Treenigheten (samlingstråd)

Nja, i fallet Gud är vi väl snarare hänvisade till uppenbarelsen. Men principen är densamma: Inte alla fenomen bör nödvändigtvis kunna förklaras med enkla bilder ur det välbekanta newtonska rum vi människovarelser lever våra futtiga små liv i. Universum är mycket större och svårbegripligare än så.

Nej, jag ser mig som kristen, även om jag inte tror på att allt som någonsin har röstats fram vid koncilierna är gudomlig sanning
Samtidigt har jag ett vetenskapligt förhållningssätt till det mesta, inklusive religiösa texter (i kontrast till personlig spiritualitet), varför jag är benägen att kritisera traditionella ståndpunkter som saknar faktiskt bibliskt stöd - dock består ju kritiken också enbart i detta, vilket jag brukar försöka poängtera (beroende på religiös övertygelse kan ju traditionen i sig själv vara nästan lika viktig, eller t.o.m. mer viktig, än bibeltexterna givet en tro på att Gud t.ex. väglett en viss kyrka/församlig till att komma fram till deras dogmer och trosartiklar). Därför är det viktigt för mig att poängtera att jag aldrig kritiserar någons tro, utan snarare bibeltolkningar ur ett mer "akademiskt" perspektiv - jag vet att jag inte vet mer än någon annan om vad som i spirituell-religiös mening är "rätt" eller "fel".

Om du minns dom tillfällen vi har kommunikerat om "triader" (~som jag alternativt kallar tri-gunaer), då ser jag en sorts svar på den kristna tréeninghets-läran där.

Den extrakosmiska, metafysiska 'guden' är énhetlig .... från ett kosmisk perspektiv (hur det ser ut från ett extrakosmisk, metafysisk perspektiv kan vi endast gissa om).

Ponerat ett Intelligent Design i en "skapelse" är triaden då det essentiella kosmogeniska principet, som är skapelsens initiering.

Låter intressant (om man nu skulle förstå vad du menar). Förklara gärna med lite enklare språk så glädjer du de lite mindre utvecklade intellekten också.

En ponerad extrakosmisk, teist-metafysisk entitet som fungerar som "skapare" .... ofta kallad 'gud' .... är från det mänskliga perspektivet alternativt "ingenting" eller "allting"; alltså alpha och omega OCH såkallad 'outgrundlig'.

Det är i det närmaste meningslöst att spekulera i "vad det existentiellt ÄR" och "hur det ser ut" i en ponerad extrakosmisk, teist-metafysisk existentiell verklighet.

Men nån dynamik finns tydeligen "däruta" i det extrakosmiska i denna ponerade världsbild och om vi nu t.ex. lutar oss till BigBang'ing så skapade skaparen BBs kosmiska dynamik genom "emanationer" av "sig själv" enligt följande:

Det är en läre som är tämligen tydligt presenterat i olika typer av asiatiska semireligioner under namnet "tri-gunismen" (eller motsvarande).

I en "sacred geometry" modell skulle detta kunne presenteras som a + b + c (gunaerna) = 0 (det vi vanligen kallar "ingenting") = a + b + c (gunaerna). Processen är reversibel.

D.v.s. "something from nothing", eller enligt void-transcendentalismens perspektiv: "Nothing from something".

Det blir kanske enklare att förstå om tao'ismens yin/yang dualism användas som parallel, men bara med "trialism" istället för "dualism".

PS Sen är denna "trialism" iövrigt inte låst till nödvändigheten av extrakosmisk existens, men det är en annan historie.

Jag vill först påpeka att jag absolut inte] vill kränka någon med det jag kommer skriva utan vill ha en förklaring, (helst från kristna) vad treenighetsläran egentligen är, och att enl. mitt tyckte strider det mot läran om en gud.

Bibeln om att gud är en
Lukas 4:18
"Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig"
Min tolkning: att gud sänt jesus, och kan alltså inte vara samma själ.

Matteus 24:36
"Men om den dagen och timmen vet ingen något, inte ens himlarnas änglar, inte ens sonen, utan bara fadern"
Min tolkning: Sonen/Jesus har inte samma vetandes som FAdern/Gud och alltså är de inte samma själ.

Markus 12:29
"Det förstnämnda är detta: Hör, Israel! Herren är vår gud, herren är en!" ..//-
Min tolkning: Jesus vittnar om att det finns enbart en gud, och det är gud och inte jesus själv.

apostlargärning 3:12
"Gud har förhärligat sin tjänare Jesus"
Min tolkning: Jesus var tjänare/sändebud/profet som alla andra profeter som hade sänds utav gud för att vittna om att det finns enbart en gud.

matteus 4:10
"herren din gud skall du tillbedja, och honom allena skall du tjäna"

Johannes 20:17
"Jag stiger upp till min fader och er fader, min gud och er gud"
Min tolkning; Gud är jesus gud också, alltså är inte de samma själ.


