Citat:
Ursprungligen postat av
HusvagnSvensson
Om Tensonmannen är mördaren skär han aldrig förbi paret Palme utan befinner sig hela tiden bakom paret. Observationerna av en man som väntar vid Dekorima är antingen ett missförstånd eller avser Anders Björkman.
Du verkar dock betrakta att mördaren väntar vid Dekorima som en given sanning. Saker som bygger på vittnesuppgifter är sällan givna sanningar.
Jag är rädd för att du läst mig lite fel här. Det är säkrast att jag gör ett försök att klara ut det, om du ursäktar.
Jag har inte sagt att mördaren väntar vid Dekorima, utan tvärtom menar jag att han troligtvis inte gör det. Vad jag sagt är att mördaren kommer gående söderifrån längs trottoaren, att han möter paret Palme precis vid Dekorima, och att han då ganska omgående vänder på klacken, kilar ikapp och skjuter. Det är vad jag sagt, och som du ser så betyder det att mördaren INTE står och väntar vid Dekorima, i alla fall inte under stunden direkt före mordet.
Visst kunde man tänka sig en variant, och den har jag nog nämnt i något inlägg för ganska länge sedan, där mördaren först står och väntar vid Dekorima, sedan får tecken och går undan en bit söderut när paret Palme börjar närma sig platsen, och slutligen på given signal går norrut, möter paret Palme, vänder på klacken, kilar ikapp och skjuter. I den här varianten blir alltså mördaren identisk med Morelius' Dekorimaman, men jag har lagt den här modellen åt sidan och förespråkar den alltså inte.
Om Tensonmannen så kan han inte hela tiden befinna sig bakom paret Palme, av den enkla anledningen att de gör uppehåll på en minut längs vägen mellan Skandias huvudentré och Dekorima. Oavsett var de gör det uppehållet så måste Tensonmannen passera dem, helt enkelt därför att han befinner sig tio meter bakom dem när de möter Fauzzi och om de sedan stannar så kan han ju inte själv tvärstanna och bara stå där, utan då måste han gå förbi.
Går man sedan in på detaljerna så kan den omkörningen antingen ske någonstans på den 40 meter långa sträckan norr om banken och reklampelaren, eller så kan den ske nere vid Dekorima. Det beror på var paret Palme stannar – eller stannar första gången ifall de gör två stopp som jag menar.
Om de stannar norr om pelaren så måste Tensonmannen "skära förbi" just därför att pelaren står där den står, vilket betyder att gångbanan i praktiken bara är fyra meter bred om ens det. Den här varianten har två rejäla problem för dem som förespråkar Tensonmannen som ensam gärningsman.
Det ena problemet är att förklara varför paret Palme överhuvudtaget stannar på den 40-metersbiten som helt saknar "attraktioner" i form av intressanta skyltfönster. Det andra är förstås att Tensonmannen måste kila förbi och sedan stanna och vänta på dem nere vid Dekorima, detta utan att de lägger märke till att samme gubbe som just smet förbi nu står och hänger där när de kommer.
Som du ser fungerar den varianten överhuvudtaget inte i praktiken, utan det blir "Benny Hill" av det hela, ett manus till en tv-komedi istället för en gärningsbeskrivning för ett mord.
I den andra varianten stannar paret Palme först vid Dekorima, och då måste ju Tensonmannen passera dem där. För de gör som sagt ett uppehåll på uppemot en hel minut. I den här varianten kan man i alla fall förklara varför de stannar, för i Dekorimas skyltfönster finns ju en del attraktioner att titta på och dessutom hade Lisbeth Palme sagt (till Ingeborg Sundh på Sabbatsberg), att det var Olof Palme som ville gå till Dekorima. Jag menar, man kunde ju tänka sig att de kanske tänkte ge lite dukar och oljetuber i present till vännen Assar Lindbeck. (Jag lägger med en länk till ett av Assars alster så att du kan se själv vad det rör sig om.)
http://perseus.iies.su.se/~alind/Image7.gif
Men allvarligt talat, den här varianten funkar naturligtvis inte heller. Inte ens om man tar till Assars hötorgskonst som svepskäl för uppehållet.
Rörande frågan om en man står och väntar vid Dekorima så har vi två oberoende vittnesiakttagelser på den mannen. Den ena kommer naturligtvis från Morelius, och den kanske man kunde förklara bort på något sätt om den stod ensam. Men dessutom har vi Delsborns direkta iakttagelse av att paret Palme står och samtalar med en man på trottoaren utanför Dekorima. Den mannen står dessutom på precis samma ställe som Morelius' Dekorimaman.
Delsborn kan till och med beskriva mannens rock och huvudbonad, vilket betyder att det knappast rört sig om något hjärnspöke. Man kan då invända, att de i själva verket befann sig i rörelse men att Delsborns ögonkast var så snabbt att han uppfattade det som om de stod stilla. Det kan heller knappast stämma, för han gör iakttagelsen medan han står och väntar vid rödljusen.
Då hör det till sakens natur att man som van bilförare tittar sig omkring medan man väntar, men sedan vänder blicken tillbaka till trafikljusen när det drar ihop sig till att slå om till grönt. När det väl gör det så tar det ytterligare 4-5 sekunder skotten smäller, och då är Delsborn redan halvvägs ut i korsningen. Saken är alltså, att tidsutdräkten mellan Delsborns iakttagelse av "samtalet" eller "mötet" och det att skotten smäller under alla förhållanden är minst tio sekunder, och troligtvis lite mer än så.
Om man befinner sig i rörelse dvs promenerar hinner man på tio sekunder omkring femton meter. Ifall Delsborn missuppfattat tre personer i rörelse som tre stillastående personer så skulle de ha hunnit ner söder om Tunnelgatan innan skotten smäller. Men det gör de ju inte utan Palme faller bara fem meter från den plats där Delsborn såg dem stå och prata – och där Morelius såg sin Grandman.
Som du ser går det inte att få ihop någonting som fungerar med någon ensam gärningsman som närmar sig bakifrån. Inte heller går det att få ihop någonting i stil med vad den där killen Jeremiah Karlsson förespråkar, och där Anders Björkman får ikläda sig rollen som Dekorimamannen. Dels fungerar inte förloppen och dessutom strider det naturligtvis mot vad Björkman själv uppger i förhör.
När Björkman sent omsider tillfrågas om vad han företog sig när kamraterna gått in på banken och de automatiska dörrarna stängts framför näsan på honom, då säger han att han sneddade ut till sträckstenskanten för att titta söderut efter de eftersläntrande kamraterna. Med andra ord stod Björkman ute vid reklampelaren och tittade söderut på pelarens utsida. Han fanns överhuvudtaget inte inne vid gångbanan, låt vara nere vid Dekorima, förrän han började gå söderut sekunderna före skotten.
Det var mina kommentarer till det här. Var och en blir lycklig på sin fason, och du får naturligtvis tro vad du vill om de här sakerna. Däremot vill jag ogärna bli felciterad eller få mina ståndpunkter förvrängda, så i den delen måste jag liksom sätta ner foten.