Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Men det tänker jag. Du ljuger. Du har absolut inga minnen alls från när du var tio månader. Det är inte möjligt.

Du kan i bästa fall ha enstaka fotografiska minnen från två-treårsåldern. Sannolikt är det då händelser som behandlats, berättats, återberättats. Sporadiska minnen, bilder, är ovanligt men biologiskt möjligt efter två till tre årsåldern.

Tror obducenten gjorde det!

Jag är lite sen på bollen och ser att du redan har fått många bra svar, men vill ändå kommentera.

Överlag tycker jag att du har sammanfattat det hela koncist och korrekt och många av dina frågor, t ex varför man avskrev de intressanta män som de facto hade träffat Catrine, är högst relevanta.
Du har förstått helt rätt.

Vad som fanns var dels Allgéns lilla dotters påstådda utsagor om vad hon skulle ha upplevt vid 1,5 års ålder, dels ett gäng mycket otillförlitliga vittnen som berättade uppseendeväckande historier flera år efter Catrines död när fallet manglats i pressen.

Kortfattat var historierna som de berättade så anmärkningsvärda att var och en skulle ha kontaktat polisen redan 1984. Om de vore sanna.

Det fanns ingen teknisk bevisning mot läkarna. Idag vet man att den lilla tekniska bevisningen som fanns (hårstrån på en handduk funnen vid första fyndplatsen och fingeravtryck på insidan av säckarna) inte kommer från någon av läkarna.
Det är högst densamme som i Palmemordet.

Rajs kom sedermera även att anklaga Härm för seriemord och också påstå att Härm hade låtit bli att mörda Rajs själv, för att han var en värdig motståndare.

Rajs har inte själv varit misstänkt, men däremot involverad i snart sagt alla delar av denna märkliga utredning. Han intygade exempelvis att det så kallade Barnets berättelse var förenlig med hur styckningen av Catrine hade gått till.

Anledningen till att både Rajs och Härm stundvis befann sig på rättsläkarstationen även under helger var helt enkelt för att de turades om att se till råttor i ett djurförsök de utförde tillsammans. Eftersom rättsläkarstationen uppenbart frekventerades även under helger, också av andra än Rajs och Härm, framstår tanken att det skulle ha skett ett styckmord där som än mer befängd.

Angående att Härm gissade närmast gällande Catrines ålder är det förvisso korrekt, men högst oklart vad det skulle indikera. Förutsättningen för att Härms gissning skulle vara misstänkt är att han skulle ha känt till Catrines rätta ålder.

Misstankarna mot Härm bestod i föreställningen att han skulle ha varit Catrines kund, och med tanke på att prostituerade sällan använder sina rätta namn betvivlar jag att de skulle uppge sin ålder till kunderna. Varför skulle de göra det?
Skälet till att Härm kom att misstänkas handlade initialt om det aldrig bekräftade antagandet att han skulle vara skyldig till sin frus död.

Hans personlighet, ett oklart antal besök på Malmskillnadsgatan och ett experimentellt sexliv förbättrade inte situationen.

Intresse för strypsex är mig veterligen inte bevisat, och de beryktade videofilmer han tittade på var främst kända som våldsfilmer under den hysteriska videovåldseran. Jag misstänker att de i dagens samhälle skulle framstå som ganska oskyldiga och med lökiga specialeffekter.

Ja, Allgéns dotter blev undersökt ett flertal gånger, både fysiskt och via samtal, observationer och lekar. Ingen har kunnat bekräfta att hon utsatts för något sexuellt övergrepp.
Under hösten 1984 hade polisen en mängd intressanta personer och observationer att arbeta med.

De hade kunskap om att Eugeniavägen, där fyndplats nummer två låg, frekventerades av prostituterade och missbrukare. De visste att Catrine hade en kontakt strax intill fyndplats två: Vinof, sexkund och kriminell, den i dokumentären så kallade Hästdödaren, bodde i samma lokaler som hans företag låg i, på Eugeniavägen 25.

De hade även kännedom att relationen Catrine hade med "Mannen från Småland" präglades av våld och ekonomiskt utnyttjande.

Kronologiskt var misstankarna mot Härm starka innan Rajs ändrade sitt utlåtande, men det förstärkte dem givetvis ytterligare.
Förutom att de inte dömdes, har du helt rätt. Deras hem, bilar, arbetsplatser, bankfack, landställe med mera genomsöktes utan att man fann någonting som kunde knyta dem till da Costa, till ett mord eller en styckning.

