Fet fröken försöker formtoppa

Det där är högst individuellt. Det är många överviktiga som har en realistisk självsyn efter att de har gått ner i vikt. Det går inte att i förväg säga med säkerhet hur en enskild person kommer vara.

EDIT: Och det är förstås inte låst i sten att det måste vara på det ena sättet eller det andra. Det kan skifta över tid.

Veckan som varit:

Träning:
Inte så mycket som jag önskat.
Jogg 2 km.
Jogg 1,5 km.
Styrkepass på Sats.
Simning 1 km.

Tyckte väldigt mycket om styrkepasset och har bokat kommande vecka med. Bra med korta tidsintervaller så jag inte hinner tröttna. Sen nya övningar.
Är stoltast över simningen - låg ihopkurad under täcket och frös och var nära att somna (hade fått gå upp ohemult tidigt för kidsen skulle lussa på olika förskolor) men lyckades ändå skärpa till mig och sticka ut i mörkret och kylan för att bege mig till simhallen.

Vikt:
Plus 1,1 kg. Suck.

Mat:
Första delen av veckan åt jag riktigt bra, kcal till godo varje dag. Gick likt förbannat upp lite över varje natt.
Avslutande delen av veckan inte lika bra. Skyller på fullmånen. Kan den förvandla folk till varulvar, så… 🙄
Har för övrigt ätit vit fisk för första gången på flera år efter mycket om och men. Det gick bra. (Förlåt, men läste en äcklig sak om vita fiskar och sen kunde jag inte förmå mig att äta det mer. Förrän nu. Det gick tveksamt, men det gick!)

Övrigt:
Småbarn utklädda till pepparkaksgubbar med tillhörande bruna små baskerliknande velourmössor är det sötaste jag sett! Särskilt som ögonen tindrande och de knubbiga små händerna klappade exalterat över mina storbarns sjungande. Hjärtat höll på att explodera!



Hm. Tror du du skulle vara hjälpt av att prata med en psykolog?
Fantastisk prestation av dig! Bravo!!!
Jag vet inte om det är för att jag är kvinna eller för att jag är ytlig (men det är ju många andra också, vilket man som överviktig förstås är väl medveten om) men för mig är så mycket av mitt självförtroende kopplat till vikt. Har t ex mycket svårt att känna mig attraktiv inför en man med denna vikt.

Ja, så är det säkert.

Ptja. Det påverkar inte mitt allmänna mående allt för mycket och jag är på det hela taget lycklig. Dessutom använder jag det för att hämta motivation till träningen. Tror de flesta som tränar i någon mån är missnöjda med sina kroppar.

Nu är du ju mystiskt hemlighetsfull om exakt hur mycket du väger, trots att flashback är anonymt Och jag håller med om att smalhet är attraktivare än övervikt. Men det innebär inte att pluskilon automatiskt gör en person oattraktiv. Finns många attraktiva kvinnor (och män) som inte är smala. Kroppsform är bara en faktor bland många. Och för mig och många andra män, inte ens den viktigaste. Inom rimliga gränser såklart (som jag tror du håller dig inom), vid extrem övervikt hjälper är det i sig väldigt oattraktivt.

Jaa nja vet inte, funderar fortfarande 😄

Velar främst kring om det verkligen är bra om jag lägger ännu mer energi och fokus på att skriva om vikten och kroppen och metoder osv. Har en fast övertygelse om att mer fokus på livet och allt annat och mindre på kroppen är det bästa för både det mentala välmåendet och paradoxalt nog för vikten och kroppen.

Kanske kan ta liknelsen med när man är kär, då tappar man ibland aptiten för man är uppfylld av känslor istället. Lite så fast uppfylld av allt det fina och roliga man har i sitt liv. Det kanske kan vara svårt att leva och glädjas ibland om man tänker mycket på kroppen. Om jag aktivt börjar skriva om det så kanske min energi liksom placeras fel. Jag vet inte...

Har du några tankar om det här? Förlåt om det blev för flummigt, jag har nog en tendens att krångla till saker i huvudet ibland.

100% samma upplevelse! I perioder när jag tränar extra mycket är jag nästan bara sugen på bra mat i lagom mängd.

Jag hade gärna läst mer kring kvinnors träning och livstil. I regel bara män som går ut med sin träning. Vi bör väl träna i regel på samma sätt men samtidigt är vi väldigt olika biologiskt. Så som man lär man sig aldrig saker ur ett kvinnligt perspektiv. Lite tråkigt när man försöker hjälpa en kvinna med tränings osv då man inte förstår deras förutsättningar och utmaningar.

Det finns ju den baksidan som du nämner att man blir mättad av att dokumentera, sen orkar inte skriva det dåliga och typ gräver en djupare grop.
Samtidigt kan det ge en känsla av mer ansvar. Men skulle vara intressant att fler logga i journaler här. Tycker att det är intressant att följa andra och diskutera lite ibland.


Tror att det har dels att göra med att man får signaler av lycka av träningen genom signalsubstanser. Annars jagar man det det med sämre val. Även när man tränar så vill kroppen ha rätt typ av näringsämnen. Även om man känner att man har gjort nytta så är det enklare att fortsätta att göra nytt. Lite av en snöbolls-effekt.

