Citat:
Ursprungligen postat av
Ond.hicka
Same av samma anledning. Nu är jag rätt blödig men tårarna har droppat både en och två gånger när jag tänker på lilla gossen, även om han inte finns. Den groomingen var så verklig. Han visste precis vad han gjorde när han lirkade med pojken, för att göra ungen mer osäker och mer beroende av honom. Sen börja kräva bilder, bestämma hur de ska prata, bestämma hur tillgänglig pojken ska vara, hota att försvinna, skuldbelägga...
jag känner ungar i den åldern. Bara tanken att nån ska be om hjälp från vuxna där de känner sig som mest sedda. Ledsna, trasiga ungar som vill ha en vuxen, bli sedda, bli uppskattade, värderade kanske till och med älskade. Så blir det ett knull med en äcklig gubbe som de har ångest över sedan, och letar någon ny som kan bekräfta att de inte bara är till för att knullas.
Läste ett citat från en SiS-rapport, en fjortonåring flicka som skrivit "förlåt mamma, att det enda jag blev bra på att knullas". Alltså man går ju sönder?? Hur fan ser man en liten unge som beter sig sådär och föreställer sig en levnadsglad, fullt frisk ungdom som vill leka Sommaren med Monika med någon som är fullkomligt groteskt ful och fruktansvärt äcklig??!
Det var så tydlig grooming att vänstern borde vända sig mot det även om några säkert kan förlåta honom för att han mår dåligt eller nåt. Jävla hemska människa. Fy fan.
I min värld är det rätt enkelt, vuxna människor har inget på snapchat att göra.
Det finns ingen som helst anledning att häcka i såna chattar och skriva "heeej....hur gammal är du då" som nått jävla dobedo för dom som kommer ihåg det.
Ingen anledning alls om man inte har dolda agendor.
För att inte tala om vuxna karlar som är väldigt påstridiga att bli kompizar och mentor till ungdomar som behöver nån att prata med.
Red flag deluxe.