Mordet på 29-åriga Carolin Stenvall, 2008

Jag har kopierat in det av min text som är relevant för dina frågor. Här kommer mina svar.



1. Jag insåg redan när jag skrev just det att det blev konstigt. Jag menade
att det på något sätt känns som om han skulle vara mer pervers/otäck om
han hade gjort det när hon var död. För henne själv är det ju värre om
hon måste uppleva det, som levande, men frågan är hur vi andra ser på
det? Vi ser det ju verkligen som en skändning om det är gjort när hon är
död. Jag känner mig vidrig när jag formulerar mig nu, men det är
ett vidrigt ämne.

2. Som jag tolkar det; han mår så jävla dåligt över det han har gjort, så han
har svårt för att erkänna för sig själv att han har gjort detta. Jag drar en
parallell till mer vardagliga händelser som alla har råkat ut för. Har vi gjort
något vi inte är så stolta över, så drar vi nog gärna lite på det innan vi
bekänner. Jag tror att han allteftersom kommer att vara behjälplig i
utredning, det värker fram efterhand.

Jag har kopierat in det av min text som är relevant för dina frågor. Här kommer mina svar.



1. Jag insåg redan när jag skrev just det att det blev konstigt. Jag menade
att det på något sätt känns som om han skulle vara mer pervers/otäck om
han hade gjort det när hon var död. För henne själv är det ju värre om
hon måste uppleva det, som levande, men frågan är hur vi andra ser på
det? Vi ser det ju verkligen som en skändning om det är gjort när hon är
död. Jag känner mig vidrig när jag formulerar mig nu, men det är
ett vidrigt ämne.

2. Som jag tolkar det; han mår så jävla dåligt över det han har gjort, så han
har svårt för att erkänna för sig själv att han har gjort detta. Jag drar en
parallell till mer vardagliga händelser som alla har råkat ut för. Har vi gjort
något vi inte är så stolta över, så drar vi nog gärna lite på det innan vi
bekänner. Jag tror att han allteftersom kommer att vara behjälplig i
utredning, det värker fram efterhand.

(min fetmarkering)

Jag tror jag förstår hur du tänker. Du menar att i våra ögon är det, för TAs skull, bättre om Carolin levde om han våldtog henne. (Det vet vi inte än.) Men utifrån Carolins perspektiv är det naturligtvis tvärtom. Där har vi nog kärnan i att jag har svårt att förstå ditt inlägg. Jag kan inte tänka in den dimensionen du gör.

(min fetmarkering)

Jag tror jag förstår hur du tänker. Du menar att i våra ögon är det, för TAs skull, bättre om Carolin levde om han våldtog henne. (Det vet vi inte än.) Men utifrån Carolins perspektiv är det naturligtvis tvärtom. Där har vi nog kärnan i att jag har svårt att förstå ditt inlägg. Jag kan inte tänka in den dimensionen du gör.

Mycket om TAs eventuella ångest. Tänk vilken oerhörd (icke självförvållad) ångest CS måste ha känt. Offret glöms som så ofta bort.

Läste här tidigare att några hade funderingar angående Tonis äldste son, vad jag hört från en granne till T:s son, så har det varit släckt i lägenheten sen onsdagen den 15 okt. Kan ju bara vara en slump men man börjar ju undra lite......

Jag tycker nekrofili är vidrigt..men inte för den döde, den personen märker ju inget. Däremot blir jag äcklad av att tänka mig...sexakten. Då är ju mordet mycket värre isådanafall, om han nu mot all förmodan är nekrofil. Men det är han ju knappast, även om han tycks ha en jävligt knepig relation till döden (a´la synd om den döda)

Ingen som minns någon teori om mördare som "tar hand om" sina mordoffer brukar tyda på, är inte det förekommande i typ mord-tv-serier, mördare som pysslar om den döda kroppen, besöker den och så...

Läste här tidigare att några hade funderingar angående Tonis äldste son, vad jag hört från en granne till T:s son, så har det varit släckt i lägenheten sen onsdagen den 15 okt. Kan ju bara vara en slump men man börjar ju undra lite......

(min fet)
Jag såg en dokumentär för något år sedan, som ingick i en serie(!) program där man intervuade seriemördare.
En kille/man som intervjuades i fängelset, eller om det var på ett mentalsjukhus, berättade i detalj hur han lurat hem homosexuella och mördat. Sen klädde han av kroppen och drog på den likadana kläder som han själv hade. Sminkade så den liknade honom själv. Sen gick han omkring hemma och bar på liket och pratade med. Hade med det i sängen, som en nalle.
Det är bland det mest bisarra jag sett & hört.
Tror även det ingick lite "teori" i form av någon psykiater, som förklarade hur det där hängde ihop med projiceringar och självreflexiv empati... eller vad det nu heter...

Någon som minns vad det var för programserie.
Den var rätt bra, så den var säkert brittisk, snarare än amerikansk.

Det är väl Most Evil du tänker på?
http://investigation.discovery.com/t...vil-about.html

Men jag har för mig att man såg det på TV4 för flera år sedan också