Jag har cancer - vet att jag snart ska dö. [OlikaBroed död 211222, Picasso2 221211]

Beklagar. Jag är övertygad om att du får det bra på andra sidan när väl tiden är inne.

Bästa tråden jag läst! Och tack för att du delar med dig.

Tvivelsutan en av de absolut mest läsvärda och intressanta trådar på FB, vilket åtskilliga andra redan påpekat. Vill mest bara tacka Brödet för hans mod, lugn och stora kärlek till familjen. En ynnest att få ta del av resan mot det oundvikliga. En stor människa.
Tack.

Kärlek på din väg.

Beklagar diagnosen.

Jag har inte en fråga. Jag förlorade min barndomsvän för lite mer än ett år sen så vi gick igenom alla frågor.

Dock vill jag tipsa dig om Eben Alexander. Finns många föreläsningar på youtube.

Önskar dig en ”mjuk” övergång och lite extra tid med familjen. Kanske korsas våra vägar i framtiden?

Stor kram ❤️

Jag försöker hitta något att skriva men jag lyckas inte.
Jag önskar att jag hade ens en tiondel av din värdighet och mognad. Jag önskar att jag hade fått lära känna dig i verkligheten.
Du kommer att bli saknad inte bara av dem som kände dig.

Jag vet att du gillar Gustaf Fröding, skulle därför vilja avsluta med några andra dikter:

”Vårt liv är en vindfläkt, en saga, en dröm,
en droppe som faller i tidernas ström.
Den skimrar i regnbågens färg en minut,
brister och faller och drömmen är slut.”
Nils Ferlin

”Säg inte, att ingenting blir kvar
av den vackraste fjärilen livet gav.
Säg inte, att vingarnas färg bleknar bort
och försvinner i vinden som stoft, som stoft.
Om fjärilens kropp måste gömmas i grav,
är ändå den svindlande flykten kvar!”
Bo Setterlind

”Det är vackrast när det skymmer
All den kärlek himlen rymmer
Ligger samlad i ett dunkelt ljus
Över jorden,
Över markens hus

Allt är ömhet
Allt är smekt av händer
Herren själv utplånar fjärran stränder
Allt är nära, allt är långt ifrån
Allt är givet
människan som lån

Allt är mitt och allt ska tagas ifrån mig
Inom kort ska allt tagas ifrån mig
Träden, molnen, marken där jag går
Jag skall vandra -
ensam utan spår”
Pär Lagerkvist

”Det gick en gammal odalman
och sjöng på åkerjorden.
Han bar en frökorg i sin hand
och strödde mellan orden
för livets början och livets slut
sin nya fröskörd ut.
Han gick från soluppgång till soluppgång.
Det var den sista dagens morgon.
Jag stod som harens unge, när han kom.
Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!
Då tog han mig och satte mig i korgen
och när jag somnat, började han gå.
Döden tänkte jag mig så.”
Bo Setterlind

Och så:
”Din frid skall vara oändlig, så som havet.”

♥️♥️♥️

Är du hög på medicin, det hade jag varit, injicerat heroin och annat för att komma ifrån lidandet och bara njuta in i det sista. Beklagar verkligen att du har cancer, vännen. Har du tankar på att det möjligen finns ett efterliv. Är du kristen eller annat?

Han är inte religiös men känner så smått att det nog kan finnas nåt efter. Tar mig friheten att svara å hans vägnar.

Har ingenting att skriva egentligen förutom att tacka dig för att du får mig att konfrontera min egen dödlighet, jobbigt men nyttigt.

Gå i frid.

Det bara måste finnas "nåt mer". Själv kan jag inte ens föreställa mig ett ingenting. Det går bara inte.

Tung trådstart och situation även för oss som läser. Hur är det med familj och människor runtomkring? Är du troende?

Ja, det där att inse värdet, det kan man applicera på mycket. Men framförallt när man vet att livet snart är slut. Det är dessutom ingen som riktigt vet och kan berätta vad som kommer sen. Det är lite otäckt. DEN biten är jag dock väldigt nyfiken på. Och jag har alltid undrat hur det är på andra sidan. Snart får jag facit. Och likaså du @OlikaBroed.

Vill först beklaga beskedet, känner inte dig men du finns i mina tankar just nu.
Hade själv en nära vän som gick bort tidigare i våras, 36 år gammal, av hudcancer.
Man ska veta att man för alltid kommer leva vidare i sina närmastes tankar och vardag.
Något som jag tänkt på ofta sedan vännen gick bort är om det är viktigare att bara leva sitt liv eller om det faktiskt är viktigare att gå bort och bli ihågkommen för det goda man gjort.
Betydelsen för omvärlden är långt större om man inte längre finns kvar i livet men har gjort en god sak, än om man fortfarande är i livet och gör dåliga saker.
Betydelsen och värdet på ens liv kan alltså vara större efter att man lämnat, ifall man blir ihågkommen som en god människa av de som lever vidare.

En annan sak man tänker på är att människan tänker kortsiktigt och tar alltid saker för givet, man kan gråta för att man förlorat pengar på börsen eller fått bilen krockad, men bryr sig inte nämnvärt om att äta rätt, sluta röka eller använda solkräm, vilket kan få långt större konsekvenser.

Så resonerade man inte före du var född heller men likväl uppstod du så nog är det inte ett ingenting alltid.