Citat:
Ursprungligen postat av
Livsstilsparasit
För er som.inte tror att det finns någon framtid för ovanstående segelfartyg, annat än som leksaker för superrika.
http://wind-ship.org/wp-content/uplo..._L-300x225.jpg
Fartyget existerar på riktigt, och är antagligen framtidens fraktfartyg på ett eller annat sätt.
Men det har naturligtvis inte med Greta att göra. Såna här fartyg kommer på grund av kommersiella orsaker. Inte på grund av en pr-strunt.
Du har fel, fartyget är visserligen på designstadiet. Men tros bli klart först år 2021/2022:
https://www.sjofartstidningen.se/wal...wered-vessels/
Hursomhelst så är idén gammal, eller ny, vilket du vill. För ett fraktfartyg vilket som helst så är det viktigaste att de håller ingångna avtal om när fartyget är framme i hamnen. Varje dags försening kan kosta miljontals kronor i förlorade intäkter. Dessutom så förlorar ägaren av fraktgodset en hel del i tänkta lagerkostnader för den tid som godset befinner sig i godstransportmaskineriet. Det blir väldigt stora belopp på bara ett år med flera dygns försening på varje frakt. Fraktbranschen är hårt prispressad och om ett rederi kan hålla sina tidsplaner så får de mycket credd för detta.
Wallenius har väl något fartyg som kan lasta 400 bilar, och lasten är då alltså värd cirka 160 milj kronor. Det är alltså inga småsummor som dessa drar omkring på haven med.
Det finns många anledningar till att lastfartyg är byggda som de är, bla pga sjösäkerhet. Hastighet och manövrerbarhet är två av de viktigaste faktorerna för ett kommersiellt lastfartygs säkerhet. Och man ansåg förr att omkring 14-16 knop var tillräckligt för att gå på oceanerna med, för det innebar i regel att man kunde fly undan ett annalkande oväder. Idag vet jag inte vad man anser är säkert. Men sedan 1990-talet har det byggts många lastfartyg som klarar lätt > 20 knop. Man kan helt enkelt ta bättre betalt för den snabbare frakten. Fast helt klart så går det åt mera bränsle.
För att lastfartyg ska kunna gå med mestadels segel istället och så pass fort som en 16 knop så behövs det sjuinihelvetes massa segelyta för att få ekonomi på det hela. Men då behövs det i sin tur mycket höga master för detta (*)
Men lastfartyg byggs inte med en tung köl för att motverka vindtrycket. En tung köl innebär att hon ligger djupare i vattnet, och då kan hon inte frakta lika mycket. Vikten av masterna plus kölen gör det hela oekonomiskt hur man än räknar på det, faktiskt, eftersom man måste räkna bort den last hon annars skulle kunna ta om hon inte har mast plus en tung köl.
En annan sak med fartyg med nedstickande sådan balansköl är att djupgåendet ökar, och hon kommer därför inte in i somliga grunda hamnar
Det och dessutom att de flesta höga broar bara har en segelfri höjd på 40-60 meter gör det dumt att ha ett högmastat fartyg, eller hur ? Du kan ju inte förhandla bort en bro precis ur dina kalkyler heller. Och tex Öresundsbron har en segelfri höjd på (bara) 57 meter.
Dessutom så lastas de flesta lastfartyg uppifrån, och då är masterna och riggen bara i vägen. Ett fåtal fartyg lastas ju tex ifrån sidan, bakifrån eller framifrån, med ramper eller bogvisir.
En annan faktor är så enkel som att sikten ifrån bryggan blir ju sämre, om du har en massa segel som skymmer din sikt. Och särskilt då nattetid i och med att ljus reflekteras i de (förmodligen) vita seglen
Plus ett ytterligare fenomen som gärna inträffar i kyligt och fuktigt väder att seglena när de drivs fram i fartvinden bildar en slöja av dis efter sig som skymmer sikten.
Sen finns det en annan faktor som designteamet ibland inte tänker på: Jo vad händer då det är vindstilla ? Jo det är ganska lätt att räkna ut att en stor och hög rigg bromsar farten rätt ordentligt, pga fartvinden, så redan där kan en stor segelrigg på ett lastfartyg kosta rederiet ganska mycket pengar i bränsleförluster.
Stora riggar innebär också att fartyget kan få ett vindtryck ifrån sidan som man inte kan kompensera för, och det gör henne svårstyrt, särskilt i inloppen till de hamnar som ofta har sidvind.
Ett stort fartyg måste nämligen ha låg fart när det anlöper en hamn, och låg fart innebär dålig roderverkan, och dålig roderverkan innebär att hon inte kan kompensera för sidvinden.
Hon kommer därför att träffa kajkanten eller andra fartyg med bredsidan.
Så vad dessa klimatkatastrofpredikanter än predikar i sina miljökatastroffantasier och ockulta undergångsseanser, så kommer rederierna hellre att välja designidéer som är praktiskt genomförbara
(*) Malizia 2 har 290 + 490 kvm segelyta, totalt 780 kvm och hon väger in knappt 8 ton. Alltså nästan 100 kvm segelyta per ton. Givet det tex här fartyget, Titania, på 31000 ton, sjösatt 2011, så kan man ju räkna på om hur mycket segelyta hon skulle behöva:
https://www.2wglobal.com/globalasset...pressed-50.jpg
Givet de mått som det fartyget har , så inser man att det helt enkelt inte finns plats för all segelyta som skulle behövas. Det är därför mestadels en helt dödfödd idé med att sätta upp segel på ett dieseldrivet fartyg. Om det inte rör sig om små och lätta fartyg förstås, men då försvinner ju den viktigaste egenskapen, nämligen lastförmågan i ton räknat.
Kryssningsfartyget Wind Surf (Windstar cruises) kan dock gå på enbart segel och är det nu största segelfartyget, tar 300 personer, men hon gör bara futtiga 10-12 knop vid god vind, alltför sakta för Atlanten alltså:
https://en.wikipedia.org/wiki/Wind_Surf_(ship)
Hon har för liten segelyta för att segla riktigt bra