bytte han spår och packade den i soppåsar.
Citat:
"styckning" är ett bra sätt att göra sig av med en kropp absolut, att stycka någon i sin egen bostad däremot? är riktigt jävla stendumt, vet inte vad du vet om att få bort blodspår, men jag kan tala om för dig gratis att det funkar inte som du sett på CSI på tvn.
Misstaget du gör i ditt resonemang är du utgår från hur en (någorlunda) normalt funtad person skulle tänka efter att ha ”råkat” slå ihjäl en annan person i affekt. Och en sådan person skulle ringa 112. Det finns ett flertal trådar om den sortens mördare.
Tishko tänker bara på en person och det är Tishko. Så när han väl dödat Wilma behövde han improvisera en lösning med målet att slippa bli dömd för mord.
Han är en spenslig man och kunde inte kånka ut Wilma i en matta. Vad fan skulle han göra?
De flesta ångerfulla mördare dröjer sig kvar på platsen. Jag kan ge dig 3 sådana färska fall.
Men inte Tishko. Han var smart nog att lämna platsen för att skapa frågetecken kring var han befunnit sig i anslutning till mordet. Hade någon hittat Wilma direkt så hade ju han haft ett fint alibi.
Tågresan mot Göteborg var säkerligen en improvisation.
Kanske kom han på att han borde kasta bort något. Eller så kläcktes nästa idé om att stycka kroppen och forsla bort den med hemtjänstens fordon.
Blodet fanns redan i lägenheten så det skulle inte spela någon roll om han blodade ner mer.
Jag skulle påstå att hans agerande var synnerligen rationellt givet hans mål i varje situation.
Sen är det en annan sak att han inte var tillräckligt begåvad för att fullfölja i tid.