Catrines vänner kände inte till någonting om att hon skulle ha haft TH och TA som kunder, förutom det så kallade Dagbokvsvittnet, som sa sig ha fått höra diverse skrämmande berättelser om dödsrum och sex i närvaro av ett litet barn, av Catrine själv. Dessa uppgifter uppgav hon dock inte när hon förhördes 1984, utan av ej motiverade orsaker väntade hon i flera år innan hon sa något. Uppgifterna bär inte sannolikhetens prägel, för att uttrycka det milt.
Det är ytterst tragiskt för alla inblandade. Fokuseringen på TA och TH har ju även inneburit att man saknar klarhet kring vad som hände Catrine, och att ingen gärningsman kunde straffas för vad som gjordes mot henne.

Framför allt ser jag det som beklämmande att övergreppen mot TA och TH fortgår än idag, bland annat i den här tråden.

När okunniga skribenter för fram tesen att det undermåliga åtalet mot TA och TH vilade på någon slags realistisk grund är de aktiva parter i ett rättsövergrepp.
I korthet ja, med tillägget en bidragande masspsykotisk tidsanda då satanism, incest och snuff-filmer var den stora skräcken.

Din fråga undrar jag också över. Det var inte i brist på uppslag.

Vad du tror är föga relevant, eftersom du hittills i detta ämne inte har kunnat frambringa någon form av argument som är förankrade i fakta.

Shit pommes frites -tagga ner
Du har ingen som helst aning om mina minnen.
Du har förmodligen läst nån artikel skriven av någon självutnämnd expert.

Ja

Jag med, obducenten Rajs dvs.

Om fyndplats[erna] kan man väl resonera att de skvallrar lite om vilket område mordet/styckningen kan ha skett. Visst, troligtvis har bil använts, men man åker väl liksom inte från Tumba eller Upplands Väsby om man ska dumpa en kropp längs Eugeniavägen i Solna? Det hela har troligen skett i närområdet..

Troligt är att gärningsmannen/männen haft viss lokalkännedom om området där kroppen dumpades. Rört sig där förbi regelbundet (till och från arbetsplats?) antagligen.

Det känns också spontant mer troligt att kroppen fraktats ut från staden än in mot. Även om styckningen iofs skulle kunnat skett i nåt industriområde i Solna.

Att rättsläkarstationen i Solna skulle varit plats för styckningen går naturligtvis inte att utesluta helt men det är uppenbara frågetecken kring den teorin känner jag..

Det är en arbetsplats där människor ändå faktiskt kan dyka upp lite hur som helst.

Rondväktare?

Hur sker transport från rättsläkarstationen? Backar gärningsmannen upp sin privata bil mot byggnaden? Visst var området nattetid kanske mindre trafikerat än idag 40 år senare, och visst var kanske arbetsplatser i större utsträckning tomma på kvällar och storhelger på den tiden jämfört med nu i vårt moderna 24/7-samhälle, men ändå..

Finns en annan omständighet som tyder på att det hela skett i närområdet och att den eller de skyldiga hade lokalkännedom. Dumpningen har skett i två omgångar, därav två fyndplatser. En som kommer utifrån hade dumpat allt på en plats. Den hade knappast åkt hela vägen hem och sen tillbaka och dumpat ännu en gång i ett för den okänt område. Den eller de skyldiga avslöjar sig rejält i mina ögon att de huserade i närområdet där fynden gjordes.

Nu kommer säkert någon att dumförklara mig med att styckare vill ha avsevärt avstånd mellan brottsplats och dumpningsplats. Det man då glömmer är att vi vet inget om hur den eller de skyldiga tänkte, vilket tillstånd de var i och vilka riskbedömningar de tog vad gäller att bli upptäckt.

Två fyndplatser, som sagt, en som kommit utifrån hade haft alla säckarna med sig och dumpat allt i ett bräde på en plats.

Låter nästan lika omnipotent som herr Rajs här

Fast i länken tidigare så sa han rent ordagrant att "det stämmer inte att jag ångrat mitt åtalsbeslut" och det verkar dessutom vara sista gången han uttalade sig om fallet?

Kan du hitta något senare datum där han säger nåt helt annat?

Men om vi lutar oss mot statistiken så säger den att det är mer vanligt att gärningsmannen försöker uppnå avstånd mellan brottsplatsen och dumpningsplatserna vid styckmord än att gärningsmannen dumpar kroppsdelar tätt inpå husknuten.

Det är rätt så lätt att googla och hitta andra en rad andra fall där gärningsmännen ansträngt sig för att uppnå avstånd.

Lustmördaren Anders Carlsson tex åkte ända till Dalälven, Gysinge 1987 för att dumpa offrets kvarlevor, inte kastade han kroppsdelarna från balkongen i Hässelby (Melongatan) som var brottsplatsen.

Det finns faktiskt likheter mellan det fallet och fallet Catrine da Costa. Båda offren fick kroppsdelar med sexuell koppling avlägsnade, plastsäckar användes också i båda fallen.

Anders Carlsson brukade dessutom besöka Malmskillnadsgatan vilket få människor verkar känna till, han gillade både män och kvinnor.