SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Troligen:

-ryd

-bo/boda

Bara varianterna på -red är minst tre här i söder. De kommer av verbet rödja/jöja = odla upp mark, ofta från början skogsmark. Valbo-Ryr i Dalsland mfl har motsvarande morfem som andra led.

–röd (Skåne)
-ryd (Småland)
–red (Halland)
*-Ryr (Västergötland, Dalsland, Bohuslän)

Suffixet -torp förekommer på många håll söder om Siljan, men längre söderut även i modifierade varianter. Torp står för nybygge.

- torp (Närke, Södermanland och söderut)
- rup (Skåne, Halland)
- arp (Skåne)

En variant på -bo/boda är -bol (boplats). Ledet -måla (Småland) står för uppmätt/avstyckad areal.

Jag hoppas att den här frågan platsar här. Jag har funderat lite på uttrycket: "Idag tar vi inga fångar", varifrån kommer det egentligen? Vad jag förstår så handlar det om att man när man säger det känner sig starkare än någonsin, varför skulle man då säga att man inte tar några fångar? att man inte behöver det för att man är bra ändå?

Enligt hörsägen härstammar det från andra världskriget och skulle i sin fullständiga form vara något i stil med:

"Idag tar vi inga fångar, idag skjuter (dödar) vi bara.".

Vad innebär "icke-trivial uppgift" när det inte gäller matematik?

Det tänket uppfyller kriterierna för makaber humor. Klyftan mellan hopp och förtvivlan är humor så länge den konkreta situationen är tillräckligt avlägsen. Om det är en aktuell situation så handlar det om sadism.

Trivial betyder »lätt att lösa/utföra« så en »icke-trivial uppgift« skall kräva en rejäl ansträngning. Följaktligen måste graderingen ta hänsyn till personens allmänna förutsättningar. Att ange Pi med två decimaler är en trivial uppgift för de flesta, att ange sex decimaler är en icke-trivial uppgift.

Med vanligt vardagsspråk, en svår uppgift. Med lite finare språk, en komplex och komplicerad uppgift.

Wikipedia ger lite vägledning:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Triviala_l%C3%B6sningen

I GT står det skrivet: ”Alla arbetar utan rast; ingen kan utsäga det. Ögat mättas icke av att se, och örat bliver icke fullt av att höra.”

Vet någon hur man ska tolka den första meningen? (Alla arbetar utan rast; ingen kan utsäga det.) Och vad betyder utsäga?

"Säga vad man tänker". Det handlar förmodligen om att arbeta i fångenskap.

Det är 1917 års bibel enligt Runeberg. Den kryptiska passagen ser ut så här i en modernare version ( Predikaren 1:3–11):

Dit floderna har vandrat
vandrar de alltid på nytt.
Inga ord räcker till,
ingen kan utsäga allt.
Ögat blir aldrig mätt på att se,
örat får aldrig nog av att höra.

Där betyder »utsäga« = ’[tydligt] formulera [i ord]’ så som övligt är även i profant språk.

Den moderna engelska passagen tycks stämma med »formulera«:

To the place the streams come from,
there they return again.
All things are wearisome,
more than one can say.
The eye never has enough of seeing,
nor the ear its fill of hearing.
What has been will be again,
what has been done will be done again;
there is nothing new under the sun.

Ref. http://www.biblegateway.com/passage/...+1&version=NIV (v. 8)

Den svenska skrivningen från 1917 var politisk: de dåvarande överklasserna ville ha Bibelns stöd för att tjänstefolket skulle arbeta utan rast. Och voilà så ville Gud precis som storgodsägarna ville.

Hur böjer man fyka i dåtid? Fyka som i fyka hän, alltså försvinna.

Fykte?

SAOB säger fök äv. fykte, dvs. fök är vanligare.

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show...=1/75/247.html