Gångna veckan

Träning:
1 styrkepass
1 yogapass (vinyasa)
1 km simning
1 pass power pilates

Vet inte när jag var på yoga senast!? Innan jag bröt tån? Dvs i våras… Så himla skönt, älskar också just denna lärare.
Stykepasset också skönt, log spontant även denna vecka!
Kom på mig själv med att, dan efter simningen, tänka att jag ville gå dit igen. Men det gick inte, även om jag hade kunnat tvätta badkläderna för hand har jag inte tillräckligt med rena handdukar. (Jepp, ”måste” ha med mig tre stycken. En att sitta på i bastun, en för håret, en för kroppen.)

Har varit lite förkyld vissa dagar under veckan, lätt halsont och snuva, och därför inte vågat träna konditionsträning.

Om simning:
Nu har jag varit där tre gånger.
Efter första gången hade jag så ont i axlar, armbåge, handled och fingrar att jag fick gå upp på natten och ta värktabletter och sedan fylla på under hela dagen. (Ledvärk.)
Efter andra gången krasade det när jag tryckte ihop skuldrorna. Så sjukt skönt! Kände mig sedan helt ”fri” och avslappnad och mjuk.
Efter tredje gången har jag lite ont i lederna beskrivna ovan, men nu bara på vänster sida och absolut inte så mycket att jag skulle överväga smärtstillande.

Kommer att göra läsare missnöjda:
Smet tidigare från mitt arbetes julfest för att hinna till ett yogapass. Hade ätit så mycket godis på sagda julfest att jag inte orkade gå dit. Låg i stället i sängen med magen i vädret och gnällde och kände mig som en orm som just slukat mitt byte och nu inte behövde äta igen på några månader. Graceful! Sexigt! Vuxet! Måttfullt!

Avbokade ett pass pilates på lördag morgon för att jag kom på att jag hellre ville baka scones och ta det lugnt.

Mat:
Maten har det inte varit något fel på. Snarare det andra. Har blivit på tok för mycket, pepparkaksburkar och godisskålar överallt. Pepparkakor är verkligen triggermat för mig. Smaken, sötman, knaprigheten…

Köpte sill. För första gången i mitt liv. Har dock inte vågat smaka än. Ja, det stämmer, jag har alltså aldrig ätit sill i hela mitt liv.
Har även köpt ny torskrygg. Ganska gott. Men undersöker dem noga innan. (Läste alltså om folk som hittat mask i vitfiskkött och sen var det kört. Åt inte vit fisk på flera år efter det men prövade igen förra veckan.) (Ja, jag vet. Men gläd er åt att jag iaf försöker utmana mig!)

Har kommit på att det inte funkar med Pändy, trots lågt kaloriinnehåll. Smakar väldigt sött och jag blir ännu mer sockersugen.

Vikt:
Minus 2 hg. Haha!

Hur jag ligger till målmässigt:
Måste träna ett pass ”övrigt” (som blivit simning varje gång hittills), två pilates, två styrka och tre yoga för att ha gjort en tredjedel under december… men vad är det, 9 dagar kvar av dec? Det klarar jag väl, om jag lägger manken till!

Veckans läsning:
Kommer tyvärr inte ihåg var, men läste att vältränade kan förbränna dubbelt så många kcal per pass bara pga bättre syreomsättning, att även detta är en process som kostar kalorier och den går mycket snabbare och mer effektivt hos dem med bra kondis.

Övrigt:
Har bara haft en (1) sjukdag på hela terminen!


Ja, det kan du säkert ha rätt i. Fast finns väl även många som tränar för förbättrad hälsa, både fysisk och psykisk…

Sant. Jag vet flera supersöta mulliga kvinnor. Men jag råkar inte vara det.
Har nog berättat om min väninna som när hon går upp i vikt bara får större bröst, höfter, lår och stjärt. Syns ingenting på ansikte, armar, mage. Och sån övervikt är ju ganska lätt att bära…
Men oavsett: jag har alltid ansett mig hellre vilja väga 5 kilo för mycket än 5 för lite. Men jag har ingen lust att vara FET och det är jag faktiskt.
Nej men, känns inte så kul när jag gick upp så många kilon igen. Att berätta om min vikt, alltså. Alla kommer att bli besvikna eller arga eller tvärtom - triumferande mysa ”vad var det jag sa!”. Vet inte vad som känns värst.



Nej, då förstår jag om du inte är så sugen. Men håller med Sklee nedan, kul att läsa om kvinnors träning och du är så smart och välformulerad!
Själv tycker jag det är jätteskönt att kunna skriva här.



Ja! Det är så tydligt att det påverkar ens aptit.
Många säger ju att de blir hungrigare av konditionsträning men jag upplever inte det heller.


Ja, hormoner påverkar på många olika sätt! För mig är det helt uppenbart att träning hjälper mig med viktminskning, även om folk hävdar att det är för få kcal som bränns. Har överätit godis hela veckan men märks inte på vågen, garanterat pga träningen. Men jag tycker verkligen att kroppen också reglerar aptiten bättre när jag är aktiv.
Men ja, man mår onekligen bättre psykiskt också.