Vad säger andra religioner om treenighetsläran?
Bahai, Islam, Judendomen men även delar av kristna själva förnekar treenighetsläran (antitrenitarism) och menar att gud är ensam störst vilket jesus talar om för oss i johannes 14:28 "Ty, fadern är större än jag"

Islam ser Jesus som ett sändebud, en profet där många verser i koranen är tillägnad åt honom såsom hans moder Maria.


Det framgår alltså i bibeln och jesus erkänner guds överlägsenhet över sig själv och att han är en egen individ skild ifrån gud, som är den ende och sanne guden. Jesus rop på korset var: "Min gud, Min gud, Varför har du övergivit mig?" visar att jesus inte är identisk med gud och att man har två helt olika positioner, precis som vad abraham, moses, noa, och mohammed hade till förhållande till gud.

Jesus bad också innan hans korsfästelse,
Lukas 22:42
Fader, om du vill, ta då den här bägaren ifrån mig. Men låt ändå inte min vilja ske, utan din.
Det framhåller att Jesus vilja är annorluna än Guds och därför kan de heller inte vara utav ett och samma väsen.

Pastorn William M Branham säger följande:
Ordet treenighet nämns inte någonstans i hela bibeln och precis som tanken av tre gudar, kommer det ifrån helvetet. Det finns bara en gud. Det är fullständigt rätt.

Verser, GT som är emot treenighetsläran
Hosea 11:9
"Ty, jag är gud och inte människa"

2mos 20:3
"Du skall inga andra gudar ha jämte mig"

1tim 2:5
"Gud är en, och en är förmedlaren mellan gud och människor, människan Jesus kristus"

OK, vad står det i Joh: 1:1- 14 ?

Och vad heter denna " människa " ?

Man kan inte plocka ut lösa verser och sen tolka det som du gör. Man måste läsa hela kap !

Luk 2: 11 "Idag har en Frälsare fötts åt er i Davids stad och han är Messias, Herren "

Vem är det som är född och kallas Frälsare, Messias, Herren ?

Joh 11:12. Här kallas Jesus för Herren, hur kommer det sig ?

Joh 10 :30 Jag och Fadern är ett, hur kan Jesus påstå att han och Gud är ett och samma ?

Joh 8: 58 Jesus säger Jag är.

Se 2 Mos 3:14, "Jag är den jag är."

Joh 6:67 Petrus kallar Jesus för Herre. (dvs Gud och Jesus förnekar det inte )

Luk 24: 3 och de fann inte Herren Jesus kropp.

Luk 24: 34 Herren har verkligen uppstått. ( vem har uppstått - Jesus ! )

Luk 17: 13. "Jesus, Mästaren förbarma dig över oss " Hur kan 10 spetälska be till Jesus och dessutom kalla honom för Mäsaren ? dvs Gud

Luk 18 :37 " Var då Herre ? " Hur kan de kalla Jesus för Gud = Herre

Joh 14: 6 "Jag är vägen och sanningen och livet " Hur kan Jesus påstå sånt ? Om han inte är Gud ?

Joh 14: 13 " vad ni än ber om i mitt namn skall jag göra för att Fadern skall bli förhärligad i Sonen "

Här har du treeningheten Jesus säger " Mitt namn ( Jesus ) och " Fadern ( Jesus ) och " Sonen " ( Jesus.

Joh 14: 15 " Om ni ber om något i mitt ( Jesus ) namn, så skall jag ( Jesus ) göra det.

Hur kan Jesus uppmana folket att be i hans eget namn och Jesus lovar att göra det ?
Om han inte är Gud ?

Luk 5: 20 Jesus förlåter synder, det kan bara Gud göra och det vet Fariseer och sadukeer som står och lyssnar på allt för de säger Lukas 5:21 " vad är det för en hädare ? Vem kan förlåta synder ?
Det kan ingen utom Gud "

Hur kan Jesus förlåta synder om han inte är Gud ?

Sida upp och sida ner ! Vem är Jesus ? Det är treeningheten för Jesus kallar på sin Fader, Ber till sin Fader, men Ber lärljungarna att Be i hans namn,

Fadern - Jesus - Sonen - - Jesus - Helige Ande - Jesus .
Messias - Jesus. Herre - Jesus. Gud - Jesus.

Joh 8 : 24 " Om ni inte tror att Jag Är ( dvs Gud ) skall ni dö i era synder.

Här påstår Jesus att han är Gud Fader själv !

Joh 8 : 25 " Vem är du då? Jesus svarade: Begynnelsen "

Hur kan Jesus påstå att han är Begynnelsen om han inte är Gud ?

Joh 8 : 28 - Återigen påstår Jesus att han är " Jag är " dvs Guds eget namn.

