Citat:
Ursprungligen postat av
Knifvur
fetningar:
Javisst, och det var inte detta jag invnde mot.
min fetning:
Men dr var det dags igen om "oproffsigt" s jag stller nya frgor till dig:
1: "Gtt p"? Hvdar du att terapeuterna betraktade SBs hiskliga pstenden om sin tidiga barndom fyrtio r tillbaka som absolut sanning?
2: Hur ska en terapeut agera nr en tvngsintagen psykpatient berttar och vidhller hiskliga saker om en svr barndom?
1. Touch! Det dr kan jag faktiskt inte svara p. Och det r ju en intressant och viktig frga, hur mycket de sjlva trodde p Bergwalls berttelser. Nr och i s fall hur terapeuterna borde ha sagt stopp. Om det verhuvudtaget var deras sak att stta stopp. Om det inte snarare var polisens/klagarens sak att gra den bedmningen. Men de gav rdet (tvingade, enligt en del...) att han skulle gra en polisanmlan. Jag tror inte att det var alldeles ltt att avgra, i det skedet, om det var en fantasi eller ej. Som sagt var, drar tar p sig brott de inte begtt hela tiden. Hur mnga r det inte som tagit p sig mordet p Olof Palme, Anna Lindh, osv osv. Men Bergwall var ju flitig p att lsa p om brottsfall och att plugga psykologi, och (urskta upprepningen) mer noggrann med researchen n flertalet tokar, som jag ser det...
Det var Bergwalls pstenden, terapeuterna kunde inte grna frbjuda honom att framfra dem. De kunde knappast heller stoppa polisutredningen nr den vl var i gng. Christiansen spelade en roll fr att frklara varfr Quicks angivelser uppgifter om plats osv, var s vaga eller motsgelsefulla, och att det kunde bero p borttrngning. Ja, men det var utredarnas och klagarens sak, inte psykologernas och terapeuternas, att hlla reda p att han inte hade krkort, inte grna kunde vara p en viss plats vid en viss tidpunkt, allt det tekniska och konkreta. Och som sagt manipulationen av filmen, som i Rstams dokumentr, var ju medvetet gjord som han beskriver det.
2. Det hr r en svr frga. Det skulle vara oproffsigt av terapeuten att sga: du ljuger. S jag vet inte riktigt.