Asså tex styrketräning bränner i sig själv inte så mycket. Även att en del pratar om att x antal kg muskler inte bränner så mycket heller. Men det är kroppens funktioner, hormonsystem, bildningen av muskler som inte går att egentligen mäta men är avgörande. Oavsett man eller kvinna.

Men om du har varit mer kontinuerlig med träningen senaste så har förmodligen din kropp behövt mer energi.

Nice med bastu!
Har själv blivit frälst så försöker basta varje dag typ. Blir ofta 5-7 dagar i veckan.

Jaja okej då, här har ni den 😄
(FB) Dishys viktprat

Fy fan, PALLAR inte att vara sjuk.
Har inte kunnat konditionsträna sen… ja, inte vet jag, förrförra veckan? Är gråtfärdig och arg om vartannat.
Nu när det dessutom varit perfekt väder, inget snö, ingen slask, inga minusgrader. Men snart ska snöhelvetet komma och lägga sig som en hal och våt helvetesfilt till typ slutet av mars.
Klockan är 16 och jag har 85 kcal kvar av dagens pensum, pga överdos av marsipangriskultingar under förmiddagen.
Försöker fixa inne i lägenheten för att för en gångs skull börja det nya året med ordning och reda, snyggt och utrensat och ZEN. Visste ni att det tydligen är tradition i Japan att grundligt rensa och städa inför det nya året? Har sedan november peppat och preppat för detta men naturligtvis går även det åt helvete. Wow, tredje gången jag nämner helvete i det här inlägget.
Bäst att göra det en fjärde: En liten fågel viskade en gång i mitt öra att Olof Palme ansåg att man skulle ta ”ett helvete i taget”. Olof, jag försöker! Men det går åt…
Det är totalt kaos och jag pallar inte! Jag avskyr min icke-fungerande adhd-hjärna (tips till gängen: ni behöver inte lägga pengar på bomber och granater, bara att släppa lös mig och jag kommer vända allt upp och ner på nolltid). Känner mig som världens mest misslyckade människa. Vill bara ut och springa men vågar inte, hjärtmuskelinflammation ÄR en reell risk av att konditionsträna med halsont. Så i stället ligger jag i sängen och gråter och rasar om vartannat. Charmigt! 🥰 Det är KNÄCKANDE att aldrig lyckas med någonting. Känner mig så sjukt olycklig just nu.


Bastu är sannerligen nice! I Finland tydligen vanligt att även vanliga lägenheter har sin egen bastu!

Hurra! Ryssfemm, om du fortfarande läser här: jag vill att även du ska starta träningsjournal! Och vad Cleo befaller måste andra lyda. 😉

Självklart ska man inte träna med halsont men jag tror att fröken känner efter för mycket. Att det ligger en slemklump där nere och irriterar är inte att ha ont i halsen. Tvärtom brukar det vara skönt att jogga lite lugnt och hosta upp irriterande slem. 1177 skriver att man ska ta det lugnt med träning i början av infektionen. Jag vet att din pappa säger annorlunda och att du aldrig skulle göra något annat än lyda honom blint, men jag ville bara få det sagt 😊

Vad! Självklart lyder jag min pappa! Läste inte du också boken Vad far gör är alltid det rätta när du var liten? Så länge jag är ogift lyder jag min pappa och om jag nånsin gifter mig övergår naturligtvis bestämmelserätten till min make. 😌 What’s next? Snart säger du väl att kvinnor bör ha rösträtt också!
…men ok då! Tack för pushen! Jag stack ut! Och vet ni vet ni vet ni, jag JOGGADE 4 KM!?
Joggningen hittills i december:
1,3 km
1,5 km
1 km + 5 spurtar
1 km + 10 spurtar
2 km + spurtar
1,5 km
Och i kväll: 4 km!!! Jag är så STOLT! 🥲 Och så glad att jag gjord det! Tack, snälla du för pushen! 💗 🤝 👊
Och så underbart skönt att känna stress, sorg och ilska faktiskt bli bättre. I dag har annars varit sämsta dagen på mycket, mycket länge.
Säger det igen: konditionsträning är verkligen det bästa jag nånsin gjort för mitt välmående.

Har haft som mål att efter februari klara att jogga 5 km, vilket känts tveksamt om jag skulle klara av med tanke på vintern. Men plötsligt känns det inte så avlägset längre! ☺️

…och snygg diss från min mamma när jag skickade print screen på antal km, tid och sträcka. Hon: ”Har du promenerat omkring i kvarteret?”
Ok, det gick liksom inte fort, men det GICK. 🥲
(7.20 snitt.)

(Och mycket viktigt: vill med bestämdhet dementera slemklump! 🤢 Det har bara kliat och känts lite svullet och raspigt i halsen. Plus buktat i trumhinnorna och känts segt - segare - i skallen.)

… men 4 km! LER när jag skriver detta. Troligen dagens första leende! Tack, AngerManagement!