Så Vem är Jesus ? Det blir din tolkning !

Treeningheten är alltså att Jesus har flera namn, och Gud har inte bara Ett namn, " Jag är den jag är " utan han är även Fader, son och Helig ande.

Om Jesus kommer från himlen, är det då inte rimligt att anta att det finns flera varelser där?
De har förmodligen sina band, Jesus kallade någon för sin himmelska fader.
Alla i himlen är förmodligen gudar, på något sätt.

Den heliga anden är den kroppslösa form som Jesus lämnade kvar, som hjälper människor som verkligen tror på Jesus lära.

Att diskutera detta tills man blir galen är till ingen nytta, hjälp din nästa istället!

Trådstarten känns lite tokig eftersom de flesta kristna erkänner treenighetsläran...alltså finns den!

Tråden borde heta, Har treenighetsläran stöd i bibeln!

Visst är det så - därför är det väl lite underligt att du totalt ignorerar kapitlen i deras helhet, samt kontexterna stycken förekommer i, och själv bara plockar ut lösa verser?


Jag tror att vi måste skilja på olika former av "herrar" här. Det ord som översätts med Herren i GT är YHWH, alltså Gudsnamnet, medan det ord som översätts till Herren - eller herren (de ursprungliga grekiska manuskripten använder sig inte av skillnad mellan små och stora bokstäver) - är grekiska kurios. Denna term kan användas om i princip vilken "auktoritetsfigur" som helst, eller som ett artigt tilltal. Den kan användas om en präst, en rabbi, en kung, en prins, en fader/man som anses som herre över sitt hushåll, o.s.v. Givetvis blir det således en lämplig term att använda om Messias - hos Paulus blir det nästan en alternativ titel till Messias, där han t.ex. menar att de kristna bara har en Gud, Fadern, och bara en herre, Jesus.


Därför att de är förenade; läser du vidare så ser du att han även säger att andra människor ska bli ett på samma sätt som han och Fadern är ett. Se 17:11 ("Helige fader, bevara dem i ditt namn, det som du har gett mig, så att de blir ett, liksom vi är ett"), eller 17:22-23 ("Den härlighet som du har gett mig har jag gett dem för att de skall bli ett och för att liksom vi är ett, jag i dem och du i mig, de skall fullkomnas och bli ett).

Vad som menas med att Jesus och Gud, Fadern, är ett verkar alltså vara att Jesus är i Gud och Gud är i Jesus - de är uppfyllda av varandra på ett sätt som är en modell för hur alla kristna ska uppfyllas av Gud och själva uppfylla Gud. Se t.ex. 1 Joh 3:24 ("Den som håller Guds bud förblir i Gud och Gud i honom. Och att han förblir i oss vet vi av anden som han har gett oss") eller 1 Joh 4:15 ("Om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud") eller 1 Joh 4:16 ("Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom").

Detta är ju också precis vad Jesus själv menar att "jag och Fadern är ett" betyder, om du fortsätter läsa, Joh 10:30-38:

"Jag och Fadern är ett.” Då tog judarna på nytt upp stenar för att stena honom. Jesus sade till dem: ”Jag har låtit er se så många goda gärningar som kommer från Fadern. För vilken av dem stenar ni mig?” Judarna svarade: ”Det är inte för någon god gärning vi stenar dig, utan för att du hädar och gör dig själv till Gud, fast du är människa.” Jesus sade: ”Står det inte i er lag: Jag har sagt att ni är gudar? Lagen kallar alltså dem som fick Guds ord för gudar, och skriften kan inte upphävas. Hur kan ni då säga till mig, som Fadern har helgat och sänt till världen, att jag hädar när jag säger: Jag är Guds son. Om jag inte gör min faders gärningar skall ni inte tro på mig. Men om jag gör de gärningarna, så tro åtminstone på dem, om ni nu inte kan tro på mig. Då skall ni fatta och förstå att Fadern är i mig och jag i Fadern.”


Det gör många människor i NT; det är en väldigt vanlig fras. Den form som används är ego eimi, vilket betyder ungefär "jag är..." eller "det är jag" eller "jag är den/han", medan den form som i Septuaginta (den grekiska översättningen av GT) när Gud säger "jag är den som/jag är" är ego eimi Ho On, där Ho On (den som är, den varande, den existerande) hellre än ego eimi (jag är...) förknippades med Gudsnamnet (ego eimi verkar här mest bara ses som en presentation av "den som är", ungefär som ifall du skulle säga "jag är mitthopp"). Ho On används även på detta sätt av Filon, som skrev strax innan NT-texterna, och i Uppenbarelseboken, som förmodligen skrevs strax efter Johannesevangeliet, om Gud (Fadern).


Fast "herre", kurios, betyder ju återigen inte Gud. I så fall skulle vi ha en hel uppsjö av olika gudar i Bibeln.


"Mästare", grekiska epistates, betyder inte heller Gud. Det betyder "any sort of a superintendent or overseer (often so in secular writings, and several times in the Sept[uagint])" (Strong's Greek). I Septuaginta används samma ord t.ex. om fogdarna som farao använder för att kuva israeliterna under slaveriet (2 Mos 1:11), om arbetsledarna i 2 Krön 2:2, om förmännen i 1 Kung 5:16, o.s.v. Det är en term som alltså syftar till någon form av auktoritet, inte ett Gudsnamn eller ens någon vanlig gudomlig titel.


Då han är deras rabbi och andliga ledare, det är normalt tilltal att kalla en sådan person "herre". Notera även att lärjungarna kallar Jesus för kurios, herre, innan de ens vet att han är Messias - och att också andra, som inte har någon aning om vem han är, gör detsamma.

Se också på Joh 20:15, där Maria tror att hon talar med en trädgårdsvakt, och säger ”om det är du som har burit bort honom, herre, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom.” Det är alltså en term som inte betyder Gud, utan som används antingen av respekt för någons kunskap och/eller auktoritet, eller helt enkelt som artigt tilltal. Dvs inte helt olikt hur termen "herre" fungerar på svenska ("mina damer och herrar..." betyder alltså inte per automatik "mina kvinnor och gudar").


Därför att han är den Messias som Gud sänt; Gud är i honom och verkar genom honom (Joh 14:10, "De ord jag säger er, dem talar jag inte av mig själv; Fadern är i mig och utför sina gärningar").


Att be i någons namn innebär antingen att man ber i samma anda som den person i vilkens namn man ber, eller att man ber om assistans av denne inför Gud (på samma sätt ber t.ex. katoliker i olika helgons namn); Strong's Greek: "in the use of the name of Christ i. e. the power of his name being invoked for assistance". Jesus ses ju i Johannesevangeliet som en inkarnation av Ordet (Logos), och Ordet sågs i samtida judisk filosofi som förmedlaren mellan Gud och människor; att be om något i Jesu namn är alltså att be förmedlaren mellan Gud och människor att föra fram ens sak inför Gud. I Hebreerbrevet ser vi samma sak: "Han [Jesus] gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Gud med vår sak".


Bara Gud kan vara orsaken till syndernas förlåtelse, däremot kan Gud använda sig av andra för att utföra själva "förlåtandet". Att vara uppfylld av helig ande kan ge denna auktoritet; se t.ex. på Joh 20:22-23, "Ta emot helig ande. Om ni [lärjungarna] förlåter någon hans synder, så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder, så är han bunden." Det är inte sannolikt att detta innebär att lärjungarna alla är Gud, utan mer sannolikt innebär det att Gud är orsaken till förlåtandet, medan det rent praktiskt utförs av lärjungarna som agerar som Guds företrädare.


"Om ni inte tror att jag är den jag är [ego eimi]", vilket i kontexten Johannesevangeliet bör betyda Guds son, Guds utsände, Guds Messias. I Joh 17:3 säger ju Jesus "Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus." Jesus kallar alltså Fadern för "dig, den ende sanne Guden", samtidigt som han menar att han själv är någon som Fadern, den ende sanne Guden, sänt.


Enligt Johannesevangeliet är Jesus som sagt en inkarnation av Ordet (Logos), som i samtida helleniserad judendom och judisk filosofi sågs som ett himmelskt väsen som Gud använt sig av för att skapa världen, som ett instrument i skapelsen. Detta verkar också vara idén i Johannesevangeliet, som ju tydligt skriver att "Det [Ordet] fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det"; vi hittar samma sak i Hebreerbrevet, som är den andra text i NT som mest tydligt är influerad av hellenistisk-judisk filosofi: "vid denna tidens slut har han [Gud] talat till oss genom sin son, som han har insatt till att ärva allting liksom han [Gud] också har skapat världen genom honom [sonen]".

Paulus uppvisar influenser från samma judisk-filosofiska idéer i 1 Kor 8:6:
"Så har vi bara en Gud, fadern från vilken allting utgår och som är vårt mål, och bara en herre, Jesus Kristus genom vilken allt är till och genom vilken vi är till."


Fast ego eimi sågs inte som Guds namn. YHWH sågs som Guds namn, i grekiskan är förmodligen Ho On det närmsta man kommer något liknande - vilket inte används om, eller av, Jesus i Bibeln (Jesus skulle alltså kunna säga "ego eimi Ho On" ifall man ville sätta Gudsnamnet i hans mun, något som inte sker i någon av NT:s 27 böcker).

Till minay Hoppas du förstår hur treenighetenläran är och du får gärna svara på mina frågor i mitt inlägg, det ser jag framemot.

Till BRT du svarar på mitt inlägg och bekräftar det jag har har skrivit om!

Gud är en och alla 3 samtidigt.